Smith - Snorre Sturlas(s)on Smith, lan, f. 1919, rhodesisk politiker, premiärminister från 1964. S. genomdrev 1965 Rhodesias ensidiga självständighetsförklaring gentemot Storbr. Smittkoppor, koppor, akut, starkt smittsam virussjukdom med karaktäristiska hudutslag, vilka ger ärr. Sällsynt i Sv. p.g.a. vaccinationen (se d.o.). E Virus. Smittämne, mikroorganism som orsakar smittsam sjukdom, infektionssjukdom. Bi.a. bakterier, rickettsier, virus. E Bakterier, Virus. Smock, broderi som håller samman rynkor. Smog, eng. o. amer. namn på tät, rök- o. gas-bemängd dimma. Bildat av smoke (rök) o. fog (dimma). S.k. fotokemisk smog bildas under solljusets inverkan genom en reaktion mellan kolväten o. kvävedioxid, främst från bilavgaser. Smoking, vanl. svart middags- o. aftondräkt för herrar, med sidenslag o. ev. med djupt ringad väst. Bärs med vit skjorta o. svart »fluga». Smuggling, olovlig in- el. utförsel av förbjudna varor, av valuta el. av tullpliktiga varor utan att tull betalas. Smul sjö, smult vatten, lugnt vatten. Smultron, Fragaria, örter bland rosväxterna med jordstam o. utlöpare, trefingrade blad o. vita blommor. Skogssmultron, F. vesca, allmän på ängsbackar o. i skogsgläntor i hela landet. E Blommor III, VI. Smuts [smatts], Jan, 1870-1950, sydafrikansk statsman, premiärminister 1919-24 o. 1939-48, britt, fältmarskalk 1941. Medverkade till upprättandet av Sydafr. un. 1910 o. vid tillkomsten av NF. Smygehuk, Sv:s sydligaste udde. Småbjörnar, detsamma som halvbjörnar. Småland, Götalands största landskap. 29 321 km2, 698 555 inv. Består av Jönköpings o. Kronobergs län samt delar av Kalmar o. Östergötlands län. Uppfylls till största delen av Sydsvenska höglandet med barrskog, mossar o. sjöar; högsta punkter Tomtabacken o. Taberg. Relativt kontinentalt klimat. Jordbruk, skogsbruk, fiske. Sedan gammalt en omfattande småindustri o. en traditionsrik glasindustri. Småplaneter, asteroider, planetoider, himlakroppar som likt planeterna kretsar runt solen i elliptiska banor, omloppstider vanl. mellan 3,5 o. 6 år. Ca 1 700 har välbestämda banor. Ceres, Pallas, Juno o. Vesta med diametrar mellan 200 o. 750 km. !D Astronomi. Småskola, förr folkskolans 2 lägsta årskurser. Småskoleseminarium, före 1957 anstalt för utbildning av småskollärare, 1957-68 småskol-lärarlinjer vid flertalet folkskoleseminarier. Utbildningen sker numera vid lärarhögskolorna. Småvadare, brockfåglar, en grupp fåglar som omfattar bl.a. ljungpipare, vipor, strandskata o. beckasiner. Smältost, »mjukost«, framställs genom smältning av andra ostar av varierande typ. Smärgel, av magnetit förorenad art av mineralet korund, anv. som slipmedel. S-märke, kontrollbevis på av Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten, SEMKO, godkänd elektrisk materiel. Smögen, fiskeläge i Bohuslän. Fiskauktioner. Konservfabriker. Badort. Smör, livsmedel av mjölkfett, vatten, salter, aromatiska ämnen o. fettlösliga vitaminer. Framställs av grädde genom kärning. Smörblommor, ranunkler, Ranunculus, ett- el. fleråriga örter bland smörblomväxterna med vanl. flikiga blad o. 5-taliga gula, vita el. röda blommor. I Sv. ca 30 arter, bl.a. de gul-blommande smörblomma, R. acris, o. majsmörblomma, R. auricomus, båda allm. på ängar o. backar. E Blommor III. Smörblomväxter, ranunkelväxter, Ranunculaceae, växtfamilj med ca 1 300 arter, ett- el. fleråriga örter, ibl. klättrande buskar. Många odlas som prydnadsväxter. Till s. hör bl.a. pion, riddarsporre, kabbeleka o. sippor. E Blommor III. Smörboll, daldocka, bullerblomster, Trpllius europa.eus, flerårig, upp till 5 dm hög ört bland smörblomväxterna med ensam, klotrund, gul blomma. Allmän på fuktiga ängar. Även odlad. E Blommor V. Smörjelse, bestrykande med helig olja i vissa katolska sakrament o. vid kröning. Jfr Sista smörjelsen. Smörsyra, mättad, tjockflytande fettsyra med obehaglig lukt, bildas då smör härsknar. Dess salter kallas butyrat. Snackbar, urspr. amer. benämning på liten restaurang med självservering. Snapphanar, friskyttar o. väpnade friskaror under dansk-svenska krigen på 1600-t., särsk. 1675-79, i Skåne o. Blekinge. Snapshot [sv. snappsjått], eng., 'slängskott’, (fotografisk) ögonblicksbild. Sniffning, inandning av berusande lösningsmedel, t.ex. thinner. Sniglar, långsträckta lungsnäckor med förkrympt inre skal. Lever av späda växtdelar m.m. o. orsakar ofta skada t.ex. i trädgårdar. I Sv. svart skogssnigel, 12 cm, o. åkersnigel, 6 cm. E Snäckor. Snitslad bana, av pappersremsor markerat spår i terräng för löpning, ridning etc. Snitt, skärning, av två mängder den mängd, vars element är element i båda mängderna. Snoilsky, Carl, 1841-1903, greve, skald. Sv. akad. 1876, överbibliotekarie vid Kungl. bibi. 1890. Formfulländad diktning med objektiv attityd, senare med inslag av socialt patos. Sonetter 1871; ur sv. historien Svenska Bilder 1886, 1895. Snokar, en grupp ormar; över 800 arter. Gift-snokar har fårade el. genomborrade tänder i förbindelse med giftkörtlar (ex: glasögonormar). Äkta snokar är ofarliga, lever främst av kräldjur, groddjur o. fiskar. I s. och mell. Sv. förekommer vattensnok el. vanlig snok, drygt 1 m, grå till svart med 2 vitgula fläckar på nacken, i s. Sv. även hasselsnok, 75 cm, gråbrun med mörkare fläckar. E Kräldjur. Snorgärs, detsamma som gärs. Snorkel. 1. Höj- o. sänkbar luftmast på ubåtar för insugning av friskluft o. utblåsning av avgaser. - 2. Andningsrör för dykare. E Dykning. Snorre Sturlas(s)on, 1179-1241, isl. skald o. hävdatecknare, lagsagoman. Eddan (Den yngre Eddan), handbok i skaldekonsten. Heimskringla, samling norska kungasagor (med bl.a. Ynglingasagan om de äldsta sv. kungarna). 689