Sparfrämjandet - SPD SPANIEN - Historia i sammandrag Aldre stenålder. Grottmålningarna i Altamira, upptäckta 1879. 1100 f.Kr. Fenicisk bosättning på Spaniens kuster från ca 1100. 500 f.Kr. Kelterna undantränger ibererna från halvöns inre på 500-t. Kartagisk kolonisation ersätter fenicisk ca 500. 300 f.Kr. Betydande kartagiskt välde från 237. Strider mellan kartager o. romare (Andra puniska kriget) 218-201. Rom får Kartagos del av Spanien 201. 200 f.Kr. Romersk förvaltning införs 197 i provinsen Hispania. 400 e.Kr. Folkvandringarna (vandalerna 409, väst-goterna 419) krossar den romerska förvaltningen. 500 Västgöterna grundar ett rike omfattande hela halvön ca 500. 700 Araberna (morerna) krossar västgotariket 711 o. upprättar kalifatet Cördoba 755. Morisk byggnadskonst: Moskén i Cördoba påbörjas på 700-t. 1200 Kastilien halvöns ledande kristna stat. Katedralerna i Toledo o. Burgos (gotik) o. kungaborgen i Alhambra (morisk stil) påbörjas. 1400 Genom giftermål mellan Ferdinand av Aragonien o. Isabella av Kastilien (1469) förenas deras båda riken till kungariket Spanien 1479. Det moriska Granada erövras 1492. Columbus upptäcker Amerika 1492. 1500 Spanien habsburgskt 1516 genom Ferdinands o. Isabellas dotterson Karl (Karl V, tysk kejsare 1519). Syd- o. Centralamerika erövras (bl.a. Mexico 1519-21, Peru 1532-33). Spanien världsmakt. Jesuitorden stiftas av Loyola 1540. 1550 Nederländerna o. Italien till Spanien vid habsburgska väldets delning 1556. Seger över turkarna vid Lepanto 1571. Nederl. frihetskriget 1572-1648. Portugal spanskt 1580. Armadans nederlag mot England 1588. Cervantes’ Don Quijote o. Lope de Vegas dramer. El Grecos måleri. 1600 Spaniens makt går tillbaka. Portugal fritt 1640, Holland 1648. 1650 Nederlagsfred med Frankr. o. Engl. 1659. Förlustrika krig mot Frankr. 1667-68, 1672-79 o. 1688-97. Velåzquez’ o. Murillos måleri, Calderöns dramer. 1700 Spanska tronföljdskriget 1701-14 berövar landet dess europeiska besittningar. Kolonialkrig mot Engl. 1800 Fransk bundsförvant under revolutionskrigen. Fransk lydstat under Joseph Bonaparte 1808-14. Gerillakrig mot fransmännen. Sydamerikas frigörelse 1810-25. Inbördeskrig 1833-40. Goyas måleri o. grafik. 1850 Fortsatt inbördeskrig. Republik 1873-74. Spanska Västindien o. Filippinerna förloras i spansk-amerikanska kriget 1898. 1900 Neutralitet i l:a världskr. Diktatur under Primo de Rivera 1923-30. Målaren P. Picasso, filosofen Ortega y Gasset, anatomen Ramön y Cajal. 1925 Republik 1931. Spanska inbördeskriget 1936-39 mellan republikaner o. nationalister, över 1 milj, dödsoffer. Nationalistisk seger med tysk o. ital. hjälp. Franco diktator 1939. Neutralitet i 2:a världskr. Monarki (utan kung) återinförs formellt 1947. Garcia Lorcas lyrik o. dramatik. 1950 Närmande till USA 1953. Spanska Marocko uppges 1956. 1960 Spanien inträder i OECD I96l. Prins Juan Carlos spansk tronföljare 1969. 1970 Ökat motstånd mot Francos regim bland studenter o. arbetäre; även baskisk frihetsrörelse. 400 sparbanker med en total inlåning av ca 21,9 miljarder kr. Första sparbanken gr. i Gbg 1820. Sparfrämjandet, Sthlm, sparbankernas centralorgan för sparpropaganda, ekon, upplysning o. förlagsverksamhet; utger bl.a. Svensk sparbanks-tidskrift o. Lyckoslanten. Sparkasseräkning, inlåningsräkning hos bank. Insättning max. 50 000 kr. Ingen uppsägning. I regel 1 1/2% lägre ränta än på kapitalsamlings-räkning. Sparlakan [el. -la-], sängomhänge till himmels-el. skåpsäng. Sparlakansläxa, tillrättavisning som hustrun ger mannen i enrum. Sparlån innebär att man regelbundet sätter in pengar på ett bankkonto o. därigenom erhåller en lånerätt: efter 10 månader = sparbeloppet, efter 20 det dubbla. Sparring partner, eng., träningsmotståndare, främst i boxning. Sparris, Aspgragus officinglis, ört el. halvbuske bland liljeväxterna med kraftig jordstam o. ovan-jordsstammar med knippen av barrlika smågrenar. Dess unga skott är en uppskattad delikatess. Från Medelhavsområdet; odlas även i Sv. Andra arter, t.ex. asparagus, fjädersparris o. hängsparris (brudslöja) odlas inomhus som prydnad. E Blommor X, Nyttoväxter II. Sparta, stad på Peloponnesos, Grekl. Forntidens S. var en av Greklands främsta stater. En invandrad dorisk krigarkast, spartigterna, hade all makt. Livegna helgter brukade jorden, fria perigiker sysslade med hantverk o. köpenskap. Med en sträng livsstil o. ständig krigsberedskap blev S. från 500-t. f.Kr. Greklands starkaste militärmakt; kom dock omkr. 334 f.Kr. under makedoniskt inflytande. Spartacus, d.71 f.Kr., rom. gladiator av thrakisk börd. Från Syditalien anförde S. år 73-71 f.Kr. ett stort slavuppror mot Rom. Stupade i ett fältslag mot Crassus, som kuvade upproret. Spartakister, revolutionär fraktion i tyska soc.dem. partiet 1917-19. Gjorde ett upprors-försök i Berlin 1919 varvid ledarna Karl Liebknecht o. Rosa Luxemburg dödades. Spartan, inv. i det gamla Sparta; person med stränga levnadsvanor. Spartgnsk, enkel, asketisk. Sparvar, fältsparvar, en grupp tättingar. Hit hör alla sv. sparvar (gråsparv o. pilfink räknas till tättingarna). E Fåglar III, V, VI. Spasm, kramp i muskel. Spasmodisk, kramp-artad. Spgstiker, person med hjärnskador som medför kramptillstånd, spasticitet, i vissa muskelgrupper. Spastikerbarn, CP-barn (av cerebrgl pares, förlamning utgående från hjärnan). Spastisk, krampartad. Spatel, spadformigt läkarinstrument, anv. bl.a. för undersökning av mun o. svalg. Spatiös [-tsiös], rymlig, med stora mellanrum (t.ex. mellan raderna). Spatt, kronisk deformerande inflammation i hasen på häst men även på nötkreatur. SPD förk. för Sozialdemokratische Partei Deutschlands, V-Tyskl:s socialdemokratiska parti, gr. 1875. I regeringsställning från 1969 i koalition med FDP. 698