Spetsbergen - Spinett relativt lång svans o. är rörlig i sperman. E Ärftlighet. Spetsbergen, no. Spitsbergen, norsk ögrupp i Ishavet, huvuddelen av det norska bilandet Svalbard. 62 000 km2, 4 000 inv., varav ca 3 000 ryssar. Bergland, till större delen istäckt. Kolbrytning i norska o. ryska gruvor. - Upptäcktes 1596 av nederländaren W. Barents. Spetsbyxor, vida byxor som smalnar nedanför knäet, används främst som ridbyxor. Spett(e)kaka, torr, söt äggkaka tillagad kring konformigt spett. Urspr. skånsk festrätt. Spetälska, lepra, infektionssjukdom med kroniskt förlopp, sällan dödlig, orsakad av en bakterie. 2 former: en där nervstammar angrips med känslolöshet o. ev. avstötning av delar av extremiteterna som följd, en med infiltrat i huden, varvid hudförtjockningar (leprpm) kan uppträda. Asien, Afrika o. Sydamerika. Spex, parodiskt amatörlustspel med sånginslag, ofta med anakronismer. Särsk. i studentkretsar. Spicke-, spicken, råsaltad, ibl. torkad el. rökt (t.ex. spickefläsk). Spiegel [sjpigal], Der S., ty., 'spegeln’, veckotidning i Hamburg, gr. 1947, pol. inriktning, ofta starkt samhällskritisk. Spiggar, en grupp benfiskar med taggiga fenor. Hanen bygger bo för rommen o. vaktar ynglet. Storspigg, blågrå, honan brun, 8-10 cm, 3 fria ryggtaggar. Småspigg, gulgrön, 8 cm, 7-10 taggar. Vid kuster o. i insjöar. E Fiskar V. Spikklubba. E Medicinalväxter I. Spillane [-lejn], Mickey, pseud. för Frank Morrison, f. 1918, amer. förf. Halvpornografiska thrillers i brutal stil. Spillkråka, en svart hackspett med röd hjässa. 45 cm. Gör stor skada bl.a. på telefonstolpar. Hela landet. Stann- el. strykfågel. E Fåglar VI. Spillånga, se Långa. Spingl, som avser ryggrad el. ryggmärg. SPINDELDJUR 1 Nätspindelns byggnad, a. Giftkäkär, b. käkarnas känselbihang, c. trakélungor, d. spinnvårtor, e. nervknut, f. punktögon, g. tarm, h. hjärta, i. äggstock, k. spinnkörtlar. 2-5 Spindelväv. 2 Ur nätspindelns spinnvårtor pressas en klibbig vätska som stelnar i luften, och av de många småtrådarna blir en tråd. 3 Nätspindeln väver sitt nät genom att först låta en fästtråd blåsa för vinden tills den fastnar i en gren e.d., varefter själva nätet vävs färdigt (rutan nertill). 4 Falldörrspindeln spinner fångsttrådar över sitt bohål och kan slå igen falldörren över bytet. 5 Vattenspindeln kan leva under vattenytan genom att den lagrar luft åt sig i en klocka av spindelväv. 6-10 Exempel på olika spindeldjur. 6 Moluckkräfta. 7 Skorpion. 8 Fågelspindel. 9 Lockespindel. 10 Fästing. Spindel. 1. Maskindel som överför roterande rörelse till verktyg el. arbetsstycke i verktygsmaskin. - 2. Se Spindeldjur. Spindeldjur, spindlar, en grupp ledfotingar. Kroppen uppdelad i framkropp o. bakkropp. 4 par gångben på framkroppen. Andas med trakéer el. trakélungor. Punktögon. Många är rovdjur, som dödar med gift. Till s. hör bl.a. kvalster, lockespindlar, egentliga spindlar o. skorpioner. De egentliga spindlarna har bakkroppen väl skild från framkroppen o. är de enda som har spinnorgan. Ur dessa kan pressas en klibbig vätska, som i luften stelnar till en tråd, varav djuren tillverkar sina fångstnät. De största eg. spindlarna är de tropiska fågelspindlarna (över 10 cm), som t.o.m. fångar fåglar. De spinner dock inga nät. E, även E Parasiter. Spindelskivlingar, Cortinarius, en grupp skivlingar bland hattsvamparna med ca 200 arter i Sv. Hos unga exemplar är hattkanten förbunden med foten genom en spindelvävsartad hinna. Bara någon enstaka art är ätlig. Spingtt, rektangulärt klaverinstrument med klaviatur på långsidan. Cembalotyp. E Musikinstrument II. 700