Statskyrka - Stegocefaler STATSMINISTRAR Utnämnd 1876 De Geer, Louis 1818-1896 1880 Posse, Arvid 1820-1901 1883 Thyselius, Carl Johan 1811-1891 1884 Themptander, Robert 1844-1897 1888 Bildt, Gillis 1820-1894 1889 Akerhielm, Gustaf 1833-1900 1891 Boström, Erik Gustaf 1842-1907 1900 von Otter, Fredrik 1833-1910 1902 Boström, Erik Gustaf 1842-1907 1905 Ramstedt, John 1852-1935 1905 Lundeberg, Christian 1842-1911 1905 Staaff, Karl 1860-1915 1906 Lindman, Arvid 1862-1936 1911 Staaff, Karl 1860-1915 1914 Hammarskjöld, Hjalmar 1862-1953 1917 Swartz, Carl 1858-1926 1917 Edén, Nils 1871-1945 1920 Branting, Hjalmar 1860-1925 1920 De Geer, Louis 1854-1935 1921 von Sydow, Oscar 1873-1936 1921 Branting, Hjalmar 1860-1925 1923 trygger, Ernst 1857-1943 1924 Branting, Hjalmar 1860-1925 1925 Sandler, Rickard 1884-1964 1926 Ekman, Carl Gustaf 1872-1945 1928 Lindman, Arvid 1862-1936 1930 Ekman, Carl Gustaf 1872-1945 1932 Hamrin, Felix 1875-1937 1932 Hansson, Per Albin 1885-1946 1936 Pehrsson-Bramstorp, Axel 1883-1954 1936 Hansson, Per Albin 1885-1946 1946 Erlander, Tage 1901- 1969 Palme, Olof 1927- Statskyrka, kyrkosamfund i sådan relation till staten att denna har väsentligt inflytande på kyrkolagstiftning, ekonomiska förhållanden o. ämbetstillsättningar. Ex: Svenska kyrkan. Statslös, person utan medborgarskap i något land. Statsminister, statsrådets främste ledamot; företräder dess allmänna politiska kurs. I regel ej departementschef. E Statsråd, i Sv., Danm., Finl. o. Norge statschefens rådgivande korporation (regering, ministär); i Sv. o. Norge även dennas sammanträden (konseljer) o. medlemmar. - S. i Sv. tillkom genom 1809 års regeringsform. Statsrådsberedning, sammanträden med statsrådet varvid regeringsärendena bereds o. i realiteten avgörs innan de kommer upp i konselj. S. har tillkommit genom praxis o. saknar hävd i grundlagen. Statsrådsförsäkran, högtidlig förklaring av ny-utnämnt statsråd om att iaktta lag o. rätt i ämbetet m.m. Avges inför kungen i konselj. Ersatte 1958 den tidigare statsrådseden. Statsrådsprotokoll, off. anteckningar över alla ärenden som föredras inför kungen i konselj. Förs av sekreterare i vederbörande departement o. undertecknas av kungen o. alla närvarande statsråd. S. är hemliga i minst 2 år. Statssekreterare, i Sv. departementschefens närmaste man (i UD kabinettssekreterare). Statsskick, en stats styrelseform. Statsskuld, summan av alla av staten upptagna lån. Den sv. s., som förvaltas av Riksgälds-kontoret, var vid årsskiftet 1973/74 ca 51 miljarder kr. Statstjänsteman, befattningshavare inom statliga verk o. myndigheter (men inte bolag såsom LKAB), avlönad enl. lönereglemente. S. har efter 1965 års statstjänstemannalag strejkrätt. Ordinarie s., tillsatt med fullmakt, är oavsättlig men underkastad ämbetsansvar o. vissa disciplinregler. Statstjänstemännens riksförbund, SR, facklig centralorganisation för vissa grupper av statstjänstemän, officerare m.fl. Statsverksproposition, regeringens förslag som ligger till grund för statsbudgeten. Statsvetenskap, sammanfattande beteckn. för ämnesområden rörande offentlig verksamhet såsom statskunskap, förvaltningsrätt, nationalekonomi, statistik. Statsvetenskaplig examen, tidigare benämning på samhällsvetenskaplig examen. Statuarisk, statyliknande. Statuera, fastställa, stadga. S. ett exempel, straffa till allmän varning. Statur, växt, gestalt. Status, ställning, läge, tillstånd. Status quo, nuvarande tillstånd. Statussymbol, yttre tecken på uppnådd ställning el. visst välstånd. Statut, stadga, förordning; mest i plur., statuter. Staty, figurskulptur i ungefär naturlig storlek. Statyett, skulptur i litet format. Staudte [sjtaota], Wolfgang, f. 1906, tysk filmregissör. Samhällskritik. Mördarna finns mitt ibland oss 1946, Undersåten 1951. Stavanger, hamnstad i s.v. Norge. 82 000 inv. Konservindustri. Skeppsvarv, järn- o. metallindustri. Domkyrka från 1100-t. Stavelse, så stor del av tal som uttalas i en enda luftstöt från lungorna, vanl. motsvarande vokal med el. utan omgivande konsonanter. S. som slutar på vokal kallas öppen, följs vokalen av konsonant kallas s. sluten. Stavhopp, se Fri idrott. Stavkyrka, träkyrka uppförd av lodrätt ställda plankor el. kluvna stammar (stavar), särsk. i Norge från 1000- till 1300-t. I Sv. Hedared i Västergötland. Stavnsbåndet, da., 'hemortsbandef, den bestämmelse, som 1733-88 tvang de danska bönderna att stanna kvar o. arbeta på det gods, där de var födda. Stearin, vanl. den blandning av stearin- o. palmitinsyra som används till stearinljus. Stearin-syra, mättad fettsyra, vars alkalisalter ingår i tvål. Steeplechase, se Galoppsport. Stefan, d. 1185, Sv:s förste ärkebiskop, trol. engelsman. S., som var munk i Alvastra, vigdes till ärkebiskop av påven Alexander III i Sens 1164. Stefanus, den förste kristne martyren, diakon i Jerusalem (Apg. 6). Minnesdag annandag jul. Stegling, skärpt form av dödsstraff, varvid den avrättades kropp spikades upp på t.ex. pålar. Steglits(a), färggrann finkfågel, brun, svarta vingar med vita fläckar o. gult band, svartvitt huvud med röd panna. S. o. mell. Sv. Stannfågel. Sjunger vackert; hålls ibl. som burfågel. E Fåglar IV. Stegocefaler, pansargroddjur, utdöda groddjur från sendevon t.o.m. trias. Nådde 4 m i längd. E Geologi. 710