Stordia STORBRITANNIEN ■ Historia i sammandrag 50 Romerska provinsen Britannien 43 e.Kr. 100 Hadrianus’ mur 100-t. De germanska anglerna o. sachsarna gör slut på romarnas herravälde. Kelterna underkuvas el. fördrivs. 500 Anglosachsarna kristnas från Irland o. Rom på 500-t. Landet splittrat i småriken. Bedas krönika. Hjältedikten Beowulf. 800 England enas från Wessex 829. Vikingarnas anfall börjar. Danelagen upprättas 878. 1000 Engl. under Danmark 1035-42. Intas av normanderna (Vilhelm Erövraren) efter slaget vid Hastings 1066. Feodalismen genomförs. 1100 Stora delar av Frankr. län under Englands kung. Irland erövras 1171. 1200 Magna Charta undertecknas 1215. Parlamentet sammanträder ffg. 1265. Wales erövras 1295. 1300 Skottland hävdar sin frihet genom segern vid Bannockburn 1314. Hundraårskriget med Frankr. börjar 1337. Digerdöden 1349-50. Bondeuppror (Wat Tyler) 1381. Livegenskapen upphävs. Wycliff, reformator o. bibelöversättare; Chaucer, engelska litteraturens fader. 1400 Bakslag i hundraårskriget, som slutar 1453. Tronstrider (Rosornas krig) 1455-85. Nationalstat upprättas under ätten Tudor. 1500 Växande makt på haven. Brytning med påven 1534. Katolsk reaktion under Maria den blodiga 1553-58. Th. Mores filosofiska roman Utopia. Målaren Holbein. 1560 Första stormaktsperioden under Elisabet I (1558-1603). Reformationen fullföljs 1559-71. Den spanska »oövervinneliga armadan» besegras 1588. Den elisabetanska kulturblomstringen: dramatikerna Shakespeare o. Jonson, skalden Spenser, filosofen Bacon; rikt musikliv. 1600 Ostindiska kompaniet 1600. Union med Skottland 1603. Kolonisationen av Nordamerika börjar 1620. Inbördeskrig 1642-49. Karl I avrättas 1649. Engelska bibeln, »auktoriserade versionen» 1611. Puritanismen. Diktarna Milton o. Bunyan. Medicinaren Harvey. 1650 Republik från 1649, Cromwell diktator 1653-58. Framgångsrika krig mot Holland befäster herraväldet till sjöss. Restaurationen 1660, monarkin återinförs. Ärorika revolutionen 1688-89. Upplysningsfilosofen Locke (empirism), naturvetenskapsmannen Newton, tonsättaren Purcell, arkitekten Chr. Wren. 1700 Spanska tronföljdskriget 1701—13. Kungariket Storbritannien bildas 1707. Parlamentarismen inleds. Författarna Defoe, Swift, Addison o. Steele. 1725 Kolonialkrigen med Frankr. o. Spanien 1739-48 o. 1755-63 gör Storbr. till världsmakt (Pitt d.ä.). Skalden Pope. Borgerliga romanen; Richardson o. Fielding. De förromantiska diktarna Gray, Young, Macpherson. Filosofen Hume, målaren Hogarth. 1775 Nordamerikanska frihetskriget 1775-83. Revolutionskriget mot Frankr. 1793-1802 (Pitt d.y.). De romantiska diktarna Burns, Blake, Wordsworth, Coleridge. Målarna Reynolds, Gainsborough. Historikern Gibbon, samhälls-filosofen Burke, nationalekonomen Adam Smith, uppfinnaren Watt, astronomen W. Herschel, läkaren Jenner (vaccination). 1800 Krig mot Napoleon 1803-15. Sjöherraväldet säkras (segern vid Trafalgar 1805). Kolonialväldet utvidgas. Industrialismens genombrott. Jane Austens o. Walter Scotts romaner. De romantiska skalderna Byron, Shelley o. Keats. 1825 Parlamentsreformen 1832. Drottning Viktorias långa regering (1837-1901) börjar. Industrialisering o. frihandel. Oroligheter på Irland. Opiumkriget med Kina 1840-42. Dickens’ o. Thackerays realistiska romaner, historikern Carlyle. Benthams o. Mills utilitarism. Landskapsmålarna Constable o. Turner. Fysikern Faraday. 1850 Krimkriget 1853-56. Sepoysupproret i Indien 1857-58. Canada dominion 1867. Skalderna Tennyson o. Browning, historikern Macaulay. Darwins utvecklingslära. 1875 Imperialismen (Disraeli). Indien britt, kejsardöme 1877. Egypten (1882), Rhodesia (1888). Sudan (1899) under britt, kontroll. Författarna Wilde o. Kipling. Konsthantverkaren W. Morris. 1900 Boerkriget 1899-1902. Förbund med Japan 1902, Frankr. 1904 o. Ryssl. 1907 (ententen). Imperiet störst vid slutet av l:a världskr. 1914-18. Irland självstyrande 1921. Dramatikern G. B. Shaw. Romanförfattarna D. H. Lawrence o. James Joyce. Filosoferna Russell o. Whitehead (logik). 1925 Eftergiftspolitik mot Hitlertyskl. 1930-t. (Münchenöverenskommelsen 1938). Churchill krigsledare 1940-45. Slaget om Storbr. 1940. T. S. Eliots lyrik o. dramatik, Virginia Woolfs romaner, skulptören H. Moore. 1950 Kolonialväldet avvecklas i snabb takt, främst i Afrika. Suezkrisen 1956. Labourseger vid valet 1964. Försöken till EEC-anslutning strandar på franskt veto. Ekon, svårigheter. Militära åtaganden ö. om Suez avvecklas. Förf. Greene, tonsättaren Britten. 1970 Konservativ valseger 1970. Krisen på Nordirland tvingar Storbr. att sätta in britt, trupper 1969. Direkt britt, styrelse över Nordirland 1972. Medl. av EEC 1973. är huvudsakligen låglandsområde. Halvön Cornwall i s.v. är höglänt liksom halvön Wales med högsta toppen, Snowdon 1 085 m. S. är ett av världens tätast befolkade länder; dock är Wales’, Skqttks o. Nordirlands bergstrakter glest befolkade. Över 80% av inv. bor i tätorter. -Stenkol är S:s viktigaste mineraltillgång, o. de största fälten finns på östkusten, i s. Wales o. Skotska låglandet. Naturgas från Yorkshire o. Nordsjön ersätter dock alltmer den dyrare kolgasen som industribränsle. Drygt ett 10-tal kärnkraftverk är i produktion. - Näringslivet är präglat av den tidiga industriella revolutionen. Världsmarknadsdominansen bröts först vid l:a världskr. Trots stora konkurrensmässiga o. ekon, svårigheter är S. fortfarande ett av världens ledande industriländer. De största branscherna är järn- o. stål-, verkstads-, textil- o. livsmedels industrin. Det britt, jordbruket har hög mekaniseringsgrad, o. avkastningen hör till de största i världen. Landet är till 60% självförsörjande. I s.ö. Engl. vete, korn, sockerbetor, i Skottl. havre. Boskapsskötseln svarar för 2/3 av jordbrukets inkomster. S. är även en av världens ledande fiskenationer. - Ang. Britt, samväldets utbredning se d.o. - Britt, parlamentet består av överhuset, The House of Lords (ca 850 medl., självskrivna p.g.a. börd el. ämbete) o. underhuset, The House of Commons (630 medl. valda på 5 år). Parlamentariskt partisystem med konservativa partiet (tories) o. arbetarpartiet (Labour Party) omväxlande i regeringsställning. Utrikespolitiskt en av de ledande västmakterna. Medlemskap i Atlantpakten 1949 o. anslutning till EEC 1973. - Historia, se E. Stordia, se Projektionsapparat. 726