Stormsvala - Stravinsky Stormsvala, en 15 cm lång stormfågel, brunsvart med vita övre vingtäckare. Häckar i klippskrevor o.d. på Öar i n. Atlanten. E Fåglar X. Stormun. E Fiskar VII. Stormvarning utfärdas från Sv:s meteorologiska o. hydrologiska institut bl.a. genom TV o. ljudradio, då vindstyrkan vid någon del av Sv:s kuster väntas uppgå till minst 7 Beaufort, dvs. vid väntad kuling, storm el. orkan. Stormöga, det lugna centrumet i en cyklon. Storsjön, namn på sv. sjöar, bl.a. S. i Jämtland, Sv:s till ytan 5:e sjö. 456 km2. Storsjöodjuret, stora sjö- el. havsormen, ett sjöodjur som lär ha iakttagits i många delar av världen, bl.a. i Storsjön i Jämtland o. i den skotska sjön Loch Ness. Storslalom, se Skidsport. Storstockholms Lokaltrafik AB, SL, Sthlm, gr. 1967, ombesörjer den kollektiva trafiken inom Stor-Stockholmsregionen. Storstrejk, generalstrejk, total arbetsnedläggelse, ofta medel för att genomdriva pol. krav. I Sv. 1902 o. 1909. Stortinget, den norska folkrepresentationen, vilken efter nyval vart fjärde år delar upp sig på 2 kamrar: lagtinget (1/4 av de 150 medl.) o. odels-tinget. Storuman, järnvägsknut vid Ume älvs utlopp ur sjön S. (163 km2), 2 460 inv. Handelsort. - S. kommun se II Sverige. Storvisir, storvezir, förr högste ämbetsman o. ledande minister i vissa islamiska stater, särsk. Turkiet. Story [ståri], plur. stories [ståriz], eng., historia, berättelse; handling. Stradiv?ri(us), Antonio, ca 1648-1737, ital. violinbyggare i Cremona. Hans ca 500 bevarade instrument anses oöverträffade. Straffregister, militärt s. ang. militära brott; hos Riksskatteverket ang. fylleribrott; i övr. se Kriminalregister. Strafföreläggande innebär att åklagare i stället för åtal förelägger en för brott misstänkt person ett visst straff, högst 40 dagsböter. Särsk. vid trafikbrott. Om s. ej godkänns av den misstänkte följer åtal i vanlig ordning. Stralsund, stad i n. Ö-Tyskl., innanför Rügen. 68 000 inv. Många medeltidsbyggnader. Varv, maskinfabriker. - Sv. besittning 1648-1814. Stram^lj, gles o. styv vävnadsbindning som underlag för broderi. Strand, Lennart, f. 1921, löpare. EM 1946, silver i OS 1948. Strandberg, Carl Vilhelm August, 1818-77, publicist, skald under pseud. Talis Qualis. Sv. akad. 1862. Skandinavismens främste diktare. Sånger i pansar (med Ur svenska hjärtans djup) 1845. Strandberg, Jan-Olof, f. 1926, skådesp., vid Gbgs stadsteater 1955-64, till Dramaten 1964. Ordf, i Sv. teaterförbundet 1966-73. Strandberg, Lennart, f. 1915, en av Sv:s bästa sprinters. 23 individuella SM 1934-45. Strandhavre, detsamma som strandråg. Strandkrypa, Glaux maritima, en viveväxt med små röda blommor ensamma i bladvecken. Allm. vid havsstränder Bohuslän-Norrland. E Blommor VIII. Strandkål, Crambe maritima, en max. 6 dm hög korsblommig havsstrandört, köttig, med stora vågiga blad o. en klase vita blommor. Västkusten, Öland, Gotland. Sällsynt. Bladen kan användas som kål. E Blommor VIII. Strandpipare, småvadare med kort näbb. Sanka stränder o. hedmarker. I Sv. bl.a. större s., ovan brunaktig o. under vit, runt halsen en vit ring, gul näbb med svart spets, o. mindre s., lik den större men med svart näbb. Flyttfåglar. E Fåglar X. Strandråg, s(tr)andhavre, Elymus arenarius, blå-grönt, upp till 1,5 m högt, grovt strandgräs. Planteras ofta som flygsandsbindare. E Blommor VIII. Strandskata, en småvadare (40 cm) med svart huvud o. rygg, vit buk, lång, röd näbb o. röda ben. Kuster upp till s. Norrland samt större insjöar. E Fåglar X. Strandskyddsområde. Naturvårdslagen ger länsstyrelse rätt att för tryggande av allmän tillgång på platser för bad o. friluftsliv bestämma att vissa strandområden ej får bebyggas närmare än 300 m från vattnet. Strasbourg [-bor], ty. Strassburg, stad i Elsass, Frankr. 249 000 inv. Katedral från 1200-t. med romanskt kor o. höggotiskt långhus. Univ. (1621). Trafikknut. Livsmedelsindustri. - S. har varit franskt 1697-1871 o. från 1918. Säte för Europarådet från 1949. Strass, blyglas som slipas till små stenar o. används till enklare smycken. Strateg, härförare, fältherre, person som svarar för strategin; i det gamla Athen titel för hög ämbetsmän. Strategi, (läran om) krigföring, krigs-ledningskonst; långsiktig planering med handlingsalternativ. Strategisk, som avser strategi; klokt beräknande. Stratford-(up)on-Avon, stad i mell. Engl. 17 000 inv. I S. föddes o. dog Shakespeare. På Shakespeareteatern ges Shakespearepjäser varje sommar. Stratifiering, indelning i skikt. Stratigrafi, läran om de geol. avlagringarnas ålder o. inbördes läge. Stratosfär, atmosfären mellan ca 12 o. ca 50 km höjd. I nedre s., upp till ca 25 km, är temperaturen i stort sett oförändrad med höjden. I övre s., 25-50 km, ökar temperaturen kraftigt. Den övre begränsningen av s. kallas stratopaus. Stratus, dimmoln. Straus, Oscar, 1870-1954, fransk komp, av österr. härkomst. Operetter: En valsdröm 1907. Strauss. 1. Johann, d.ä., 1804-49, österr. komp. Valser, galopper, polkor m.m. Radetzky-marschen. - 2. Johann, d.y., 1825-99, son till S.l, österr. komp., wienervalsens mästare. Mer än 150 valser: An der schönen, blauen Donau 1867, Wienerblut 1898. Operetter: Läderlappen 1874, Zigenarbaronen 1885. Strauss, Franz Joseph, f. 1915, västtysk politiker, ledare för CSU. S. var försvarsminister 1956-62, finansminister 1966-69. Strauss, Richard, 1864-1949, tysk komp. Senromantisk orkestervirtuos. Symfoniska dikter: Till Eulenspiegel 1895, Don Juan 1887. Operor: Salome 1905, Elektra 1908, Rosenkavaljeren 1911. Sånger. Stravinsky, Igor, 1882-1971, rysk komp. (amer. medborgare 1945), en av nutidens främsta. Baletter: Eldfågeln 1910, Petrusjka 1911, Våroffer 1913, Pulcinella 1919, Apollon Musagete 1928. Oratoriet Oedipus Rex 1927, Psalmsymfonin (med 728