Sturm und Drang - Stämgaffel Bekämpade unionspartiet o. sökte skapa en sv. nationalstat. - 2. Sten, d.y., ca 1493-1520, riksföreståndare 1512. Sökte bryta rådets makt o. litade mera till det allmänna riksmötet. Förde en nationell politik, avsatte den unionsvänlige ärkebiskopen Gustav Trolle, stred mot Kristian II vid Brännkyrka o. slutl. på Asundens is, varvid han sårades till döds. - 3. Svante Stensson, 1517-67, son till S.2, greve (1561), riksråd. Av Erik XIV misstänkt för upproriska planer o. dräpt jämte sönerna Nils o. Erik Sture o. andra stormän vid de s.k. Sturemorden 1567 i Uppsala. Sturm und Drang [sjtorm ont . . .], ty., ’storm och trängtan’, förromantisk litterär strömning i Tyskl. på 1770-t., revolutionär, genidyrkande o. känslosam. Sturm-und-Drangperiod, beteckn. för en persons upprorsfyllda ungdomsår. Sturzen-Becker, Oscar Patric, pseud. Orvar Odd, 1811-69, förf., liberal publicist, skandinavist. Kåserier o. essäer. Dikter, bl.a. i Min fattiga sångmö 1844, skrivna i Heines anti-romantiska anda. Stut, kastrerad ungtjur. Stuteri, avelsstation för hästar. Stuttgart [sjtott-], huvudstad i Baden-Württemberg, V-Tyskl. 630 000 inv. Mångsidig industri. Bokförlag, högskolor, konstakademi. Stybb, finkornigt spill av kol m.m. Styckegods, fraktgods i små partier el. skilda kolli. Styckning. E Stylit, detsamma som pelarhelgon. Styng(flugor), en grupp håriga flugor, vilkas larver parasiterar på olika däggdjur, särsk. hovdjur. Ex: ox- el. nötstyng (nötbroms), renstyng, häststyng. Styrbord, ett fartygs högra sida då man står vänd mot fören; skall föra grönt ljus. Styrelsen för teknisk utveckling, organ under finansdep. som samordnar statliga stödet till tekn. forskning o. industriellt utvecklingsarbete. S. tillkom 1968 o. ersatte flera organ med liknande uppgifter. Styren, ett omättat, flytande kolväte som kan polymeriseras till plasten polystyren. Styrman. 1. Titel för befälhavarens närmaste däcksmän på handelsfartyg. - 2. Andre pilot på trafikflygplan, flygstyrman. Styver, under 1700-t. ett silvermynt på 1 öre, senare 1/6 skilling banko. Styvföräldrar, makar som, utan adoption, tagit sig an ett barn för uppfostran. Styvmor resp. styvfar kallas även den som gift sig med ett barns naturliga mor resp. far. Styx, i grek. myt. en flod i Hades. Stål, smidbart järn, innehållande 0,04-1,4% kol. Stålets egenskaper varieras även med tillsatser av s.k. legeringsämnen, t.ex. mangan o. kisel, legerat stål. Rostfritt stål är med t.ex. krom o. nickel legerat stål, som efter värmebehandling o. polering är beständigt mot rostbildning. E Järn. Stålstick, äldre grafisk djuptrycksmetod, varvid bilden ingraveras på en stålplåt. Stålört, detsamma som gentiana. Stånd, samhällsklass, -skikt; i den sv. ståndsriksdagen (till 1866) fyra stånd (ständer): adel, präster, borgare, bönder. Ståndssamhälle, samhälle med privilegier för de högre stånden. Ståndare, se Blommor. Ståndarmjöl, detsamma som pollen. STYCKNING 1 Fläsk: a. huvud, b. framlägg, c. bog, d. sidfläsk, e. kotlettrad, f. skinka, g. baklägg, h. fötter. Streckade linjer markerar s.k. Skånestyckning: i. kort framlägg, k. bog, /. grishals. 2 Nötkött. T.v. bakdel: a. baklägg, b. ytterlår, c. innan-lår, d. stora fransyskan, e. lilla fransyskan, f. rostbiff, g. dubbelbiff (utskuren biff och filé), h. enkelbiff, i. kållapp. De streckade linjerna markerar delar av kållappen som tillvaratas för köttfärs. - T.h. framdel: k. hals, /. märgpipa, m. framlägg, n. högrev, o. entrecöterev, p. bringa. 3 Lamm: a. kyl (lårstek), b. kotlettrad (sadel), dubbel, c. tunnbringa (slaksida), d. rygg, e. bröst med bog. Ståndrätt, krigsdomstol som efter summarisk rättegång kan ådöma dödsstraff, som omedelbart verkställs. I Sv. avskaffad 1949. Stångjärn, smidesjärn i stänger. Stångpiska, kort, hårt snodd hårfläta; mansfrisyr ca 1750-90. E Frisyr. Stångryttare, stångkorv, rökt grynkorv. Stångstörtning, gammalt gotländskt o. skotskt kraftprov: från läge på axeln skall en 25-28 kg stock stötas uppåt-framåt. Ståthållare. 1. Regents ställföreträdare i olika landsdelar. - 2. Person som har överinseende över vissa kungl. slott. Ställ, omgång, uppsättning, t.ex. av segel. Ställverk. 1. Central för växelomläggning, inställning av signaler m.m. vid bl.a. järnvägsstationer. - 2. Central vid transformatorstation o.d. för bl.a. dirigering av den elektriska kraften till olika ledningar. Stämband, två pariga bildningar i struphuvudet. Undre paret, de äkta stämbanden, försätts av andningsluften i svängningar, varvid ljud uppstår. Övre paret kallas falska stämband. Stämgaffel skaftförsedd, U-formad stålstav, som vid anslag anger en bestämd ton, i regel normaltonen ettstrukna a. 731