Sydamerika - Sydjemen SYDAMERIKA 1825: 1-3 Republiken Stor-Colombia. 4 Britt. Guayana. 5 Nederl. Guayana. 6 Franska Guayana. 7 Kejsardömet Brasilien. 8 Republiken Peru. 9 Republiken Bolivia. 10 Republiken Paraguay. 11 Banda Oriental. 12 Argentinska konfederationen. 13 Republiken Chile. 14 Patagonien. 1966: 1 Colombia. 2 Venezuela. 3 Ecuador. 4 Guyana. 5 Nederl. Guayana. 6 Franska Guayana. 7 Brasilien. 8 Peru. 9 Bolivia. 10 Paraguay. 11 Uruguay. 12 Argentina: 13 Chile. koppar, mangan, kol. Jordbruk: socker, bomull, sydfrukter, vin; fåravel o. ullprod. Industri: metall-, verkstads- o. livsmedelsindustri. - För-bundsstaten, gr. 1910 av eng. kolonier, blev dominion o. deltog i båda världskrigen på moderlandets sida. Sedan 1948 under premiärministrarna Malan, Strijdom, Verwoerd o. Vorster (nationalistpartiet) en diskriminerande raspolitik (apartheid) gentemot de färgade, som medfört konflikter med FN, kyliga relationer med ett flertal stater samt S:s utträde ur Britt, samväldet 1961. Raspolitiken har också utlöst svåra intermezzon (blodiga kravaller i bl.a. Sharpeville o. Langa 1960). S. antog efter folkomröstning en republikansk författning 1961. Folkrepresentationen består av senat (54 medl. valda på 10 år) o. House of Assembly (160 medl. valda på 5 år). De färgade saknar rösträtt; sedan 1960-t. systematisk strävan att koncentrera majoriteten av den afrikanska befolkningen till »bantustans» (speciella territorier i vilka afrikanerna har begränsad självstyrelse, utgörande ca 15% av S:s yta). E Afrika. SYDAMERIKA STORLEK. 17,8 milj. km2. Utsträckning: 7 600 km n.-s., 5 100 km ö.-v. BEFOLKNING. 216 milj. inv. Raser: ca 50% vita (främst spanjorer o. portugiser), huvudsaki. bosatta i s. och s.ö.; betydande antal inv. av blandras (mestiser, mulatter o. samboer); indianer i Anderna o. Amazonas. Immigration: portugisisk i Brasilien, i övrigt spansk o. under senare tid italiensk. Religion: huvudsaki. kristendom (katolsk). STÄDER. Buenos Aires 8,4 milj, inv., Säo Paulo 5,9 milj., Rio de Janeiro 4,3 milj., Santiago 3,4 milj., Lima 2,5 milj., Bogotå 2,5 milj., Caracas 2,2 milj. GEOGRAFI. I v. den vulkanrika bergskedjan Anderna; ö. därom låglandsområden kring floderna Orinoco (llanos), Amazonfloden (selvas) o. Paranå (pampas); mot Atlantkusten ned-vittrade urbergsområden (Guayanas högland i n., Brasilianska höglandet i s.ö.). Berg: Ojos del Salado 7 082 m, Aconcagua 6 958 m, Äncohuma 6 920 m, Tupungato 6 800 m, Sajama 6 780 m, Sorata 6 550 m, Illimani 6 457 m, Chimborazo 6 267 m. Floder: Amazonfloden 6 240 km, Paranå 4 380 km, Madeira 3 220 km, Säo Francisco 2 900 km, Orinoco 2 760 km. Sjöar: Maracaibo-sjön 13 600 km2, Titicacasjön 6 900 km2, Lago Poopo 2 500 km2. KLIMAT. Större delen av Sydamerika har tropiskt klimat med regnskog (selvas) el. savanner (llanos o. campos); mot s. övergår klimatet till subtropiskt o. tempererat med stäppvegetation (pampas) o. ökenliknande vegetation (Patagonien). De tropiska delarna av västkusten ligger i regnskugga o. har ökenvegetation (Atacamaöknen). Mell. Chile har medelhavsklimat, medan Sydchile har ett kyligt o. fuktigt klimat. UPPTÄCKTSHISTORIA. Columbus når kontinenten 1498. Hojeda o. Amerigo Vespucci utforskar n. och ö. kusten 1499-1502. Cabral upptäcker Brasilien 1500. Magellan seglar genom sundet mellan kontinenten o. Eldslandet o. följer västkusten 1519-22. Pizarro erövrar Peru 1532-35. F. de Orellana utforskar Amazonfloden 1541. Le Maire o. Schouten kringseglar Kap Horn 1616. INDELNING M.M.: se tabell och karta. Sydfrukter, ätliga frukter o. nötter från varma länder, t.ex. ananas, citrusfrukter, fikon, persikor o. valnötter. E Frukter. Sydjemen, folkrep. i högländerna på s. Arabiska halvön. 287 000 km2, ca 1,5 milj. inv. Före 1967 Sydarabiska federationen omfattande större delen av de dåvarande britt, skyddsstaterna i området; kronkolonin Aden anslöts 1963. Huvudstad Madinat ash-Shab, största stad Aden. Efter flera års gränsstrider med grannlandet Jemen (Nord-jemen) beslöt staterna 1972 att genomföra en SYDAMERIKA- Politisk indelning / 000-tal km2 1 000-tal inv. Område Argentina 2 777 24 300 Bolivia 1 099 4 900 Brasilien 8 512 92 200 Chile 742 9 500 Colombia 1 138 21 200 Ecuador 271 6 000 Guyana 215 740 Paraguay 407 2 400 Peru 1 285 13 600 Uruguay 187 2 800 Venezuela 912 9 600 Besittningar Frankrike Franska Guayana 91 44 Nederländerna Suriname 143 400 Storbritannien Falklandsöarna 12 2 760