Symposium - Syren Symposium (av grek, symposion, gästabud, dryckeslag), sammankomst där förf. el. forskare dryftar ett ämne under fria former; även en samling uppsatser av olika förf, kring ett visst ämne. Sym(p)tom, (sjukdoms)tecken, yttring. Sym(p)tomatisk, som avser el. riktar sig mot sjukdoms s.; betecknande. Syn. 1. Besiktning. - 2. Synsinne, se Ögat. Syn-, med-, sam- (grek, förled). Synagoga, judisk gudstjänstlokal. Synaps, kontaktställe mellan en nervcells ut-löpare o. en annan nervcell. Synd, i religiös betydelse det som gör människan ovärdig inför Gud. I kristen dogmatik har läran om s. i allmänhet utformats med utgångspunkt i berättelsen om syndafallet (1 Mos. 3). Jfr Arvsynd. Syndafloden (folketymologisk ombildning av ty. Sintflut, 'ihållande flöde’), den översvämning som enligt 1 Mos. 6-8 sändes av Gud över jorden till straff för människornas synder o. från vilken endast Noa o. de i hans ark inneslutna varelserna undkom med livet. Syndikalism (av fr. syndicat, fackförening), åskådning som hävdar att kampen för socialisering skall föras på det ekon, området, bl.a. genom strejker o. sabotage, o. ej på det pol. området. S. eftersträvar arbetarnas direkta övertagande av produktionsmedlen, s.k. kooperativ socialism. Utvecklades av G. Sorel ca 1900. Främst i Spanien (anarko-s.). I Sv. företräds s. av Sveriges arbetares centralorganisation, SAC. Syndrom, en grupp symtom som tillsammans tyder på en sjukdom el. annat onormalt tillstånd. Synergism. 1. Samverkan mellan olika läkemedel el. mellan olika organ. - 2. Åsikten att människans vilja kan o. skall medverka vid omvändelsen. Synge [sing], John Millington, 1871-1909, irl. förf. Dramatiskt laddade skådespel. Hjälten på den gröna ön 1907. Synkop, inom musiken: förskjutning av det normala tyngdpunktsförloppet så att en eljest svag taktdel blir betonad. Bruket av synkoperade rytmer, synkopering, är särsk. vanligt inom jazzen. Synkretism, blandning el. sammanjämkning av olika religiösa läror, särsk. om senantikens blandning av grek.-rom. religion med element från orientaliska religioner. Synkron, samtidig. Synkronisera, åstadkomma samtidighet el. samverkan i. Synkrotron, kretsformig accelerator för elektroner (elektronsynkrotron) o. för laddade atomkärnor (protonsynkrotron). Principen angavs 1944 av ryssen V. Veksler o. 1945 av amerikanen E. McMillan, oberoende av varandra. Synksignal, se Television. Synnergren, Stig, f. 1915, generallöjtnant, chef för Försvarsstaben 1967-70, därefter ÖB. Synod, kyrkomöte, koncilium; i Amerika även kyrkosamfund. Den heliga synoden, inom grek.-ortodoxa kyrkan kyrkostyrelse av ett antal biskopar. Synonym, ord med (nästan) samma betydelse som ett annat. Ex; vacker, skön. Synops(is), översikt, överskådlig sammanställning, sammanfattning av innehållet. Synpptisk, översiktlig, överskådlig, översikts-. Synpptiska evangelierna, de tre inbördes likartade evangelierna i NT: Matteus’, Markus’ o. Lukas’. Syntax, satslära, den del av grammatiken som behandlar ordens förbindelser med varandra till satser o. ordgrupper. Syntaktisk, som hör till syntaxen. Syntes, sammanfattning, förenande av mångfald till enhet. Mots: analys. - Inom kemin framställning av kem. föreningar ur deras beståndsdelar. Syntetfibrer, typ av konstfibrer (se d.o.). Syntetisk, sammanfattande, sammansatt, konstgjord. Syntetisera, framställa syntetiskt. Syntetism, riktning i måleriet som framträdde i Frankr. på 1880-t. Symbolmättat innehåll o. färgspråk, rytmiska konturlinjer kring stora hela ytor. Rörelsens centralgestalt var Gauguin. Synvilla, optisk villa, synupplevelse som inte stämmer med verkliga förhållanden. SYO, grundskolans studie- o. yrkesorientering. Syra, detsamma som skräppa. Syra-basteorin definierar syror som protongivare o. baser som protonmottagare: när syran avger protoner bildas en med syran korresponderande bas. En syra o. en bas, som kan bildas ur varandra genom en s.k. protolys, kallas ett syra-baspar. - Enligt den äldre definitionen är syror o. baser ämnen med sur reaktion resp, alkalisk reaktion (se dessa ord). Syrakusa, se Siracusa. Syre, O, grundämne. Syrgas, O2, är en färg- o. luktlös gas, som kan underhålla förbränning o. som till 21 volymprocent förekommer i atmosfären. S. finns kemiskt bundet i en rad ämnen, t.ex. vatten. Föreningar mellan syre o. ett annat grundämne kallas oxider. S. upptäcktes 1771 av Scheele o. 1774 av Priestley. Syren, Syringa, buskar bland olivväxterna med hjärtlika el. ovala blad o. stora, violetta, röda el. SYMBOLER 1-18 Religiösa och mytologiska symboler. 1 Heligt öga, faraonernas Egypten. 2 Kaducé, vingad stav med ormar, tecken för Mercurius (Hermes), handelns gud. 3 Mercurius' (Hermes’) vingprydda hatt. 4 Havsguden Poseidons treudd. 5 Justitias, rättvisans, vågskål. 6 Tors hammare. 7 Islams trostecken. 8 Hinduismens heliga stavelse OM. 9 Buddhismens tecken, lärans hjul. 10 Shintoismens heliga porttecken. 11 Kosmos-symbolen hos konfucianismen och taoismen. 12 Israels Davidsstjärna. 13 Duvan, symbol för Den Helige Ande. 14 Kristusmonogram. 15 INRI, fesus Nazarenus Rex /udaeorum (Jesus från Nasaret, Judarnas konung). 16 Guds lamm. 17 De fyra evangelist-symbolerna: a. Matteusängeln, b. Markuslejonet, c. Lukasoxen, d. Johannesörnen. 18 Påvens symbol, korsade nycklar (Petrus’ nycklar) och tiaran. 19-30 (i frisen): Kors. 19 Hjulkors. 20 Grekiskt kors. 21 Latinskt kors. 22 Andreaskors. 23 Georgskors. 24 Johanniter- eller malteserkors. 25 Patriarkkors. 26 Påvekors. 27 Ryskt kors. 28 Kryckkors. 29 Klöverbladskors. 30 Hakkors. 31-37 Världsliga och politiska symboler. 31 Den franska liljan. 32 Brittiska symboler: a. Skottlands tistel, b. Englands ros, c. Irlands klöverblad. 33 Krysantemumblomman, det japanska kejsartecknet. 34 Sovjets hammare och skära. 35 Spöknippet (fasces), den gamla romerska ordningsmaktens insignium, använt av den fascistiska staten. 36 Olympiadens fem ringar, symbol för fem enade kontinenter. 37 Förenta Nationernas emblem. A-N (i spalten t.h.): Fabeldjur. A Grip. B Siren. C Pegasos. D Enhörning. E Fågel Fenix. F Drake. G Kentaur. H Sfinx. I Cerberus. K Hydra. L Sjöhäst. M Sjöjungfru. N Sjöorm. 762