Tebe - Tekniska nomenklaturcentralen TEATER - Världens mest kända teatrar Stad Namn, invigd (* = nuv. byggn.) Några kända ledare Berlin Deutsches Theater, 1883 Staatl. Schauspielhaus, 1786, förstörd 1944 Theater am Schiffbauerdamm (Berliner Ensemble), 1891 O. Brahm, M. Reinhardt A. W. Iffland, G. Gründgens B. Brecht, Helene Weigel Helsingfors Finska nationalteatern, 1872, 1902* Svenska teatern, 1866 K. Bergbom, E. Kalima H. Molander, A. Lindberg, A. F. Arppe, N. Rönngren Köpenhamn Det Kongelige Teater (även opera), 1772, 1874* J. L. Heiberg, J. Svendsen, G. Höeberg, J. Hye-Knudsen Leningrad Pusjkin- (Alexandra-) teatern, 1832 London Drury Lane, 1663, 1812* Old Vic, 1818, 1950* Sadler’s Wells Theatre (numera mest opera), 1753, 1931* D. Garrick, R. Sheridan, J. Kemble Lilian Baylis S. Phelps Moskva Gorkij- (Konstnärliga) teatern, 1898 K. Stanislavskij Oslo Nationaltheatret (Christiania Theater), 1827, 1899* Björnstjerne Björnson, L. Josephson, Björn Björnson, H. Christiansen Paris Comédie Fran^aise, 1680, 1802* L’Odéon, 1797 Athénée, 1867 Folies-Bergère (varieté), 1869 Ofta ett utskott av artisterna J. L. Barrault L. Jouvet Prag Nationalteatern (även opera), 1862, 1881* Tylteatern (även opera), 1783 B. Smetana, E. F. Burian C. M. von Weber, A. Neumann Stockholm Kungi. Dramatiska teatern (Dramaten), 1788, 1908* Drottningholmsteatern (främst opera), 1766 O. Molander, Pauline Brunius, K. R. Gierow, I. Bergman C. F. Adelcrantz, Agne Beijer Stratford-on-Avon Shakespeare Memorial Theatre (Royal Shakespeare Company), 1879, 1932* Peter Hall Wien Burgtheater, 1776, 1888* Theater in der Josefstadt, 1788. 1822* J. Schreyvogel, H. Laube M. Reinhardt, H. Hilpert teatrarna skapades under renässansen i Italien, o. dessa hovteatrar spred sig snabbt över hela Västeuropa. På enkla plattformscener växte senare en teater fram även för allmänheten (särsk. i Spanien o. Engl.). Från 1600-t. blev Paris teaterkonstens centrum. 1800-t:s utveckling präglades bl.a. av regissörens växande betydelse o. av nya tekniska resurser såsom vridscenen, gas- o. elljuset m.m. E, även E Grekland. II Tebe, Thebe. - 1. Grek, namn på det forntida Egyptens förnämsta stad vid nuv. Luxor. De storslagna tempel o. andra byggnadsverk som gjort T. ryktbart, samt de berömda klippgravarna i Konungarnas dal härstammar från tiden för Nya riket då T. var landets huvudstad. T. ödelädes av romarna 29 f.Kr. - 2. Grek, stad, se Thebe. Tecknad film, el. animerad film, framställer figurer i rörelse genom reproduktion av en serie teckningar, som var o. en återger en av rörelsens olika faser. Den tecknade filmens mest kända namn är Walt Disney, Max Fleischer, Stephen Bosustow samt inom den abstrakta tecknade filmen Norman McLaren. Te Deum, lat., begynnelseorden i en fornkyrklig hymn, Te Deum laudamus (Sv. ps. 603, ’0 Gud, vi lova Dig’). Även större kompositioner med T. som underlag. Tegel, byggnadsmaterial av bränd lera. Murtegel i form av kompakta block el. genomdraget av kanaler, s.k. håltegel. Taktegel för takbeläggning. Tegnér. 1. Esaias, 1782-1846, skald, prof, i grekiska 1810 i Lund, biskop i Växjö 1824; Sv. akad. 1818. Medl. av Götiska förbundet 1812. Patriotisk diktning, ofta med historiska el. forn-nord. motiv, t.ex. dikten Svea 1811, diktcykeln Frithiofs saga 1825. Sitt krav på klarhet o. kraft framförde T. i Epilog vid magisterpromotionen 1820. Om hans tilltagande tungsinne vittnar dikten Mjältsjukan 1826. T. var även en glänsande talare o. brevskrivare. - 2. Esaias, d.y., 1843-1928, sonson till T.l, språkforskare, prof.; Sv. akad. 1882. Chef för Sv. akad:s ordbok 1913-19. Ur språkets värld 1922-30. - 3. Alice, f. Sandström, 1864-1943, komp., den klassiska barnvisans skapare i Sv. Bl.a. Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle. - 4. Torsten, f. 1888, son till T.3, sportjournalist, sign. T.T., huvudred, för Idrottsbladet 1915-65. Teher^n, Irans huvudstad. 2,7 milj. inv. Matt-, textil- o. tobaksindustri. Univ., gr. 1934. Tein, det koffein som ingår i teblad. Teint [tä°], fr., hy, ansiktsfärg. Teir^sias, lat. Tiresias, i grek, saga en blind siare av hög ålder. Teism, gudstro, speciellt tron på en personlig Gud, som är skild från världen men ingriper i den. Jfr Deism, Panteism. Teje, Tora, gift Sylwander, 1893-1970, skådesp., vid Dramaten 1911-13 o. 1923-61. Vår största klassiska tragedienn; även karaktärs- o. komediroller. Tejp, försvenskad stavning av tape. Tekn. dr, teknologie doktor, har disputerat för doktorsgrad vid tekn. högsk. el. vid Uppsala univ. Tekn. lic., teknologie licentiat, har avlagt högre tekn. examen vid tekn. högsk. (denna examen avvecklas fr.o.m. 1969). Tekniska högskolan, Kungl. T., KTH, Sthlm, högsk. för tekn. undervisning o. tekn.-vetenskaplig forskning. Undervisningen är uppdelad på 9 sektioner, studietiden är 4 å 5 år. Vid T. avläggs civilingenjörs-, bergsingenjörs- o. arkitektexamen samt tekn. magister- o. tekn. doktorsexamen. - T. har utvecklats ur det 1827 inrättade Teknologiska institutet, 1876 omorganiserat till högsk. Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, Sthlm, gr. 1941 med uppgift främst att medverka till en lämplig o. enhetlig tekn. terminologi. 774