Temistokles, se Themistokles. Tempelherreorden, andlig riddarorden, gr. 1119, med uppgift att skydda korsfarare o. pilgrimer i Palestina. Utvecklades till en internat. finansmakt. Upphävdes 1312. Tempelman, Olof, 1745–1816, arkitekt. Sengustaviansk, strängt antikiserande stil. Gustav III:s paviljong på Haga. Kyrkor. Tempelträd. 🄱 Träd IV. Temperament, grundkaraktären hos en person, sinnesart; livlighet. De fyra temperamenten enl. Galenos: det sangviniska, lätta, det koleriska, häftiga, det melankoliska, tungsinta, o. det flegmatiska, tröga temperamentet. Temperamålning, målning med täckande färgemulsioner, vari ägg el. kasein tills. med olja ingår som bindemedel. Temperatur. 1. Mått på värmetillståndet hos en kropp, värme(grad). 🄱 Termometer. – 2. Mus: tempererad stämning (av t.ex. piano o. orgel), justering (genom små avvikelser) av de exakta intervallen i skalan för att möjliggöra musicerande. Man använder s.k. liksvävande temperatur, där varje halvtonsteg är 1/12 av oktaven. Temperera, ge lämplig värmegrad, värma, kylslå; dämpa, mildra. Tempererad, måttlig(t varm), lagom avpassad. Tempest. 🄱 Segelsport II. Tempo, plur. tempon (ital. plur. tempi), fart, hastighet, takt; handgrepp. Mus: hastigheten för ett musikstyckes utförande. Tempo AB, Sthlm, dotterbolag (1932) inom koncernen Åhlén & Holm AB. Driver Tempovaruhus i ett 80-tal orter. Tempoarbete, arbete där varje arbetare utför en viss operation, varefter arbetsstycket går vidare till nästa man. Temporal, som avser tempus, tids-. Tempora mutantur, nos et mutamur in illis, lat., tiderna förändras o. vi med dem. Temporär, avsedd för viss tid, tillfällig. Tempus (lat., ’tid’, lat. plur. tempora), tidsform hos verbet. Tendens, strävan, syfte, avsikt; benägenhet, hävdande av viss åsikt i t.ex. en roman (tendensroman). Tendentiös [-(t)siös], präglad av viss t., färgad. Tendera, syfta till, ha benägenhet för. Teneriffa, den största av Kanarieöarna. Tengbom, Ivar, 1878–1968, arkitekt, generaldir. för Byggnadsstyrelsen 1924–36. Högalidskyrkan 1923, Konserthuset 1926. Tengroth, Birgit, f. 1915, skådesp. (särsk. film) o. förf. Novellsamlingen Törst 1948. Roman: Jungfruburen 1951. Teniers [tanirs], David, d.y., 1610–90, flaml. genremålare, ofta folklivsscener. Tenn, Sn, grundämne. Vit smidig metall; övergår vid låg temperatur i ett grått pulver (tennpest). Tennmalm är främst tennsten. T. anv. till förtenning av järnplåt, i legeringar m.m. Tennessee [-si], förk. Tenn., delstat (1796) i ö. USA. 109 000 km², 3,9 milj. inv. Majs, bomull, zink. Huvudstad Nashville, 448 000 inv. Tennis, bollspel med racket mellan 2 el. 4 spelare, singel resp. dubbel. Poäng räknas i bollar, game, set o. match. Utomhustennisens huvudtävlingar är de internat. mästerskapen i Austral., Frankr., USA o. Storbr. (Wimbledon), samt nationstävlingen om Davis Cup. Till de stora inomhustävlingarna räknas King’s Cup, nationstävling uppsatt på sv. initiativ, samt Stockholm Open. – I Båstad spelas årligen internat. SM o. Champion Cup. 🄱 Tennisarmbåge, slemsäcksinflammation vid armbågen efter fysisk ansträngning. Tennyson, Alfred, lord T., 1809–92, eng. skald. Viktoriansk, nationalromantisk. Dikten Nyårsklockan. Tenor, det högsta läget för mansstämman med normalomfång lilla c – ettstrukna a. Tensider, detsamma som ytaktiva ämnen. Tension, spänning, tryck. Tentakler, rörliga utskott (känselspröt el. fångstarmar) hos ryggradslösa djur. Tentamen, plur. tentamina, prövning (för en examen), (kunskaps)förhör. Tentand, person som TELEVISION 1 TV-upptagning i färg. Ljuset från motivet (a) faller genom objektivet (b) mot ett prisma (c) som delar upp det i färgerna rött, grönt och blått – en färg för vart och ett av de tre kamerarören (d). Matris- och modulatorenheten (e) samt blandaren (f) omvandlar de tre signalerna till en ljusstyrkesignal (luminanssignal; fungerar även som signal för svart-vit mottagning) och två färgsignaler. Ljudet tas upp av mikrofonen (g) och sänds samtidigt med bildsignalerna i en gemensam TV-signal (h). i. färgtelevisionskamera. 2–4 Programöverföring. 2 S.k. parabolantenn för mottagning av eller, som här, sändning av ultrakorta TV-signaler (a) mot en kommunikationssatellit. 3 Kommunikationssatellit (a) som tar emot TV-signaler från Nordamerika och överför dem till andra kontinenter. 4 TV-signalen fångas upp av en mottagarstation (a) och vidarebefordras via s.k. länkar (mottagare–sändare) (b) till en regional, rundstrålande sändare (c), som överför programmet till de enskilda mottagarantennerna (d). 5–9 TV-mottagning i färg. 5 I mottagaren (a) delas TV-signalen åter upp i de tre delfärgsignalerna (b) samt en ljudsignal (c). Färgsignalerna styr i apparatens bildrör var sin elektronkanon (d), och dessa sänder via elektromagnetiska prismor (e) elektronstrålar mot bildskärmens baksida. Skärmen (f) är belagd med lysämnespunkter för de tre färgerna. Innanför skärmen sitter en hålförsedd skuggmask (g). Strålknippet från den »röda», den »blå» och den »gröna» kanonen sveper över skärmen och når genom varje hål tre färgpunkter i taget. Dessa lyser upp i motsvarande färger, vilka blandas till en bild med motivets färgvärden återgivna. Ljudsignalen matas till mottagarens högtalare (h). 6 Det japanska Trinitron-systemet använder endast en elektronkanon (a). Ett elektroniskt prisma (b) delar upp elektronstrålen i tre delstrålar, vilka passerar ett färgfördelningsgaller (c) och träffar var sitt område av bildskärmen (d) som lyses upp i motsvarande färger. 7 Bildskärmens storlek mäts diagonalt (pilen) i tum, t.ex. 23″. 8 Bildskärmens linjeraster. Bilden byggs upp genom att elektronstrålknippet snabbt och i täta linjer sveper över lysämnesskiktet; för svart-vit mottagning behövs endast en elektronstråle, och lysämnespunkterna reagerar med vitt ljus i olika styrkegrad beroende på elektronstrålens intensitet. I Sverige används ett system med 625 horisontella linjer. 9 Elektronstrålens avlänkning är avgörande för djupet på bildröret och därmed för hela apparaten. Ett bildrör med 90° avlänkning (a) tar större plats än ett bildrör med 110° (b). 10 TV-bandspelare (videobandspelare). TV-signalen får magnetisera ett band (a) på i princip samma sätt som i en ljudbandspelare. För att all den information som bildsignalen innehåller skall få plats på bandet roterar de två magnethuvudena (b) inne i bandslingan i sådan vinkel att signalen spelas in diagonalt i täta spår över bandet (c). Det breda bandet utnyttjas därmed maximalt och bandhastigheten kan hållas låg. Ljudet är inspelat i ena kanten av bandet (d).