Tunström - Turkiet TURKIET - Historia i sammandrag f.Kr.: 2000 Hettiterna grundar ett väldigt rike i Mindre Asien ca 2000 f.Kr. 1200 Hettiterriket går under ca 1200. Grekisk kolonisation av kusttrakterna 1100-t. 800 Assyrien Främre Orientens ledande rike ca 800-ca 600. 600 Lydien Mindre Asiens mäktigaste stat 600- o. 500-t. 500 Perserriket ca 550-331. Perserkrigen mot Grekl. 490-450. 400 Alexander den store krossar perserriket 334-331. Hellenistisk kultur i Mindre Asien. 300 Ingår ca 280 i seleukidiska riket, den ö. delen av Alexanders splittrade imperium. 100 Mindre Asien inlemmas i romarriket 100-t. f.Kr. e.Kr.: 300 Konstantinopel huvudstad i Romerska riket 330 e.Kr. Romarrikets delning 395, Mindre Asien till Östrom (Bysans). 600 Araberna erövrar Mindre Asien men hejdas vid Konstantinopel 718. Atertas av Östrom på 900-t. 1100 Seldjukerna erövrar större delen av Mindre Asien. Korstågen 1096-99, 1147-49 o. 1189-91 stärker de kristnas ställning. 1200 Fjärde korståget 1202-04 störtar Östrom. Återupprättas som småstat 1261. 1300 Turkiske hövdingen Osman erövrar seldjukernas rike o. skapar det Osmanska riket ca 1300. Islam blir statsreligion. Riket utvidgas genom erövringar i Mindre Asien o. på Balkanhalvön på 1300-t. 1400 Östroms sista område Konstantinopel intas 1453 o. blir Turkiets huvudstad. Balkanhalvön erövras. Härskaren antar titeln sultan 1473. 1500 Syrien o. Egypten erövras. Sultanen övertar kalifvärdigheten 1517. Ungern, Arabien o. Nordafrika fogas till väldet. Turkarna förlorar sjöherraväldet i Medelhavet genom nederlaget vid Lepanto 1571. 1600 Den turkiska expansionen hejdas vid. Wien 1683. Ungern o. Siebenbürgen avträds till Österr., delar av nuv. Sydryssl. till Polen o. Ryssl. 1699. 1700 Upprepade krig mot Ryssl. o. Österr. Ryssl. erhåller Svarta havets nordkust 1774. 1800 Bessarabien förloras till Ryssl. 1806-12. Grek, frihetskriget 1821-30. Algeriet erövras av fransmännen 1830-57. Egypten oberoende 1840. 1850 Krimkriget 1853-56. Stora förluster i ryskturkiska kriget 1877-78. Berlinkongressen 1878 gör Montenegro, Serbien o. Rumänien fria, Cypern ställs under Engl. o. Bosnien-Hercegovina under Österr. Turkiets första parlament 1877. 1900 Ungturkisk revolution 1908-09. Tripolis förloras till Italien 19H-12. Balkankrigen 1912-13 avslutar Balkanstaternas frigörelse. Deltagande i l:a världskr. på Tysklands sida. 1920 Frederna i Sèvres 1920 o. Lausanne 1923 inskränker Turkiet till nuv. gränser. Republik 1923 under Kemal pascha (Atatürk). Ankara huvudstad. Kalifatet avskaffas 1924. Kemåls reformer, landet europeiseras. 1940 Neutralitetsförklaring i 2:a världskr. 1939. Krigsförklaring mot Tyskl. 1945. 1950 Cypernfrågan försämrar relationerna till Grekl. 1955. Kompromisslösning 1959. Njilitärkupp störtar premiärminister Menderes 1960. Återgång till civilt styre 1961, högerregim under S. Demirel till makten 1965. 1970 Social oro o. en växande stadsgerilla får på nytt militärledningen att ingripa. Regeringen Demirel tvingas avgå 1971. Den nya regimen blir i praktiken militärdiktatur. Tunström, Göran, f. 1937, förf. Mjuk o. stämningsladdad lyrik: Nymålat 1962, Om förtröstan 1965. Även romaner, bl.a. Maskrosbollen 1962. Tupamaros, benämning på stadsgerilla, verksam i Uruguay. Tupé, rakt el. snett uppkammad pannlugg; liten peruk för att dölja kal fläck på hjässan. Tuppfäktning, strid mellan tuppar, som beväpnats med metallsporrar. Numera mest i Orienten o. Latinamerika. Tuppgök. B Fåglar VIL Tur. B Får. Turban, urspr. orientalisk huvudbonad, bestående av ett långt, smalt tygstycke virat om huvudet el. om en skärmlös mössa. B Dräkt II. Turbin, maskin med ett el. flera skovelförsedda hjul, turbinhjul el. löphjul, i vilka energin hos strömmande vattenånga, vatten, luft el. förbränningsgaser omvandlas till mekaniskt arbete. B, även B Förbränningsmotorer II. Turbofläktmotor, dubbelströmsmotor, typ av turbojetmotor med uppdelad genomströmning av drivluften. B Förbränningsmotorer II. Turbojetmotor, den vanligaste typen av jetmotor, främst anv. för framdrivning av flygplan. B Förbränningsmotorer II. Turbopropmotor, gasturbinmotor med propeller; typ av flygplansmotor. B Förbränningsmotorer II. Turbulent, om gas- el. vätskeströmning med virvelbildning. Mots: laminär. Turgen(j)ev [-jeff], Ivan, 1818-83, rysk förf., den förste som uppskattades i Västeuropa. Realistisk berättare, fin psykolog. En jägares dagbok 1852, Rudin 1856. Turin, ital. Torino, stad i n. Italien. 1,2 milj. inv. Stor industristad: Fiatverken (bilar), flyg- o. maskinindustri. T. var en betydande stad redan under rom. tid. Huvudstad i Italien 1861-65. Turistföreningen, Svenska T., STF, bildades 1885 för att främja landets turistväsen o. sprida kunskap om Sv:s land o. folk. Föreningen har vandrarhem, fjällstationer, fjällstugor o. gästhamnar. Ordnar resor, utger STE:s årsskrift, tidning, resehandböcker m.m. Turisttrafikförbundet, Svenska T., STTF, bildat 1902, främjar utländska turistresor till Sv. Bekostas till största delen av staten. AB Turitz & Co., Gbg, moderbolag för EPA- o. Grand-varuhusen. Aktiebolag 1918. Fusion med Nordiska Kompaniet 1969. Turkiet, rep. i Mindre Asien (97%) och s.ö. Europa (3%). 781 000 km2, 35,7 milj, inv., 91% turkar, största minoritetsgrupp kurder. Över 98% muslimer. Huvudstad Ankara, största stad Istanbul (se dessa ord). - Europeiska delen är bördig. Asiatiska delen utgörs av Anatoliska högslätten (öken o. stäpp) omgiven av randberg, i norr Pontiska bergen o. i söder Taurus. Huvudsaki. jordbruksland. Vete, korn, majs, tobak, bomull, fikon, sultanrussin, frukt. Rika råvarutillgångar (kol, järnmalm, krom, koppar, uran). Industri under framväxt. - T. styrs av diktatorisk, starkt antikommunistisk regering, som i praktiken kontrolleras av armén. Utrikes-pol. västorientering, medl. i Atlantpakten sedan 1952. B m 808