Tändkulemotor - Tätört TYSKLAND ■ Historia i sammandrag 100 f.Kr. Germanerna i nuv. Tyskland kommer i kontakt med romarriket. 100 e.Kr. Långvariga krig mellan Rom o. germanerna börjar ca 170 e.Kr. 400 Germanska folkvandringarna på 400-t., Gallien o. Italien invaderas. Germanerna kristnas ca 600-800. 800 Germanrikena i Tyskl. dras in i frankiska riket ca 800. Riket delas 843. Östfranken blir Tyskl. Karl den stores palatskapell i Aachen. 900 Det västerländska kejsardömet återupprättas 962 av Otto den store (Tysk-romerska riket). Feodalismen utvecklas. 1000 Riket utvidgas. Kampen mellan kejsaren o. påven (investiturstriden) börjar ca 1050. Romansk byggnadskonst (domkyrkorna i Speyer, Mainz, Bamberg). 1100 Konkordatet i Worms 1122 kompromiss i kyrkostriden. Feodalherrarnas makt stärks. Fredrik Barbarossa hävdar kejsarmakten. 1200 Tronstrider H97-1215. Påven segrar i investiturstriden. Huset Habsburg första gången på Tyskks tron 1273. Hansan. Ekon. o. kulturell blomstring. Gotisk byggnadskonst (katedralerna i Köln o. Freiburg im Breisgau). Nibelungenlied. Kärlekslyrik, minnesång (Walther von der Vogelweide). 1300 Kurfurstarna får ensamrätt att utse kejsare 1356. Feodal splittring. 1400 Tysklands krona definitivt till huset Habsburg I439. Boktryckarkonsten utvecklas av Gutenberg ca 1450. Skulptörerna Riemenschneider, Veit Stoss, Notke (altarskåp). 1500 Karl V (1519-56) försöker hävda kejsarmakten. Luthers reformation börjar 1517. Fyra krig mot Frankr. om Italien 1521-44. Turkanfall 1521-29. Riksdagen i Worms 1521 fullbordar Tyskl:s religiösa splittring. Bibeln på tyska 1534. Mästersångaren Hans Sachs. Matthias Grünewalds Isenheimaltare. Renässansen: målarna Dürer, Lucas Cranach o. Holbein. 1600 Katolsk motreformation (jesuiterna). Trettioåriga kriget 1618-48 föröder landet o. leder till kejsarmaktens nederlag mot riksfurstarna. 1700 Brandenburg, n. Tyskks ledande makt, blir kungariket Preussen 1701. Österrikiska tronföljds-kriget 1740-48 mellan Preussen o. Österr. ökar rivaliteten mellan staterna. Tonsättarna Bach o. Händel. Filosofen Leibniz. 1750 Fredrik den store gör Preussen till en stark militärstat. Stormaktsställningen hävdas gentemot Österr. i Sjuåriga kriget 1756-63. Tyskks område ökas genom Polens delningar 1772, 1793 o. 1795. Tyskl. dras in i revolutions- o. napoleonkrigen 1793. Kulturell blomstringsperiod. Litteratur: Lessing, Herder, Goethe o. Schiller. Musik: Haydn, Mozart (wienklassiker). Filosofi: Kant. 1800 Napoleon dominerar Tyskl. 1805—13. Tyska frihetskriget mot Napoleon 1812-15. Tyska förbundet bildas 1815. Februarirevolutionen 1848, liberaliserings- o. enhetssträvanden. Romantiken. Filosoferna Hegel, Fichte, Schelling. Författarna A. o. F. Schlegel, bröderna Grimm, Kleist, Hoffmann, Heine. Teologen Schleiermacher. Tonsättarna Beethoven, Schubert, Weber, Mendelssohn, Schumann. 1850 Preussen o. Österr. .angriper Danm. 1864. Krig mellan Preussen o. Österr. 1866, spränger Tyska förbundet. Ett Nordty.skt förbund bildas under ledning av Preussen; Österr. lämnas utanför. Tonsättarna Wagner o. Brahms, filosofen Schopenhauer, socialisterna Marx o. Engels. 1870 Fransk-tyska kriget 1870-7L Tyska riket (kejsardöme) under Preussens ledning utropas 1871. Europas ledande stat under »järnkanslern» Bismarck. Trippelalliansen med Österr.-Ungern o. Italien 1882. Tonsättaren R. Strauss, filosofen Nietzsche, fysikern Röntgen o. bakteriologen Koch. 1900 l:a världskr. 1914-18 slutar med Tyskks fullständiga nederlag o. förlust bl.a. av samtliga kolonier (Versaillesfreden). Weimarrepubliken I9l8. Hejdlös inflation 1923. Expressionismen: målaren Kokoschka, författaren Brecht. Thomas Manns o. Hesses romaner, komp. Hindemith, forskarna Einstein, Hertz, Planck. Funktionalismen: Bauhaus i Dessau. 1930 Massarbetslöshet o. pol. radikalisering. Nazismen under Hitler tar ledningen 1933. Hitler diktator 1934. Rhenlandet besätts I936, Österr. annekteras I938, Tjeck, tvingas avträda de sudet-tyska områdena 1938 (Münchenöverens-kommelsen), införlivas med Tyskl. 1939. Folkmordet på ca 6 milj, judar tar sin början. 1940 2:a världskr. inleds med anfall på Polen 1939. Tyskl. krossas 1945 efter att ha behärskat nästan hela Europa. Landet ockuperat av britter, amerikanare, fransmän o. ryssar. Berlinkrisen 1948-49. Av ockupationszonerna bildas 1949 Västtyskland o. Östtyskland (se dessa ord). levnadssätt. Kindtänderna hos allätare är vanl. trubbknöliga, hos insektätare spetsknöliga, hos köttätande rovdjur skarpeggade, hos gnagare o. hovdjur strecktecknade. När tänder förekommer hos övriga ryggradsdjur har de vanl. inga rötter o. tjänar endast till att gripa o. hålla fast födan. E Tändkulemotor, förbränningsmotor där insprutad brännolja självtänder i ett kompressions-rum, tändkula; denna värms vid start t.ex. på elektrisk väg. Tändrör, anordning i en projektil som bringar dess sprängladdning att explodera. Tändstickor, trästickor med en tändsats av lätt-antändliga, syrerika ämnen. S.k. säkerhets-tändstickor (med tändsats av bl.a. svavel o. kaliumklorat) tänder bara mot ett speciellt plån (innehållande fosfor). Uppfanns ca 1844 av svensken G. E. Pasch, 1788-1862. Tändstift. 1. Gnistbildande tändanordning i förbränningsmotorer. Gnistan uppstår mellan två elektroder, »spetsar». - 2. På handeldvapen med bakladdningsmekanism ett stålstift som vid av-fyring slår an mot patronens tändhatt. Tännforsen, vattenfall i Indalsälven, v. Jämtland. Total fallhöjd 37 m, därav 25 m i ett lodrätt stup. Tärnor, en grupp måsfåglar, de flesta vitaktiga med svart huvud o. kluven stjärt. Goda flygare. Hit hör bl.a. fisktärna (40 cm), silvertärna (38 cm) o. skräntärna (53 cm). Flyttfåglar. E Fåglar X. E Flyttfåglar. Tätatät, försv. stavning av fr. tète-å-téte. Täthet, densitet, en kropps massinnehåll per volymenhet. Tätmjölk, detsamma som långmjölk. Tätort, område med stadslik bebyggelse o. minst 200 inv. Tättingar, en grupp fåglar, till vilken 60% av alla fågelarter hör. De är små el. medelstora, har tre tår riktade framåt o. en bakåt. Hård näbb. Många är goda sångare. Landfåglar. E Fåglar V. Tätört, Pinguicula vulgaris, insektätande ört bland läppsporreväxterna. Rosett av avlånga, på översidan håriga o. slemmiga blad, på vilka 813