frekvenser över 17 000 perioder/s, dvs. högre än vad ett mänskligt öra kan uppfatta; kan uppfattas o. frambringas av vissa djur, t.ex. fladdermöss. Artificiellt alstrat u. används bl.a. för ekolodning o. materialprovning. Ultramarin, mörkblått färgämne, förr framställt av mineralet lapis lazuli. Ultramontanismen, katolsk riktning, som vill ge den ofelbare påven absolut makt i kyrkan. Segrade på konciliet 1869-70. Ultrarapidfotografering, filmupptagning med hög bildfrekvens av snabba förlopp. När filmen visas med normal hastighet, blir rörelserna förlång-sammade, slow motion (eng., 'långsam rörelse’). Ultraviolett strålning, en elektromagnetisk^ strålning med våglängder mindre än 4 000 A o. ned till ca 100 Å. Alstras bl.a. av solen o. elektriska urladdningar. Framkallar pigmentering i huden (solbränna). Starkt bakteriedödande o. anv. för sterilisering av födoämnen. Ultuna, kronogods s. om Uppsala, från 1932 säte för Lantbrukshögsk. Ultvedt, Per-Olof, f. 1927, skulptör, arbetar i järn o. trä. Prof, vid Konsthögskolan sedan 1968. Ulv, äldre benämning på varg. Ulv i fårakläder, falsk profet, skrymtare (efter Matt. 7:15); illasinnad person som ger sken av att vara god. Ulvenstam, Lars, f. 1921, fil. dr, chefred, för Röster i Radio-TV 1957-64, i TV:s kulturred. 1965. Harlem, Harlem 1971. Ulvåsa, gods i v. Östergötland. Folkungagods från 1200-t., har ägts bl.a. av den heliga Birgitta. - Sägnen om bröllopet på U. mellan Sigrid den fagra o. Bengt lagman har behandlats i ett skådespel av F. Hedberg med musik av A. Söderman. Ulysses, lat. form av Odysseus. U-länder, beteckn. för världens ekon, underutvecklade länder i motsats till de rika i-länderna. Umeå, residensstad i Västerbottens län vid Ume älv, 47 695 inv. Gr. 1622 av Gustav II Adolf. Kulturellt, administrativt o. kommersiellt centrum. Mekaniska verkstäder, trämassa- o. läkemedelsfabriker. Uthamn i Holmsund. Univ. U-HJÄLP 1 U-ländernas andel. U-länderna har den största andelen av världens befolkning men den minsta andelen av resurserna. Diagrammet ger exempel på den orättvisa fördelningen av tillgångarna mellan i- och u-länderna. a. befolkning, b. produktion, c. export, d. energiförbrukning, e. analfabetism, f. vetenskapsmän. 2 Befolkningens åldersfördelning mellan rika (a) och fattiga (b) länder. Iögonfallande är att nära hälften av befolkningen i många u-länder består av barn under I5 år. 3 Svenskt bistånd. Biståndet från i-länderna stiger i absoluta tal men sjunker i förhållande till deras ekonomiska tillväxt. Till undantagen hör Sverige. Diagrammet visar tillväxten av de svenska biståndsanslagen, räknat i miljoner kronor, fram till 1974/75, då beloppet motsvarar det uppställda (men inte uppnådda) målet av bruttonationalprodukten. 4 U-ländernas andel av världshandeln har sjunkit med ungefär hälften under de senaste 20 åren. De får betala allt mer för sin import av färdigvaror, medan deras export av råvaror ofta drabbas av sjunkande priser. 5 U-ländernas skuldsättning ökar stadigt och hotar växa ikapp biståndsflödet. Diagrammet avser statliga och statsgaranterade lån i miljarder kronor till 89 u-länder under perioden 1956-71. a. skuldsättning, b. ränta och amortering. Ultramarin - Umeå 817 30-Lilla Focus