Walvis Bay - Vapiti stil). Valvkupa, välvd takkonstruktion i form av bl.a. tunnvalv, kryssvalv, ribbvalv, stjärnvalv o. kupolvalv. E Stilar II. Walvis Bay, stad i Namibia. 13 000 inv. Viktig hamn; valfångst, fiske. Valör. I. Värde (på t.ex. sedel, frimärke). - 2. Grad av färgmättnad el. ljushet i en färg. - 3. Betydelsenyans. Vamp, manslukerska, förförerska. Vampyr, blodsugande vålnad, särsk. i slavisk folktro. Vampyrer, en grupp fladdermöss som felaktigt antagits suga blod. Stor vampyr, spjutnost fladdermus, vingbredd 70 cm, är frukt- o. insekt-ätare o. förekommer i Centralamerika, van [fann], holl., från, av. 1 personnamn betecknar van inte adel. Vanadin, V, grundämne. En silverglänsande metall som anv. bl.a. som ståltillsats. Vanadis, binamn på Fröja (se d.o.). Van Allen-bälten, strålningsbälten kring jorden. Van: ouver. 1. Bergig, skogbevuxen ö utanför Canadas v. kust. 32 000 km2. Malm, stenkol. På V. ligger British Columbias huvudstad Victoria. -2. Stor hamn- o. industristad innanför V.l. 892 000 inv. Export av trävaror o. spannmål. Univ. Vanda, en grupp orkidéer, vanl. epifyter, med stora blommor i lång klase. Bortre Indien-Austral. Många odlas hos oss i växthus. V. caerulea från Indien är den enda orkidé som har rent blå blommor. V. tricolor har vitgula blommor med purpurfärgade fläckar. Ostindien. E] Blommor X. Vandaler, germ. folk som i början av 400-t. bröt in i Gallien o. Spanien o. bildade ett rike i Afrika. Detta krossades på 530-t. av den östromerske fältherren Belisarius. V. plundrade Rom 455. Vandal har sedan kommit att betyda hänsynslös förstörare. Verb: vandalisera. E Folkvandringar. Vanderbilt, amer. släkt, invandrade från Nederl. ca 1650. Storfinansiärer, särsk. Cornelius V. (»Commodore Vanderbilt»), 1794-1877, som grundläde familjeförmögenheten genom rederi i New York o. järnvägsspekulationer. Donator. Vandrande blad o. vandrande pinnar, arter av spökgräshoppor (se d.o.). Vandrande juden, se Ahasverus. Vandringspris, pris som skall vinnas ett antal ggr för att bli ständig egendom. Vandringsskott, detsamma som utlöpare. Vaner, i nord. myt. fruktbarhetsgudomligheter, främst Njord, Frö o. Fröja. Vanför, tidigare beteckning för rörelse-handikappad, dvs. med skador i rörelse- o. stödjeorganen. Vanhävd, uppenbar misskötsei av jordbruk. Lantbruksnämnderna påtalar v. av jordbruk med mer än 2 hektar odlad jord. Vid grov v. kan K.M:t besluta tvångsinlösen av egendomen till staten (»Lex Bogesund»). Vanilj, Vanilla frggrans (V. planifglia), mexikansk orkidé, som klättrar med luftrötter. 15-25 cm långa, köttiga frukter, s.k. vaniljstänger, som ger vanillin, ett flyktigt, välluktande ämne, anv. som krydda, vid parfymtillv. m.m. Odlas i tropikerna, främst Västindien. Tillv. nu ofta syntetiskt. E Blommor II, Kryddväxter. Wankelmotor, gnisttänd förbränningsmotor med kolven ersatt av en trekantig rotor. Konstruerad av tysken Felix Wankel. E Förbränningsmotorer I. Vant, tåg från masttoppen till relingarna som stöttar masten åt sidorna. E Segelsport I. Vapen, enl. heraldiska regler utfört märke, som förs av viss person, släkt, samfund el. samhälle. E Heraldik, Landskapsvapen, Stadsvapen. Vapen. Anfallsvapnen indelas i närvapen o. fjärrvapen. Till närvapnen räknas dels slagvapen'. stridsklubba, stridsgissel, stridsyxa, dolk, svärd, värja o. sabel, dels stångvapen: spjut, lans, bardisan, hillebard o. stridslie. De äldsta fjärr-vapnen var kastklubba, bumerang, slunga, pilbåge o. armborst. Eldvapen (skjutvapen med krut) förekom i Kina redan under 1200-t., i Europa från 1300-t. i form av kanoner o. s.k. handkanoner, de första handeldvapnen. På 1400-t. lodbössor o. hakebössor, senare utvecklade till musköter, karbiner o. gevär. Till de äldsta skyddsvapnen hör sköldar o. hjälmar, anv. redan under antiken. Under medeltiden skyddades krigarnas kropp helt av plåtharnesk. Se även Kärnvapen. E, även E Jakt. Vapenhus, utbyggnad framför ingången till (medeltida) kyrka, urspr. avsedd för förvaring av vapen under gudstjänst. Vapenstillestånd, uppehåll i krigsoperationer enl. ömsesidig överenskommelse. Vapenvägrare, »samvetsöm», eg. vapenfri tjänstepliktig, den som av religiösa el. etiska samvetsbetänkligheter vägrar bära vapen o. i stället fullgör värnplikt med annan tjänst (inom SJ, SIDA, civilförsvaret etc.), 1/3 längre än normal värnpliktstid. Sorterar under Arbetsmarknadsstyrelsen. Ansökan till Vapenfrinämnden. Vapiti, kanadahjort, en nordamer. kronhjort, brungrå, har kraftiga horn med långa taggar. E Klövdjur I. VAPEN 1-5 Hjälmar. 1 Normandisk hjälm, ca 1000. 2 Riddarhjälm, ca 1300. 3 Burgundisk hjälm med visir (a), ca 1530. 4 Morion, ca 1550. 5 Järnhatt, pott, ca 1650. 6-11 Rustningar. 6 Läderjacka beklädd med pansarfjäll, ca 1300. 7 Bröstharnesk med bukskenor och höftskört, ca 1500. 8 Bröstharnesk med lårskenor, ca 1650. 9 Frankisk krigare, 800-t. 10 Ryttare i helrustning, beväpnad med lans och svärd, ca 1520: a. häststjärna (hästhjälm), b. halsplåtar, c. lanshake, d. armbuckla, e. ländstycke, f. benbuckla, g. bogstycke. 11 Kavallerist i bröstharnesk och läderrock, ca 1675. 12-16 Sidovapen. 12 Dolk från nordisk bronsålder. 13 Riddarsvärd, ca 1300. 14 Tvåhandssvärd, ca 1550. 15 Värja med rappirfäste, ca 1570. 16 Värja med korgfäste, ca 1650. 17-20 Olika närvapen. 17 Germanskt bladspjut, 800-t. 18 Hillebard, ca 1500. 19 Stridsgissel från medeltiden. 20 Stridsklubba, ca 1550. 21-28 Skjutvapen. 21 Armborst med spännare, ca 1450. 22 Petarde, avfyras med lång stubintråd, 1400-t. 23 Handbössa med hävstångsavtryckare, ca 1400. 24 Kanon, 12-pundare, på hjullavett, 1600-t. 25 Luntlåset: a. luntlåsmekanismen, b. luntlåsmusköt, ca 1500. 26 Hjullåset: a. hjullåsmekanismen, b. hjullås-musköt. 27 Flintlåset: a. flintlåsmekanismen, b. flintlås-pistoler, ca 1720, c. flintlåsgevär, ca 1700. 28 Slaglåset: a. slaglåsmekanismen, b. slaglåsgevär, 1860, c. revolver, 1887. 832