Vivlar - AB Volvo Vivlar, en artrik grupp skalbaggar med snabellik nos. Både larver o. vuxna insekter gör stor skada på växter. Den artrikaste av alla skalbaggs-familjer. I Sv. bl.a. tallvivlar o. snytbaggar. E Insekter II. Vivre [fr. uttal vi:vr, sv. vivar], fr., uppehälle, mat o. husrum. Vivör, njutningslysten o. utsvävande man. Wixell, Ingvar, f. 1931, operasångare (baryton), internat. verksam. Vladimir den store, Vladimir den helige, d.1015, storfurste av Kiev. Antog o. utbredde kristendomen. Vladivostok, hamnstad i Sibirien, Sovj., vid Stilla havet. 442 000 inv. Transsibiriska järnvägens ändpunkt. Skeppsvarv. Fiske. Sovj.s förnämsta örlogshamn i öster. Flygbas. VM, förk. för världsmästerskap. V-motor, förbränningsmotor med cylindrarna i två rader ställda i V-form. V.O., förk. av eng. very old, 'mycket gammal’ (om spritsorter). Wodehouse, Pelham Grenville, f. 1881, eng. förf. Humoristiska romaner o. noveller. Återkommande typ är bl.a. betjänten Jeeves. Vodka [ vådd-], ry., ett okryddat sädesbrännvin, alkoholhalt vanl. 38-40%. Vogeserna, fr. Les Vosges [vås], bergskedja i n.ö. Frankr., nästan helt granskogsklädd. Högsta höjd 1 423 m. Kurorter. Vogue, amer. modetidskrift, gr. 1892, utkommer med 20 nummer per år. Voilå [voalla], fr., se där, där är - !, var så god!, det var ju det jag sa! Voile [voall], fr., voall, tunt, glest tvåskaftstyg, anv. till klänningar o. gardiner. Vokabel, ord, glosa. Vokabulär, ordlista; ordförråd. Vokal. 1. Röst-, sång-; mots: instrumental. - 2. Tonande språkljud, vid vars bildning luftströmmen har fri väg genom talapparaten. Ex: a, e, o. Vokalist, sångare el. sångerska i dans- el. jazzorkester. Vpkativ, tilltalskasus. Förekommer i äldre indo-europeiska språk. Voksenåsen, svenskhem utanför Oslo, national-gåva från norska folket som tack för svenskhjälpen under kriget. Invigt 1960. Volang, veckad el. rynkad tygremsa, anv. som garnering på kläder, gardiner e.d. Vol-au-vent, volauvent [sv. vållåvang], fr., bakverk av smördeg med stuvning. Wolf [-å-], Hugo, 1860-1903, österr. komp., en av liedens mästare; bl.a. Italienisches Liederbuch i två band. Wolfe, Thomas, 1900-38, amer. förf. Originell, vital, självbiografisk diktning. Romanen Se hemåt, ängel 1929. Volfram [våll-], W, grundämne. Har den högsta smältpunkten av alla metaller. I mineralen volframit o. scheelit (tungsten). Anv. bl.a. i stållegeringar o. som glödtråd i glödlampor. Volga, flod i mell. Sovj., Europas största. 3 690 km. Mynnar i Kaspiska havet med stort delta. Livlig sjöfart. Stora kraftverk. Störfiske. K Flod. Volga-Üstersjökanalen, vattenväg mellan Leningrad o. Rybinsk-reservoaren i Volga. Tillåter fartyg på 5 000 ton. Öppnad 1964. Wolgers, Beppe (Bertil), f. 1928, förf. Finstämda dikter o. visor. Även underhållnings- o. TV-artist. Volgograd, f.d. Stalingrad, industristad o. flodhamn vid Volga, Sovj. 818 000 inv. Stort vattenkraftverk. - Slaget om Stalingrad 1942-43, då tyska 6:e armén förintades, var en av vändpunkterna i 2:a världskr. Volley [vålli], i bollspel slag som görs innan bollen tagit mark. Volleyboll, bollspel på spelplan 9 x 18 m avdelad med 2,43 m högt nät (2,24 m för damer). Lag om 6 spelare på varje planhalva. Spelet går ut på att efter högst tre beröringar med händerna spela bollen utom räckhåll för motståndarna. Matcher spelas i bäst av 5 set. Set innebär 15 vunna bollar i egen serve. När lag vinner serven, flyttar sig alla spelarna en position medurs. Spelet lanserades 1895 i USA och är nu en av världens största och mest expanderande sporter. Volontär, frivillig; person som tagit arbete för sin utbildning; yngre biståndsarbetare inom enskild organisation, ungefär = fredskårist. Wols, eg. Wolfgang Schultze, 1913-51, tysk målare, grafiker, fotograf o. skald, verksam i Paris. Poetiskt sensuella akvareller föregripande spontanismen. Vplsungasagan, isl. saga från tidigt 1300-t., den nord, motsvarigheten till den tyska Nibelungenlied. Sigurd Fafnesbane av volsunga-ätten äktar Gudrun av gjukungaätten men sviker därmed Brynhild, vilket leder till grymma ättefejder. Volt. 1. Luftsprång varvid kroppen beskriver en cirkel (huvudvolt, handvolt o. frivolt). - 2. Cirkelrunt spår, som används vid dressyr. Volt, förk. V, internat. enhetssystemets enhet för elektrisk spänning, spänningen över en ledare där effekten 1 watt utvecklas när strömstyrkan är 1 ampere. Vplta, Alessandro, 1745-1827, greve, ital. fysiker, den förste som framställde ett galvaniskt element. Flera sådana element kopplade i serie, Voltas stapel, alstrade betydande spänningar, de Voltaire [våltär], eg. Frangois Marie Arouet, 1694-1778, fransk förf., en av upplysningstidens förgrundsgestalter, vars samhällskritiska o. antiklerikala skrifter blev opinionsbildande i hela Europa. Historiskt författarskap (bl.a. om Karl XII). Satirisk roman: Candide 1759. Dramer. Voltmeter, instrument för mätning av elektrisk spänning. Volumings, som har volym, omfångsrik. Volund [vå-], Valand, ty. Wieland, i nord. myt. en konstförfaren smed, grymt fängslad av kung Nidad. Skildras i Eddan främst i Volundarkvida. Voluspä, isl., Valans (sierskans) spådom, dikt ur den poetiska Eddan, trol. 900-t., om världens uppkomst m.m. Volut, arkitekturornament i form av en rulle. Förekommer t.ex. i det joniska kapitälet. E Stilar III. AB Volvo, Gbg, gr. 1915, moderbolag i Sv:s största industrikoncern, tillverkar bilar o. bussar (märket Volvo, lat., ’jag rullar’). Vid dotterbolag (bl.a. Pentaverken, Olofströmsverken, Volvo Flygmotor AB, AB Bolinder-Munktell) tillverkas lantbruks- o. vägmaskiner, bil-, flyg-, industri- o. marinmotorer m.m. 851