Våldtäkt - Väderstreck tiden för en svängning fortskrider vågen en våg-ängd. Vid longitudinell v. sker svängningarna längs med vågens utbredningsriktning, vid transversell v. vinkelrätt mot denna. E, även E Ljud I. m Våldtäkt, våldtagning, att tvinga kvinna till samlag genom våld, genom hot som innebär trängande fara el. genom att försätta henne i vanmakt el. liknande tillstånd. Vållande, rättskränkning som skett av oaktsamhet, utan uppsåt. Wållgren, Gunn, f. 1913, skådesp., bl.a. vid Dramaten. Karaktärsroller i modern dramatik. Även komedienn. Vålnad, gengångare. Vålådalen, turiststation i s.v. Jämtland, 600 m ö.h. Tillhör STF. Idrotts- o. träningscentral. Våmmen, se Idisslare. Vårbrodd. E Blommor II. Vårdagjämning, tidpunkt då solen står mitt över ekvatorn o. dag o. natt överallt är lika långa, 20 el. 21 mars. Vårdnad, rätt o. skyldighet att ansvara för barns uppfostran. Från vårdnaden skils förmynder-skapet, som gäller ekon, angelägenheter. Vår Fru, benämning på Jungfru Maria. Jfr Notre-Dame. VÅGRÖRELSE ■ Elektromagnetisk vågrörelse (Vissa värden ungefärliga) Frekvens, kHz (1 kHz=l 000 svängningar/sek) Våglängd (l Å = 10~7 mm) Gammastrålning <0,003-1 Å >10,8-31015 Röntgenstrålning 0,05-100 Å 6-1016-3- lO13 Ultraviolett strålning 100-4 000 Å 3 • 1013-7,5 • 10" Synligt ljus 4 000-7 600 Å 7,5-10"^ ■ 10" Infraröd strålning 7 600 Å-l mm 4• 10"-3■ 10* Radiovågor: mikrovåg 1 mm-1 m 3 108-3 105 ultrakortvåg 1-10 m 3 • 105—3 ■ 104 kortvåg 10-150 m 3 • 104—2 000 mellanvåg 150-1 000 m 2 000-300 långvåg 1 000-20 000 m 300-15 VÅGRÖRELSE 1 Regelbunden vågrörelse, a. våglängd, b. amplitud. 2-3 Vågrörelser under utbredning i materia. 2 Transversell vågrörelse i två på varandra följande ögonblick, t.ex. vågor på en vattenyta, varvid vattenpartiklarna svänger vinkelrätt mot utbredningsriktningen. 3 Longitudinell vågrörelse i två faser, t.ex. luftpartiklarnas svängningar längs med ljudvågens utbredningsriktning. a. högtalare. Vårfrudag, se Marie bebådelsedag. Vårlök, Gqgea, en grupp lökväxter bland liljeväxterna med gulgröna blommor i flocklik ställning. Vårlök, G. lutea, o. dvärgvårlök, G. minima, båda allmänna vårväxter i s. o. mell. Sv. E Blommor VI. Vårta, upp till ärtstor sjuklig nybildning i huden. Orsakas av virus. Vårtbitare, lövgräshoppor, en grupp rätvingar, som liknar gräshoppor men har långa, borst-formade antenner. Hanarna kan frambringa höga toner genom att gnida täckvingarna mot varandra. Övervägande rovdjur. I Sv. 2 arter, bl.a. grön v., 45-68 mm. E Insekter I, II. Vårt land, Finlands nationalsång. Text J.L. Runeberg, musik F. Pacius (1848). Vårtsvin, en grupp svindjur med mycket stort, vårtigt huvud o. kraftiga, uppåtriktade betar. Längd 1,5 m, höjd 70 cm. Ö. och s. Afrika. E Klövdjur 1. Vårärt, Lqthyrus vernus, ört bland ärtväxterna med violetta blommor o. mångpariga blad med äggrunda, spetsiga blad. Tämligen allmän i hela landet. E Blommor V. Våtarv, se Stjärnblomma. Väckelse, personligt genombrott till kristen tro; religiös rörelse som eftersträvar ett sådant genombrott hos den enskilde. Väddklint, Centaurea scabiqsa, korgblommig ört med röda, rörformiga blommor o. djupt parflikiga blad. Allmän på vägkanter o. backar till s. Norrland. Väderlek, se Meteorologi. Väderstreck, riktningar i horisontalplanet. Huvudriktningarna, kardinalstrecken, är nord, ost 854