Världsdelar - Värnlund VÄSTTYSKLAND ■ Historia i sammandrag 1950 Förbundsrep. V-Tyskl. (BRD) upprättad 1949. De allierades ockupation av V-Tyskl. upphör 1955. Landet blir suverän stat. Franska, britt, o. amer. styrkor stannar dock kvar. Pol., ekon. o. militär anknytning till västblocket. Medlemskap i Atlantpakten 1955, i EEC 1957. Under K. Adenauers tid som förbundskansler (till 1963) sker snabb ekon, uppbyggnad (»tyska undret»), Berlin-o. Tysklandsfrågan ett av världspolitikens stora problem. V-Tyskl. upprätthåller krav på återförening, vägrar erkänna O-Tyskl. 1960 Ny Berlinkris 1961 genom tillkomsten av Berlinmuren. Koalitionsregering bildas 1966, CDU-SPD. Koalition SPD-FDP 1969. CDU ffg i opposition. 1970 Willy Brandt för som förbundskansler framgångsrik politik för normalisering av förbindelserna med Östeuropa. Icke-angreppsavtal med Sovj. o. Polen 1972. Grundfördrag med Ö-Tyskl. 1972 innebär erkännande av denna stat. VÄSTTYSKLAND Presidenter och regeringschefer (Presidenter o. deras ämbetstid i kursiv stil) Heuss, Th. 1949-59 Lübke, H. 1959-69 Adenauer, K. 1949-63 Erhard, L. 1963-66 Kiesinger, K.-G. 1966-69 Heinemann, G. 1969-74 Brandt, W. 1969-74 Schmidt, H. 1974- Schéel, IV. 1974- VÄSTTYSKLAND - Administrativ indelning Delstat (huvudstad) Km' Inv. i 1 000-t. Schleswig-Holstein (Kiel) 15 660 2 557 Hamburg (Hamburg) 750 1 817 Niedersachsen (Hannover) 47 390 7 100 Bremen (Bremen) Nordrhein-Westfalen 400 756 (Düsseldorf) 34 040 17 130 Hessen (Wiesbaden) 21 110 5 423 Rheinland-Pfalz (Mainz) 19 830 3 671 Baden-Württemberg (Stuttgart) 35 750 8 910 Bayern (München) 70 550 10 569 Saarland (Saarbrücken) 2 570 1 127 Västberlin 480 2 134 Världsdelar, de sju stora fastlandsmassor som jordens landyta brukar uppdelas i: Europa, Asien, Afrika (tills. Gamla världen), Amerika (Nya världen), uppdelat i Nord- (inkl. Central-) o. Sydamerika, samt Oceanien (Austral-kontinenten o. Stilla havets övärld) o. Antarktis. m Världsfederalismen, världsfederationsrörelsen, bildad 1946, politiskt obunden ideell rörelse som arbetar för ett förbund av världens stater, Världens förenta nationer. Världskrig, benämning på stormaktskrigen 1914-18 o. 1939-45. Se Första världskriget resp. Andra världskriget. Världskyrkorådet, Kyrkornas världsråd, eng. World Council of Churches, ekumenisk organisation, konstituerad 1948. Generalförsamling hölls i Uppsala 1968. Världsmedborgarrörelsen, International Registry of World Citizens, IRWC, gr. 1949 på initiativ av amerikanen Garry Davis, propagerar för alla staters uppgående i en världsenhet. Världsspråk, språk som förstås i stora delar av världen. 1 FN används fem språk: engelska, franska, spanska, ryska o. kinesiska. Under antiken o. medeltiden dominerade latinet som internat. umgängesspråk, senare undanträngt av franskan, som i modern tid fått vika för engelskan. Världsutställning, stor internat. utställning för teknik, näringsliv o. kultur. E Värmdön, ö i ö. Uppland, den största i Sthlms skärgård. 180 km2. Värme, en form av energi som utgörs av rörelseenergi hos molekylerna i ett ämne. Ju hastigare molekylrörelse, desto högre temperatur. Denna värmerörelse avstannar vid -273,16°, absoluta nollpunkten. En ökning av en kropps inre energi, dess värmeinnehåll, medför temperaturstegring samt tryckstegring el. utvidgning; den relativa ökningen av kroppens dimensioner anges av värmeutvidgningskoefficienten. Varje temperaturskillnad orsakar en utjämnande värmetransport, värmeöverföring, genom t.ex. värmeledning från molekyl till molekyl, värmeövergång från ett medium till ett annat, värmestrålning i form av elektromagnetisk (infraröd) strålning. Värmebild, se Termografi. Värmeekvivalent, konstant som anger förhållandet mellan måttenheterna för värme o. för energi i annan form. Värmemotor, kraftalstrare som omvandlar värmeenergi till mekaniskt arbete; dels med yttre förbränning (bl.a. ångmaskin, ångturbin), dels med inre förbränning (förbränningsmotorer). Värmerör, slutet rör som överför värme från ett varmt ställe till ett kallt. En vätska kokar i rörets värmedel o. kondenserar i den kalla delen. Kondensatet återförs till den varma delen med kapillärkraft. Värmeslag, annat ord för solsting. Värmevärde, den värmemängd som per viktenhet frigörs vid fullständig förbränning av ett bränsle. Värmeväxlare, apparat för överföring av värmeenergi från ett flytande el. gasformigt medium till ett annat utan att de två medierna blandas. Efter konstruktionen kallas v. tub-, platt- el. spiralvärmeväxlare. E Kärnteknik II. Värmland, landskap i v. Svealand. 18 140 km2, 333 218 inv. Tillhör Värmlands, Örebro o. Skaraborgs län. Slättbygd utmed Vänern. Kuperat skogsområde i n. med nära 700 m höga berg o. långa dalgångar med älvar o. smala sjöar. Jordbruk, skogsbruk, industri, bergsbruk. I Värmlands bergslagsbygd har gruvor o. bruk nu till stor del ersatts med träindustrier. Värmlands län omfattar Värmland utom s.ö. delen. 17 606 km2, 284 094 inv. Residensstad Karlstad. Värnamo, industriort i v. Småland vid Lagan, 14 960 inv. Gammal vägknut o. marknadsplats. Centrum i småindustribygd, gummi- o. maskinindustri. Permanent industriutställning (SWED-EXPO). Smålands konstarkiv. Hembygdsmuseum i Apladalen. - V. kommun se E Sverige. Värnlund, Rudolf, 1900-45, förf. Motiv från 856