arbetarvärlden. Romaner. Dramatik: Den heliga familjen 1932, U 39 1939. Värnplikt, skyldighet för ett lands medborgare att delta i landets försvar o. att genomgå militär utbildning. Enl. nu gällande värnpliktslag av år 1941 är varje sv. manlig medborgare värnpliktig i åldern 18-47 år. Utbildningstiden i fred är sedan 1952 för de flesta värnpliktiga 394 dagar (inkl, repetitionsövningar). Inskrivning handhas av Värnpliktsverket, som 1968 ersatte Centrala värn-pliktsbyrån, gr. 1942. Värnpliktigt befäl, värnpliktsofficerare o. värnpliktiga gruppchefer. Wästberg, Per, f. 1933, förf. Halva kungariket 1955, Vattenslottet 1968, Luftburen 1969, Jordmånen 1972. Reportageböcker från Afrika, bl.a. Förbjudet område 1960. Antologin Afrika berättar 1961. Dikter: Tio atmosfärer 1963. Västblocket, sammanfattande benämning på USA, Storbr., Frankr. o. deras allierade efter 2:a världskr. Västerbotten, landskap i övre Norrland. 15 088 km2, 168 812 inv. Lågt, bördigt kustland med skärgård. Högre inland med skog o. myrar, djupa älvdalar (Skellefte älv, Ume älv, Vindelälven). Skogsbruk, skogsindustrier, bergsbruk; jordbruk. - Namnet Västerbotten betecknade urspr. både Västerbotten o. Norrbotten. Västerbottens län omfattar Västerbotten, s. Lappland samt n.ö. Ångermanland. 55 428 km2, 233 568 inv. Residensstad Umeå. Västergyllen, poetiskt namn på Västergötland. Västergötland, landskap i n.v. Götaland. 16 670 km2, 1 122 427 inv. Ingår i Skaraborgs, Älvs- VÄXTRIKET II De gröna växternas utveckling. Diagrammet återger utdöda och moderna representanter för de viktigaste växt-grupperna. Deras förekomst framgår av de tonade fälten, o. bredden på dessa svarar på ett ungefär mot antalet arter under de geologiska perioderna t.o.m. tertiär. Äldst är de vattenlevande algerna, som påträffas redan före kambrium. Långt senare kommer landväxterna med en första storhetsperiod under karbon. Till de utdöda grupperna hör bl.a. psilofyter o. fröormbunkar. A tertiär (3—63 milj, år), B krita (63-140), C jura (140-185), D trias (185-230), E perm (230-280), F karbon (280-345), G devon (345-405), H silur (405-430), I ordovicium (430-500), K kambrium (500-600). a. alger, b. mossor, c. lummerväxter, d. fjäll- o. sigillträd. e. psilofyter, f. fräkenväxter, g. fräkenträd, h. ormbunks-växter, i. fröormbunkar, k. cordaiter, l. barrträd, m. ginkgo, n. bennettiteer, o. kottepalmer, p. Caytoniales, q. blomväxter. borgs, Hallands o. Örebro län; Göteborg tillhör Gbgs o. Bohus län. Huvudbygd är Vänerslätten med platåbergen Kinnekulle, Halle- o. Hunneberg, Billingen, Mösseberg, Ålleberg. I söder Sydsvenska höglandet med Galtåsen, en av landets nederbördsrikaste trakter (ca 1 000 mm årligen). I nordöst Tiveden. Jordbruk på slätten, textilindustri i Sjuhäradsbygden. - Historiskt har V. varit den mäktigaste bygden i Götaland. Västerhaninge, tätort i s. Stor-Stockholms-regionen, 12 970 inv. Mekaniska verkstäder. Lantbruksskola. Västerlandet, benämning på den europeiska kulturens utbredningsområde över v. halvklotet. Västernorrlands län omfattar Medelpad o. Ångermanland (utom n.ö. delen). 24 123 km2, 274 244 inv. Residensstad Härnösand. VÄXTRIKET III Den gröna växtens liv. 1 Som allt levande förbrukar växten näringsämnen och vatten. Sina näringsämnen bereder den själv genom bladens fotosyntes, vatten sugs upp ur marken. En del av det socker som fotosyntesen ger omvandlas till proteiner och fetter genom kombinationer med kväve, fosfor och andra salter, som finns lösta i vattnet. 2 Bladet i genomskärning. Överhuden, epidermis (a), omsluter en s.k. palissadvävnad (b) med livlig fotosyntes samt ett luckert svampparenkym (c) med celler som lagrar bl.a. socker. Genom vävnaden löper en vätske-förande ledningssträng, 'nerv’ (d). Undersidans små klyvöppningar (e) är ventiler som tar in koldioxid och släpper ut vattenånga och ett överskott av syre. 858