Äldste - Andelse ADELSTENAR Några vanliga slipningsformer. 1-2 Cabouchonslipning. 3 Trappsnitt. 4 Rosettsnitt. 5 Briljantsnitt. minderårighet, bestående ä. o. vissa släktskapsförhållanden. Äktenskapsförord, skriftligt avtal mellan makar om egendomsförhållanden inom äktenskapet. Över äktenskapsförord, hemskillnad o. äktenskapsskillnad förs äktenskapsregister av Statistiska centralbyrån. Äldste. Enl. GT intog de ä. i Israel en ledande ställning. Förekommer även i senare trossamfund. Jfr Presbyter. Älg, europeisk ä., Europas största hjortdjur. Tjuren kan bli 2,8 m lång, boghöjd 2 m, vikt upp till 500 kg. Skovellika horn med taggiga spetsar el. greniga stånghorn. Kon föder vanl. två kalvar. Hela landet. Sv. har Europas största älgstam; mellan 30 000 och 40 000 älgar skjuts varje höst. B Klövdjur I. Alggräs, älgört, Filipendula ulmqria, 0,5-1 m hög ört bland rosväxterna med parbladiga, på undersidan gråludna blad o. gulvita, starkt doftande blommor i kvastlika ställningar. Hela Sv., fuktig mark. Alvor, i folktron kvinnliga naturväsen; dimman över ängsmarker har uppfattats som deras dans. Alvsborg. 1. Gamla Ä., fästning vid Göta älvs mynning, 1200-1600-t., flera gånger bränd o. erövrad av danskarna. Svenskarna betalade i frederna 1570 o. 1613 stora lösensummor, Älvsborgs lösen, för att återfå Ä. - 2. Nya Ä. uppfördes 1647-78 3 km från Gamla Ä. Nu förråd för Kustartilleriet. - 3. Älvsborgs fästning kallas en rad befästningar i Götaälvsmynningen anlagda i början av 1900-t. Älvsborgs län omfattar s. och delar av v. Västergötland o. hela Dalsland. 11 571 km2, 409 878 inv. Residensstad Vänersborg. Alvsbyn, tätort vid Pite älv, s. Norrbotten, 3 905 inv. Trähus- o. snickerifabriker. - Ä. kommun se Hl Sverige. Äm?bel, fr. aimable, älskvärd. Ambetsansvar, innebär att tjänsteman för fel o. försummelse i tjänsten, ämbetsbrott (t.ex. tagande av muta, brott mot tystnadsplikt), kan få särsk. ämbetsstraff, avsättning el. suspension. I gengäld har han starkare ämbetsskydd mot våld, hot o. förolämpning än andra medborgare. Amneslärare. 1. Sammanfattande benämning på lärare, som undervisar i endast ett el. ett fåtal ämnen i en klass. Mots: klasslärare. - 2. Ordinarie lärare i läroämnen vid grundskolans högstadium o. motsvarande äldre skolor; lärare utbildade vid högre lärarinneseminarium samt vissa vidareutbildade folkskollärare, gymnasie-ingenjörer o. gymnasieekonomer. Ämnesomsättning, metabolism, den process hos organismer varigenom näringsämnen (fetter, kolhydrater, äggviteämnen) bryts ned o. förbränns med hjälp av enzymer. Andelse, ett språkelement, som läggs till en ÄRFTLIGHET 1 Könsceller bildas, s.k. meios. Schematiskt visas hur varandra motsvarande kromosomer från fadern och modern parar sig (A-C) och hur paren sedan radar upp sig i centrum, varefter en från varje par går till vardera dottercellen. Kromosomerna i varje par kan vara orienterade på två olika sätt (D eller E). Hos dottercellerna blir därför kromosomerna dels hälften så många, dels fritt omkombinerade (F eller G). Meiosen avslutas med ännu en delning, liknande mitosen (nedan), så att resultatet blir fyra könsceller med halverad uppsättning kromosomer. a. könscellmodercell, h. cellkärna med kromosomer, c. centriol, d. kärnspole. 2 Kroppsceller bildas, s.k. mitos. Kromosomerna ordnar sig i ett plan och klyvs på längden (A-C). Kromosom-hälfterna, kromatiderna, dras till var sin cellhalva (D), som utvecklar egna kärnor (E) och avskils som nya celler (F), var och en med komplett antal kromosomer. 3 Könsbestämning. Individens kön avgörs av de s.k. könskromosomerna, som hos bl.a. människan är av två slag, kallade X och Y. Kvinnans könsceller har enbart X- och mannens antingen X- eller Y-kromosomer. Om vid befruktningen två X-kromosomer sammanförs, utvecklas det befruktade ägget till en flicka, om en av vartdera slaget förenas, blir det en pojke, a. äggcell, b. spermie. 4 Färgblindhet för rött och grönt, ett exempel på köns-kromosombunden arvsgång. A. En färgblind man har anlaget för defekten i X-kromosomen (ofylld stav). Hans döttrar bär anlaget men har normalt färgseende, ty i den andra X-kromosomen finns ett motsvarande, dominant anlag som gör sig gällande. B. När ena dottern får barn med en normalseende man, blir (statistiskt räknat) en av två pojkar färgblind. Han har sin X-kromosom från modern, och anlaget gör sig gällande eftersom Y-kromosomen saknar anlag för färgseende. 5 Generna, arvsanlagen, har sin plats i kromosomerna och består av deoxiribonukleinsyra, DNA. Två DN A-trådar bildar en dubbelspiral, där varje tråd utgörs av omväxlande sockerarten deoxiribos (a) och fosfat (b). Bundna till sockret och riktade inåt sitter fyra slag av s.k. kvävebaser: adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T). De passar ihop två och två, A med T och G med C. Följden av baser bildar en »kod», som är specifik för varje gen. Nedre delen av modellen illustrerar hur DNA kopieras mellan varje mitos, s.k. replikation. Spiralen vindar upp sig, och baserna i varje par lossnar från varandra. Fria baser, bundna till socker-fosfatenheter (c-e), kopplas till resp, partner utefter DN A-hälfterna, och det bildas två nya DNA, identiska med den ursprungliga (f och g). 6 Äggvitesyntesen, dvs. cellens produktion av proteiner, styrs av DNA med hjälp av två slag av molekyler ribonukleinsyra, RNA, vilkas uppbyggnad bestäms av DNA. RNA skiljer sig från DNA bl.a. i att tymin är ersatt av uracil (U), som också passar ihop med adenin. Transport-RNA samlar ute i cellen de fria aminosyror som proteinerna sätts ihop av, medan budbärar-RNA går till de s.k. ribosomerna med instruktionen för varje proteins sammansättning. Instruktionen är skriven i »kodtecken» om vardera tre baser. När en ribosom (a) passerar utefter budbärar-RNA (b) kopplas molekylens baser ihop med sina partner hos transport-RNA (c, d) som kommer med var sin typ av aminosyra (e, f). En rad aminosyror binds då ihop i en ordning som bestäms av bassekvensen (koden) till ett färdigt protein (g). 872