Arbetsgivaravgift - Arbetstillstånd ARBETARRÖRELSEN • Historia i sammandrag ca 1800 Industrialismens framväxt med början i Engl. skapar ett arbetarproletariat som grogrund för arbetarrörelsen. 1825-40 Fackföreningsrörelsen växer fram i Engl. 1830 Julirevolutionen i Paris. 1838 Den engelska chartiströrelsen kräver allmän rösträtt. 1844 Den första konsumtionsföreningen bildas i Rochdale, Engl. 1846 Typografiska föreningen, Sv:s första fackförening, bildas. 1848 K. Marx’ o. F. Engels’ Kommunistiska manifest, arbetarrörelsens teoretiska grundval. Februarirevolutionen i Paris framtvingar allmän rösträtt i Frankr. 1850-t. Arbetarföreningar bildas i Sv. 1863 F. Lassalle stiftar Allmänna tyska arbetarföreningen (1875, Tysklands socialdemokratiska parti). L:s moderata socialism sprids sedan bl.a. till Sv. 1864 Första internationalen bildas, upplöst 1876. 1868 Brittiska fackföreningarnas centralorganisation, TUC, bildas. 1879 Myndigheternas behandling av Sundsvalls-strejken väcker stor förbittring i sv. arbetarled. 1881 August Palm börjar agitera för ett arbetarparti i Sv. 1883 Fackföreningarnas centralkommitté bildas. 1889 Sv:s socialdemokratiska arbetareparti grundas. Andra socialistiska internationalen bildas. 1896 Hjalmar Branting inväljs i riksdagen som förste socialdemokrat. 1898 Landsorganisationen i Sv., LO, grundas. 1899 Kooperativa förbundet, KF, bildas. Tysken E. Bernstein framlägger sin opposition mot Marx’ läror, revisionismen, som fått stor betydelse för sv. socialdemokrati. 1903 Fackföreningsinternationalen upprättas i Dublin. 1909 Storstrejken i Sv. 4 aug.-4 sept., ca 290 000 arbetare deltar. 1912 Arbetarnas bildningsförbund, ABF, grundas på R. Sandlers initiativ. 1918 Allmän rösträtt införs i Sv. (i kraft 1921). 1919 Tredje (Kommunistiska) internationalen, Komintern. 1920 Hjalmar Branting statsminister. 1921 Kommunistiska partiet bildas i Sv. 1928 P. A. Hansson lanserar slagordet »folkhemmet» som en symbol för socialdemokratins målsättning. Lag om kollektivavtal o. arbetsdomstol. 1938 Huvudavtalet mellan SAF o. LO (Saltsjö-badsavtalet) upprättas. 1945 Fackliga världsfederationen, WFTU. 1947 Komintern, upplöst 1943, återuppstår delvis i Kominform, som i sin tur upphör 1956. 1949 Icke-kommunistiska fackföreningar utträder ur WFTU o. bildar Fria fackföreningsinternationalen, ICFTU. Arbetsgivaravgift beräknas på summan av utbetald lön (med vissa undantag, bl.a. ersättning som ej uppgått till 500 kr) o. erläggs av arbetsgivaren för finansiering av den allmänna försäkringen o. för vissa andra sociala ändamål. På samma underlag beräknas den allmänna löneavgiften, som utgår med 2% enl. lag 1982. Arbetsgivarförening, arbetsgivares förhandlingsorganisation. Störst är Svenska arbetsgivareföreningen (se d.o.). Arbetsgivarnppgift, kontrolluppgift om lön, arvode o. förmåner, inlämnas till skattemyndigheten i jan. taxeringsåret på fastställt formulär (ADB får användas) för arbetstagare som tjänat minst 300 kr. Arbetshem, anstalt för psykiskt handikappade som kan utföra vissa sysslor. Arbetsledareinstitutet, se ALI-RATI. Arbetslöshet kan vara konjunktur-, struktur-(begränsad till vissa näringsgrenar el. regioner), säsong- o. omsättnings-a. (vid byte av anställning). A. bekämpas numera med en s.k. aktiv arbetsmarknadspolitik (arbetsförmedling, omskolning, flyttning, beredskapsarbete, lokaliseringspolitik). Arbetslöshetsförsäkring handhas av erkända kassor som förvaltas av fackförbunden. Finansieras genom medlemsavgifter o. statsunderstöd. Utgår i form av dagpenning', utförsäkrade kan få ett statligt kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Arbetsmarknaden, den sektor av det ekon, livet som omfattar utbud o. efterfrågan på arbetskraft o. fastställande av anställningsvillkor o. arbetsförhållanden. Den sv. a. kännetecknas av ett i lag garanterat organisations-, förhandlings- o. avtals-system. Överenskommelser om anställningsvillkoren träffas vanl. kollektivt genom förhandlingar mellan arbetsgivarnas organisationer (främst SAF, Statens avtals verk o. Kommunförb.) o. arbetstagarnas (främst LO, TCO o. SACO/SR), i vissa fall under statlig medverkan (t.ex. medling). Parternas handlingsfrihet begränsas av lagstiftning angående arbetsförhållanden o.d. - Se även Kollektivavtal. Arbetsmarknadsdepartementet, inrättat 1974 genom delning av dåv. inrikesdep., har inom regeringskansliet hand om arbetsmarknadsfrågor, arbetsmiljö, jämställdhet o. invandrarfrågor m.m. Chef är arbetsmarknadsministern. S Departement. Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, centralt ämbetsverk under arbetsmarknadsdep. E Departement. Arbetsmiljö. Reglerna för a. finns i arbetsmiljölagen som 1978 ersatte 1949 års arbetarskyddslag. Att lagen följs övervakas av Arbetarskydds-s tyr elsen o. Yrkesinspektionen samt, på de små arbetsplatserna, av kommunala tillsy nsmän. På arbetsställen med minst 5 anställda skall facket utse minst 1 skyddsombud. Arbetsskadeförsäkring. Enl. lagen om a. av 1976 är bl.a. löntagare o. egenföretagare obligatoriskt försäkrade för arbetsskada. Den som skadas bl.a. under militärtjänst kan få ersättning enl. lagen om statligt personskade-skydd. Arbetsstudier, mätning av arbetsmoment vad gäller tidåtgång, rörelseschema m.m. för att fastställa produktionsnormer o. bilda underlag för lönesättning. Jfr MTM. Arbetsterapi, sysselsättning med intresseväckande arbete vid långvariga sjukdomar, ledd av arbetsterapeut. Arbetstidslagen av år 1982 reglerar ordinarie arbetstid o. jourtid, övertid, mertid vid deltidsanställning samt arbetstidens förläggning. Arbetstillstånd, krävs för utlännings anställning i Sv., dock ej för bl.a. nord, medborgare, vissa balter, utlänningar g.m. sv. medborgare. A. måste anskaffas före inresa.