Arkitrav - Arrendator renässansstilen med romerska förebilder utvecklades i Italien. Denna arkitektur fick ett rikare formspråk genom barocken, som avlöstes av den sirligare rokokon. Därpå följde nyklassicismen o. 1800-t:s stilblandningar. I vårt sekel har arkitekturen sökt sig nya vägar, oftast med det funktionella som riktmärke. E Stilar I-VI. Arkitrav, epistyl, huvudbjälke som vilar på kolonnernas kåpitäl. E Stilar I. Arkiv, samling av urkunder o. handlingar (arkivalier); institution för förvaring av arkivalier. Arkivarie, tjänsteman el. föreståndare vid arkiv. Arkivexemplar, biblioteksexemplar, de ex. av varje sv. tryck som utan ersättning skall lämnas till vissa större bibliotek o. till Justitiedep. Arkivkilogram, prototyp, urmodell (el. kopia, riksprototyp) för det intemat. viktsystemet. Arkivolt, valvbåge som vilar på kolonner el. pelare. Arkont, högste ämbetsman i forngrek. städer. Athen hade 9 arkonter, valda på ett år. Arktis, se Nordpolsområdet. Arla, tidigt, bittida. Mots: särla. Arla, tidigare Mjölkcentralen, gr. 1915, landets största mejeriförening. Äger bl.a. Semper AB o. Glace-Bolaget AB. Arlanda, Sthlms internat. flygplats, 40 km n. om Sthlm nära Märsta. Passagerartrafiken böljade 1960, Sthlms utrikestrafik förlädes hit 1962, 1983 även all inrikestrafik. Arlecchino, se Harlekin. Arles [arrl], stad i s.ö. Frankr. 50000 inv. Rom. minnesmärken (teater, amfiteater), kyrkan S:t Trophime (1100-t.). E Romerska riket. Armada, sp., krigsflotta. Den oövervinnliga el. stora armadan sändes av Filip II (Spanien) mot Engl. 1588 men besegrades. Armagnac [-anjakk], eau-de-vie från landskapet med samma namn i s.v. Frankr. Alkoholhalt i Sv. 40%. Armatur, utrustning till elektrisk belysning el. till en teknisk anläggning. Armborst, medeltida pilbössa, även för kulor, m Vapen. Armé. 1. Försvarsmaktens lantmilitära del. - 2. Högre operativ enhet, sammansatt av armékårer, fördelningar (divisioner) m.m. Armékår, högsta operativa enheten i en armé. Armén, försvarsmaktens lantmilitära del, i fredstid med truppslagen infanteri, kavalleri, pansartrupper, artilleri, luftvärn, ingenjör-, signal- o. trängtrupper samt hemvärnet. Som stridsenhet indelas a. i fält-, lokalförsvars-, depå- o. hem-värnsförband. E Gradbeteckningar, m Försvaret. Armenien. 1. Bergland i Främre Asien, numera politiskt delat mellan Turkiet, Iran o. Sovj. Högsta topp Ararat. - 2. Unionsrep. (1920) i s. Sovj. 29800 km2, 3,1 milj, inv., ca 90% armenier. Odling av bomull, tobak, vin, frukt. Vattenkraft, industri. Koppar, zink, aluminium. Huvudstad Jerevan (Erivan), 1,1 milj. inv. Armeniska, indoeuropeiskt språk, talas av ca 5 milj, i Sovj., Iran, Syrien, Libanon m.fl. länder. Armeniska kyrkan, med den grek.-ortodoxa besläktad, självständig kyrka, gr. på 300-t. Armera. 1. Beväpna, utrusta (med vapen etc.). -2. Klargöra mina, bomb etc. för sprängning. - 3. Bekläda, förstärka t.ex. betong genom armering med järnstänger e.d. Armfelt. L Carl Gustaf, 1666-1736, frih., general. År 1718 ledde A. 5000 karoliner mot Trondheim, av vilka ca 3 500 frös ihjäl i Jämt-landsQällen vid återtåget efter Karl XII:s död. -2. Gustaf Mauritz, 1757-1814, sonsons son till A.l, militär, diplomat; Sv. akad. 1786-94, 1805-11. Gustav IILs gunstling, dödsdömd 1794, benådad 1799, förvisad 1811, därefter i rysk tjänst. Armfotingar, brakioppder, en grupp ryggradslösa havsdjur, försedda med rygg- o. bukskal o. två spiralrullade »armar» däremellan. E Djurriket II, Geologi. Armstrong, Louis, 1900-71, en av jazzens förgrundsgestalter, trumpetare o. sångare, rik skivproduktion från 1920-t:s mitt. Memoarer: Satchmo 1955. Armstrong-Jones, Anthony, se Margaret. Arndt, Ernst Moritz, 1769-1860, tysk diktare. Resa genom Sverige 1806. Arndt, Johann, 1555-1621, tysk protestantisk teolog. Innerliga andaktsböcker, särsk. Om den sanna kristendomen 1606-09. Arnér. 1. Sivar, f. 1909, förf. Intellektuell, analyserande prosa; även dramatik (radio). Romaner: Knekt och klerk 1945, Egil 1950, Som svalorna 1956, Tvärbalk 1963. - 2. Gotthard, f. 1913, bror till A.l, domkyrkoorganist 1936-80 o. lärare vid Musikhögsk. sedan 1957. Arnljot Gelline, jämtländsk härman o. rövare, stupad vid Stiklestad 1030, huvudperson i W. Peterson-Bergers opera Arnljot. Arom, vällukt, doft. Adj: aromatisk. Aromglas, kupigt (konjaks)glas. Aron, Moses äldre bror o. israeliternas förste överstepräst, vars stav Gud lät grönska (3 Mos. 8, 4 Mos. 17). Aronson, Albert, f. 1907, kommunalpolitiker (s) i Sthlm. Journalist 1928-44. VD i AB Sv. Bostäder 1944-71, finansborgarråd 1971-73. Aronson, Stina, 1892-1956, förf. Romaner (Hitom himlen 1946) o. noveller i Norrlandsmiljö. Även dikter o. dramatik. Aros, forns v. ’åmynning’. Västra A., Västerås; Östra A., Uppsala. Arosenius, Ivar 1878-1909, akvarellist, tecknare. Drastisk humor o. färgrik, poetisk, sagostämning. Flickan och ljuset, barnboken Kattresan 1909. Arosmässan, årligt diskussionsmöte i Västerås för sv. affärs- o. industrimän. Arowaker. El Indianer. Arp, Hans (Jean), 1887-1966, tysk-fransk skulptör, målare o. förf. Dadaist (Zürich 1915), senare konkretist (Paris). Arpeggio, ital., ’harpartat’, musikterm: tonerna i ett ackord bryts, dvs. spelas efter varandra. Arrabal, Fernando, f. 1932, spansk dramatiker, skriver på franska. Absurd grymhet präglar A:s pjäser, t.ex. Picknick på slagfältet 1959. Även surrealistiskt präglade filmer, bl.a. Leve döden 1971. Arrak, spritdryck av ris, sockermelass el. blomsaft. Svensk a. (42% alkohol) anv. i punsch o. konfektyrer. Arrangemang, anordning. Mus: bearbetning av musikverk för annan besättning än originalets. Verb: arrangera. Arrau, Claudio, f. 1903, chilensk pianist; berömd för nobla klassikertolkningar. Arrendator, innehavare av arrende. 45