Augustinus - Australiska statsförbundet Augustinus, Aurelius, 354-430, den främste av kyrkofäderna, efter en rotlös ungdomstid omvänd o. döpt 387, biskop i Hippo (Nordafrika) 395. Av största betydelse blev A:s lära om arvsynden o. predestinationen. Berömd självbiografi: Bekännelser. Augustus (eg. Octavianus), 63 f.Kr-14 e.Kr., Roms förste kejsare, Caesars adoptivson. Efter att i böljan ha delat makten med Antonius bröt han med denne och besegrade honom år 31. A. organiserade romarväldet, sanerade finanser o. rättsväsen, understödde kulturen (den litterära »guldåldern») o. dyrkades som gud, år 27 benämnd Augustus (lat., 'upphöjd’). E Romerska riket. Auktion, offentlig försäljning till den högstbjudande. Auktor, lat. auctor, upphovsman, författare. Auktorisera, bemyndiga, ge laga kraft åt. Auktoritet, personligt anseende, myndighet; även person med sakkunskap, sagesman, källa. Adj: auktoritativ. Auktoritär, autoritär, maktfullkomlig. Auktoritär stat, diktaturstat. Au kuba, Aucuba japonica, krukväxt med glänsande gul- el. vitfläckiga blad o. korallröda bär. Härstammar från Japan. E Träd IV. Aula, samlingssal i skolor o. universitet. Auld lang syne, ’för länge sedan’, skotsk folkvisa, omarb. av R. Burns. Aulén, Gustaf, 1879-1977, teolog, prof, i Lund 1913-33, biskop i Strängnäs 1933-52, framträdande antinazist under 2:a världskriget. Aun, se Ane den gamle. Au naturel [å natyrell], naturel, fr., ’i naturligt tillstånd’; om rätt utan tillsats el. sås. Ex: omelette (au) naturel. Au pair [å pär], fr., 'till lika (värde)’, innebär att bostad o. mat erhålls mot ersättning i form av arbete. Aura. 1. Föraning av anfall vid t.ex. epilepsi. -2. Strålningsfenomen som enl. vissa läror omger besjälade kroppar. Aur^ll, Tage, 1895-1976, förf. Ordknappa småberättelser i värmländsk miljö. Martina 1937, Viktor 1955. Au revoir [årvoar], fr., ’på återseende’, adjö. Aurikler, hybrider av vissa primulaarter. E Blommor IX. Aurora, i rom. myt. morgonrodnadens gudinna. Grek, motsv. Eos. Aurorafjäril, dagfjäril, vingbredd max. 5 cm, hanen gulröd teckning, honan liknar kålQärilen. E Fjärilar I. Auroraförbundet, litterär nyromantisk förening i Uppsala 1808-10, gr. av Atterbom. Auschwitz, po. Oswiecim, stad i s. Polen. 112000 inv. Kem.-tekn. industri. 1940-45 2:a världskr:s mest beryktade koncentrationsläger. Auskultant, den som vid skola, ämbetsverk el. sjukhus följer undervisning el. arbete. Auskul-tera, lyssna, åhöra, delta som auskultant. Auskultation. 1. Läkares avlyssning av ljud från främst hjärta o. lungor. - 2. Blivande lärares åhörande av lektioner vid läroanstalt. Auspicier, tecken, förebud. Austen, Jane, 1775-1817, eng. förf. Familjeromaner; objektiv realism, klarsyn o. lätt ironi. Stolthet och fördom 1813. Austerlitz, tjeck. Slavkov u Brna, stad i mell. Tjeck. Vid A. segrade Napoleon I i det s.k. trekejsarslaget 2 dec. 1805. Austin, Tracy, f. 1962, amer. tennisspelerska, US Open-vinst 1979 o. 1981, Masters 1981-82. Australien, världsdelen, se Oceanien. Australiska statsförbundet, off. namn Commonwealth of Australia, självstyr. medl. av Britt, samväldet. Omfattar Australkontinenten o. ön Tasmanien med flera intilliggande småöar. 7,7 milj, km2, 14,9 milj. inv. Indelas i sex delstater o. två territorier. Huvudstad Canberra. Befolkningen är till 95 % av brittisk härstamning o. koncentrerad till s.ö. kustlandet o. storstäderna Sydney o. Melbourne. Endast 4% bor på landsbygden. Till stor del ett flackt, ökenartat platåland med bergskedjor på ca 2 000 m i öster. Murray-Darling enda större flod. Utpräglat jordbruksland med världens största fåravel. Mjölk- o. biffkor. Vete, socker, frukt, bomull, tobak. Betydande mineraltillgångar med bl.a. uran, olja, silver, guld, bauxit o. järn. Livsmedels- o. textilindustri, expanderande tung industri. Stor utrikeshandel, exporten domineras ATOMER OCH MOLEKYLER 1 Atomens byggnad: i mitten atomkärnan och kring den svärmar av elektroner i flera »skal», betecknade med bokstäver, a. elektron, b. atomkärnan, som består av c. protoner och d. neutroner. 2 Grundämnena har olika antal protoner; antalet=grundämnets atomnummer. Bilden visar atomerna hos a. kol (6 protoner) och b. uran (92 protoner). 3 Isotoper. Samma grundämne kan ha atomkärnor med olika antal neutroner. Atomerna är då olika isotoper av grundämnet: ex. a. väte, b. tungt väte (deuterium), c. extra tungt väte (tritium). 4 Joner. En jon är en atom eller molekyl med över- eller underskott på elektroner, a. En positiv natriumjon bildas genom att atomen förlorar en elektron, b. en negativ klorjon genom tillskott av en elektron. 5 Kärnprocesser. Vissa atomkärnor är instabila och omvandlas spontant till kärnor av annat slag genom att sända ut partiklar, s.k. radioaktivt sönderfall. Ex: a. p -sönderfall, en neutron omvandlas till en proton, en elektron och en antineutrino slungas ut. b. (3 -sönderfall: en proton blir till en neutron, och en positron och en neutrino sänds ut. c. a-sönderfall hos en tung kärna: det slungas ut en a-partikel (två protoner och två neutroner). 6 Kemisk bindning innebär en hopkoppling av atomer, vilken inbegriper enbart elektronskalen. Jonbindning: Joner med olika laddning dras till varandra och kan bygga upp kristaller med regelbunden struktur. a. Natriumkloridkristall med kloridjoner (stora) och natriumjoner (små). Kovalent bindning: Atomerna binds ihop genom att de har ett eller flera par elektroner gemensamt; det uppstår molekyler, b. Kvävegasmolekyl, bestående av två kväveatomer med tre gemensamma elektronpar. c. Dipolbindning är en svag bindning mellan osymmetriska molekyler, t.ex. av vatten. 7 Ledare och isolator. Atomerna i en metallkristall (a) hålls ihop av elektroner som i sina yttersta skal rör sig relativt fritt; metallen blir en god ledare för bl.a. elektricitet. I en isolator (b) finns få fria elektroner. 8 Exciterade elektroner. Elektronerna i de olika skalen har olika energi. Om en elektron genom t.ex. Ijus-absorption övergår till ett energirikare skal (a) blir den (liksom atomen själv) exciterad. När elektronen återgår till sin tidigare plats (b) avges den absorberade energin som ljus eller röntgenstrålning (c). 9 Exciterade atomkärnor är..sådana som inte befinner sig i sitt lägsta energitillstånd. Overskottsenergin lämnar kärnan i form av gammastrålning. 54