Balansorgan - Balett Balansorgan, jämviktsorgan, statiska organ, sinnesorgan, främst båggångama o. hinnsäckama i innerörat, som ger information om kroppens o. de olika kroppsdelarnas läge o. rörelser. Balansräkning, sammanställning av ett företags tillgångar o. skulder. Balchasj, avloppslös sjö med låg salthalt i ö. Kazachstan, Sovj. Ca 18000 km2, 342 m ö.h. Baldakin, sänghimmel, (tyg)tak över tron. Balder, i nord. myt. son till Oden o. Frigg, make till Nanna. Genom Lokes list dödad av en mistelpil, avskjuten av den blinde Höder. Baldersbrå, Matricqria inodpra, korgblommig ört som liknar kamomill. Vanligt ogräs. E Blommor VIII. Balderson, Bo, pseud. för okänd förf, av detektivromaner. Statsrådet och döden 1968, Harpsundsmordet 1969, Statsrådets verk 1974. Baldwin, James, f. 1924, amer. förf. Skildrar Harlems slum i Gå och förkunna det på bergen 1953. Debatterande essäer om negrernas situation i USA, bl.a. När alla tåg har gått 1968. Balearerna, spansk ögrupp i Medelhavet. 5014 km2, 685000 inv. Störst är Mallorca, Menorca o. BALETT Rutan: 1-5 balettens fem grundpositioner för fötter och armar. 6 Före hopp eller resning på tå görs en nigning, »plié». 7 Pose med armarna i 5:e positionen uppåt, »en haut», och benet »å la seconde». 8-14 Några vanliga steg och hopprörelser: 8 »Première arabesque». 9 »Fouetté», snurrsteg med det bärande benet som axel och det andra benet som fartgivande »piska»; svag nigning, »plié», vid varje varv. 10 »Grand jeté en avant», stort hopp framåt från en fot. 11 »Ballotté», benen sträcks växelvis framåt och bakåt. 12 »Sissonne», hoppsteg av dansören, dvs. benen samlas i luften. 13 »Pas de bourrée (sur les pointes)», dansösen trippar över scenen i små snabba, korta tåspetssteg. 14 »Pas de deux» (pardans); etapp med dansösen i låg arabesk (45°). Ibiza. De är bergiga, bördiga o. har milt havsklimat. Turistcentra. Balett. Den klassiska baletten har sitt ursprung i de danser som konstruerades av de ital. renässanshovens dansmästare o. som delvis byggde på folkdanser. Grundreglerna utformades vid Ludvig XIV:s dansakademi o. dominerade ända in på 1900-t., då en friare danskonst böljade ta form (I. Duncan, M. Graham). El (S 61