Björnbär-Blanche Qällen (400-600 djur). Svart b. är mindre o. finns i Nordamerika. Läppbjöm, svart med vit fläck på halsen, blir 1,5 m lång; Indien o. Ceylon. Jfr Halvbjömar. E Rovdjur I. Björnbär, björnhallon, buskar av hallonsläktet Rubus. Taggiga grenar, vita el. ljusröda blommor, svarta, söta stenfrukter. Vilda i de s. kustlandskapen el. odlade. E Blommor III, Frukter. Björneborg, fi. Pori, industristad i s.v. Finl. 79000 inv. Träexport. Uthamn vid Bottniska viken. Björnson, Bjömstjeme, 1832-1910, norsk förf., nobelpris 1903. Folklivsskildringar, häftigt nationell journalistik o. lyrik, realistiska samtidsdramer. Teaterchef (Bergen, Kristiania). Genom sin starka personlighet o. vitalitet blev B. Norges ledande kulturpersonlighet. Folkberättelsen Synnöve Solbakken 1857, nationalsången Ja vi elsker 1859, dramat Över förmåga 1883, romanen På Guds vägar 1889. Björnspinnare, en nattfjäril med bruna fram-vingar (bredd max. 7 cm) med oregelbundna vita band o. fläckar samt röda bakvingar med svartblå fläckar. Hela Europa o. Asien. E Fjärilar II. Björnstrand, Gunnar, f. 1909, skådesp. Filmer: Sommarnattens leende 1955, Sjunde inseglet 1957, Nattvards gästerna 1963, Ansikte mot ansikte 1976. Björnön, no. Björnöya, norsk ö i Ishavet. Förr kolbrytning. Meteorologisk station. Blackout, eng., 'mörkläggning’, tillfällig medvetslöshet el. minnesförlust. Blackpool, stad i n.v. Engl. vid Irländska sjön. 148000 inv. Badort o. nöjescentrum. Black Power, eng., 'svart makt’, slagord i kampen för negrernas likställighet. Blad, en av huvuddelarna hos de högre växterna. Ett vanligt blad består av bladskiva, bladskaft (saknas ibl.) o. bladfot. Från stammen genom bladskaftet ut i bladskivan går bladnerver, dvs. lednings- o. stödjevävnad, som bl.a. leder näringen o. håller bladskivan utspänd. De första blad som utvecklas ur grodden kallas hjärtblad, de som sitter på växtens nedre delar lågblad, de bäst utvecklade mellanblad (örtblad) o. de till skyddsorgan ombildade bladen närmast blommorna högblad. Mellanbladens viktigaste uppgift är att bereda näring o. reglera andning o. vattenavdunstning. Om bladen sitter på olika höjd på stammen är de strödda, sitter de i par är de motsatta, sitter flera på samma höjd är de krans ställda. Tätt sittande strödda blad vid stammens bas bildar rosett. Bladen sitter vanl. endast en vegetationsperiod. Tallbarr blir dock 3-4 år, granbarr 12 år. E, även E Växtriket III. Bladbaggar, lövbaggar, en grupp skalbaggar med högvälvd, färggrann kropp, korta antenner o. ben. Larverna i växter. Skadedjur. Bladbeta, detsamma som mangold. Bladgrönt, detsamma som klorofyll. Bladguld, tunn guldfolie, an v. för dekor o. texttryck på bokband. Bladkål, se Grönkål. Bladlöss, en grupp skinnbaggar, små växtsaft-sugare, ofta vinglösa. Bladlössens sockerhaltiga exkrement sugs upp av myror. Angriper bl.a. fruktträd. E Insekter I, Myror. Bladmage, se Idisslare. Bladsteklar, olika arter växtsteklar, vars larver gör stor skada på blad o. frukter. Bladtornar, se Kaktusväxter. Blair, Eric, se Orwell, George. Blake, William, 1757-1827, eng. skald, målare, grafiker, religiös mystiker, återupptäckt av modernisterna. Dikten Jerusalem 1804-20, illustrationer till Dante. Blam(age), genant handling. Adj: blamant. B lamera, skämma ut, göra löjlig. Blanche [bla°sj], August, 1811-68, lustspelsförf. (Ett resande teatersällskap 1848); Stockholmsskildrare (Hyrkuskens berättelser 1863), frisinnad politiker, folktalare. BILEN IV 1-3 Kraftöverföring. 1 Koppling och mekanisk 3-växlad växellåda (förenklad). När kopplingspedalen (a) släpps upp pressar fjädrar ihop motorns svänghjul (b) med kopplingslamellen (c). Rotationen hos svänghjulet överförs då till växellådans ingående axel (d). Växellådan (e) har ett antal kuggdrev som kan kopplas in mellan motor o. drivhjul för ändring av utväxlingsförhållandet i tre eller fyra steg (växlar). Ingående axeln driver sidoaxeln (f). Drevparet (g) ger utgående axeln (h) låg hastighet (l:ans växel). Om drevparet (i) kopplas ihop, blir hastigheten något större (2:ans växel). Kopplas in- o. utgående axlar ihop vid (k), får båda samma rotation (3:ans växel, direkt växel). Med mellandrevet (/) inkopplat vänds rotationen hos utgående axeln (back). Utgående axelns rotation överförs genom kardanaxel (m), bakaxelväxel (n) o. hjulaxlar (o) till drivhjulen. Infällda bilden. Växlarna väljs med en växelspak (a) som arbetar via två växelgafflar (b). 2 Automatisk växellåda av hydraulisk typ, bestående av en oljefylld koppling (A), en kopplings- o. bromsdel (B) o. en mekanisk växeldel (C). När motorn driver turbin-hjulet a., slungas oljan mellan dess skövlar utåt av centrifugalkraften (pilarna) o. träffar skovlama på pumphjulet b. så att b. tvingas rotera med a. Rotationen överförs av hydrauliskt manövrerade kopplingar o. bromsar i B till den inre, den yttre eller till bada mellan-axlama c. resp. d. Därmed drivs växeldelen C, som innehåller kuggdrev för tre växlar o. back. 3 Bakaxelväxel med differential (genomskärning). Kardanaxeln driver över det lilla koniska kugghjulet a. (pinjong) det stora koniska kugghjulet b. (kronhjulet). Vridkraften överförs till lilla differentialhjulet c. via dess axeltapp d. och från c. till hjulaxlarnas drev e. Genom att c. vrider sig fritt på sin axel, kan hjuldreven rotera oberoende av varandra samtidigt som krafterna till dem sinsemellan hela tiden är lika stora. 4-7 Hjulupphängning och fjädring. 4 Framhjulsupphängningar. A Framhjulsdriven bil. a. skivbroms på drivaxelns inre ände, b. svängarm, c. stötdämpare o. fjäder sammanbyggda. B Bakhjuls-driven bil. a. styrspindel, b. fjäder, c. o. d. svängarmar. C McPherson-fjädring. a. fjäderben med inbyggd stötdämpare, b. svängarm. 5 Bakhjulsupphängning ar. A Individuellt fjädrande hjul. a. kardanaxel, b. bakaxelväxel, c. svängarm. B Konventionell stel bakaxel. a. bakaxelväxel, b. svängarm. 6 Teleskopstötdämpare. a. kolv, b. oljefylld cylinder, c. ventil som stryper oljeflödet o. dämpar häftiga fjädringsrörelser. 7 Gas-hydraulisk fjädring. a. gas, b. membran, c. olja, d. svängarm. 8-9 Bromssystem. 8 Tvåkrets bromssystem i fyra olika utföranden (a-d). Av säkerhetsskäl delas det hydrauliska bromssystemet upp på två av varandra oberoende rörkretsar; bilarna vänder framhjulen nedåt på bilden. 9 Bromssystemets verkningssätt. När bromspedalen (a) trampas ner, pressas hydraulvätska från en cylinder (b) via rörledningar ut till hjulbromsamas bromscylindrar. Framhjulens skivbromsar har en skiva (c) som kläms mellan två block. Bakhjulens trumbromsar har två bromsskor (d) som av hydraulvätskan pressas utåt mot insidan av en bromstrumma (e). I en särskild behållare (f) finns vätska som håller systemet fyllt. 86