Blindskrift- Blodomlopp Blindskrift skrivs vanl. med blindalfabet, upphöjda punkter i olika lägen vilka den blinde kan avläsa med känseln. Uppfanns av fransmannen Louis Braille 1829. B Blindtarm, caecum, tjocktarmens första del nedanför tunntarmens mynning, hos människan med det ca 10 cm långa maskformiga bihanget, appendix. I detta kan uppstå blindtarmsinflammation, appendicit. Blinkers, skygglappar på häst vid tävling. Blitzen, den tyska flygoffensiven mot Engl., särsk. London, aug. 1940 - maj 1941. von Bljxen-Finecke, Karen, f. Dinesen, 1885-1962, dansk (även eng.-spr.) förf:a, 1914-32 bosatt i Östafrika. Pseud. Isak Dinesen, Karen Blixen, Pierre Andrézel. Romantiskt ironiska noveller. Sju romantiska berättelser 1934, Min afrikanska farm 1937. Blixt, kraftig elektrisk urladdning vid åskväder, vanligen från ett moln till ett annat el. mellan moln o. jordytan. Avlägsen b. utan buller kallas kornblixt. Blixtljus, momentan belysning vid fotografering. B Foto. Blizzard, hård o. kall nordlig snöstorm i USA. BLM, Bonniers litterära magasin, litteraturtidskrift gr. 1932. Block. 1. Enkel mekanisk hissanordning bestående av ett hjul, skiva, monterat i ett blockhus försett med hake för fastsättning; flera b. genomdragna med rep ger hissverk, taljor, med olika kraft vinst. - 2. Se Komstorlek. Blockad, avspärrning. - 1. Avspärrning av fientliga hamnar el. kuster. - 2. Kampmedel i arbetstvist som innebär att arbetsgivare avstängs från arbetskraft el. varor el. att arbetstagare hindras få arbete. Blockdiagram, perspektivteckning, som visar snitt av jordytan i tre dimensioner. Blockflöjt, biåsinstrument av trä med mild ton. B Musikinstrument I. Blod, den vätska vars uppgift är att tillföra kroppens vävnader näringsämnen o. syre samt föra bort ämnesomsättningens avfallsprodukter. B. består av en gulaktig vätska, blodplasma, samt blodkroppar. Blodplasman innehåller vatten, äggvite- o. fettämnen, salter m.m. De röda blodkropparna innehåller färgämnet hemoglobin, som medverkar vid syretransporten. De vita blodkropparna är större o. färglösa. De har bl.a. förmåga att oskadliggöra bakterier. Det tredje slaget av blodkroppar är blodplattorna, som har betydelse för blodets levring. Blodkropparna bildas i benmärgen, de vita även i lymfkörtlar o. i mjälten. Blodmängden hos en vuxen människa är 4-5 liter. Blodbrist, detsamma som anemi. Blodförgiftning uppstår då bakterier från infekterad kroppsdel övergår i blodet. Blodgivare, friskförklarad person som mot viss ersättning periodiskt lämnar blod för transfusion, vanl. vid en blodgivarcentral (blodbank) vid ett sjukhus. Jfr Blodtransfusion. Blodgrupp. Med hänsyn till egenskaper hos blodet som beror på vissa äggviteämnen sker b.-indelning. Den mest kända är ABO-systemet; efter förekomsten av äggviteämnena agglutinogen A o. B tillhör varje människa en av grupperna A, B, AB el. 0 (noll). I Sv. är A- o. O-grupperna vanligast. Blodgruppstillhörigheten är ärftlig. BLAD 1 Bladets huvuddelar: a. skiva, b. nerv, c. skaft, d. stipler; e. bladslida och f. snärp förekommer bl.a. hos gräsen. 2 Bladkanter: a. helbräddad, b. sågad, c. naggad, d. tandad. 3 Bladnerver: a. parallellnervig, b. fjädernervig, c. handnervig. 4 Enkla blad. Hela: a. jämnbred, b. tunglik, c. äggrund, d. njurlik, e. pillik, f. sköldlik. Flikiga: g. handflikig, h. parflikig. 5 Sammansatta blad: a. parbladig, b. fingrad. Blodkärlssystemet, det slutna rörsystem i vilket blodet cirkulerar: artärer (pulsådror), som leder från hjärtat, vener (blodådror), som leder till hjärtat, o. mellan dem kapillärer (hårrörskärl), som är tunnväggiga o. genom vilka ämnesutbytet mellan blodet o. vävnaderna sker. Blodomlopp, blodcirkulation. Hjärtat driver ständigt blodet genom blodkärlen. Det lämnar hjärtats vänstra kammare genom stora kropps-pulsådem o. återvänder genom vener till högra förmaket (stora kretsloppet). Från högra kammaren pumpas det till lungorna för syrsätt-ning, fortsätter till vänstra förmaket (lilla kretsloppet) o. vänstra kammaren osv. 89