Bio mq vist- Blåsfotingar för sexuell fortplantning. Stambildningen i blomman kallas blomaxel (blomfäste, blombotten). Den bär bladbildningar i flera kransar. I blommans mitt finns fruktblad, som hos göm-fröiga genom sammanväxningar bildar pistillen, blommans honorgan. Utanför dessa följer ståndarna (ståndarblad), hanorganen, som producerar pollen. Ytterst följer hylleblad i en el. två kransar. I senare fallet, dubbelt hylle, är de inre bladen vanl. stora o. har avvikande färg, kronblad, de yttre mindre o. gröna, foderblad’, hylle där alla blad är lika kallas kalk. Blommor med både ståndare o. pistill kallas tvåkönade. Blommor med endast endera är enkönade o. betecknas som han- resp, honblommor. E Blomqvist, Stig, f. 1946, rallyförarare. Vann RAC-rallyt 1971 o. 1984, Jyväskylä-rallyt 1971, Svenska rallyt (KAK) 1971-73, 1977-78 o. 1982-83, San Remo-rallyt 1982. 12 SM. Blomstedt, Herbert, f. 1927, dirigent, prof. Chefsdirigent i Norrköping 1954-61, för Oslofilharmonin 1962-69, Danmarks Radios Symfoniorkester 1967, Sv:s Radios Symfoniorkester 1975-82 samt för Dresdner Staatskapelle sedan 1975. Blomsterböna, detsamma som rosenböna. Blomsterfonden, förening, gr. 1921, som bereder hem för mindre bemedlade äldre personer genom medel som ges till fonden i stället för blomstergåvor vid begravningar. Blomsternässla. E Blommor X. Blomsterspråk, urspr. österländsk sed att genom blommor meddela sina tankar o. känslor. Blomsterärt, detsamma som luktärt. Blomväxter, detsamma som fanerogamer. Blot, fomnord. offer av djur el. människor till gudarnas ära. Blue babies, eng., ’blå barn’, barn med medfött hjärtfel som försvårar syresättning av blodet med påföljd att huden blir blå. Blues [bloz], de svarta amerikanernas vokala folkmusik, uppstod mot slutet av 1800-t. Vanl. uppbyggd efter ett A-A-B-mönster i 12 takter. Bluff, eng., urspr. pokerterm; bedrägeri, humbug. Verb: bluffa. Bly, Pb, blåvit, mjuk metall, som har stor motståndskraft mot luft o. syror. Bly mönja, ett rött pulver, anv. som skyddsfärg. En del blyföreningar utgör färgämnen (ex. bly vitt, kromgult). Blyackumulator, elektrokemisk strömalstrare, bestående av blydioxid- o. blyplattor nedsänkta i utspädd svavelsyra. Blyblomma, Plumbygo capensis, krukväxt med lavendelblå blommor. Härstammar från Sydafrika. E Blommor X. Blyerts, en till skrivning användbar form av mineralet grafit. Blygd, de yttre könsdelarna, vanl. kvinnans. Blygdben, det pariga, vinkelformade ben som bildar bäckenets främre del. Blå bandet. 1. Olika ordnar med blått band, främst Serafimerorden. - 2. Religiöst betonad nykterhetsrörelse, gr. 1877 i USA. Sv:s Blå-bandsförening, gr. 1886. - 3. Atlantens blå band, fingerad utmärkelse för det fartyg som färdas snabbast över Atlanten. Blå blomman, ty. die blaue Blume, symbol för den romantiska diktens oändlighetslängtan (efter Novalis). Blåbär, Vaccinium myrtillus, ljungväxt, risartad buske med rödlätta blommor; skuggväxt, granskog. E Blommor V, Frukter. Blåduvor, detsamma som stormhatt. Blå grottan, se Grotta azzurra. Blågylta, en abborrartad fisk. Hanen, blåstråle, max. 35 cm, svartgrön rygg med blå teckningar o. orangefärgade fenor, honan, rödnäbba, max. 30 cm, rödbrun. Västkusten. E Fiskar V. Blåhake, vackert färgad, sparvstor tätting. Skicklig sångare. Dalarna o. norrut; karaktärs-fågel i fjällregionens videbälte. Flyttfågel. E Fåglar II. Blåhallon, Rubus caesius, buske av hallonsläktet, vildväxande i s. Sv:s kustområden. Frukten björnbärsliknande, ätlig. Blå Jungfrun, se Jungfrun. Blåklint, Centaurea cyanus, 2-7 dm hög korgblommig växt, sterila blå kantblommor. Åkerogräs. E Blommor VIII. Blåklocka, arter av släktet Campanula. Stor b., C. persicifplia, 3-7 dm hög, har blåvioletta blommor. Liten b., C. rotundifolia, 1-5 dm hög, blå blommor i hängande klase. Vanliga i Sv. E Blommor VI. Blå kråka, färgrik fågel, släkt med härfågeln, blå o. grön med brun rygg; längd 32 cm. Skogsfågel; finns i Sv. bara på Fårö. Flyttfågel. Fridlyst. E Fåglar IV. Blåkulla, enl. folktron den plats dit häxorna ridande på kvastar begav sig skärtorsdagsnatten för att träffa sin herre, djävulen. Blåmes, mesfågel (13 cm), blå hjässa inramad med vitt; svart streck genom ögat. Stann- o. strykfågel. Upp till Jämtland. E Fåglar III. Blåregn, Wistaria (Glycine) sin^nsis, vedartad, slingrande ärtväxt (max. 8 m) med stora ljusblå el. vita blomklasar. Kina. Odlad i s. Sv. E Träd IV. Blåsfotingar, detsamma som tripsar. BLOMMOR ll-IV Viktiga växtfamiljer (gömfröiga) 1-35 Enhjärtbladiga, 36-80 tvåhjärtbladiga BLOMMOR II 1-9 Liljeväxter. 1 (rutan): Blomman regelbunden (mång-symmetrisk) med sex oftast lika hylle(blom)blad, sex ståndare och en pistill. Exempel: 2 Yucca, 3 drakblodsträd, 4 grästräd, 5 gräslök, 6 Scilla, 7 Aloe, 8 vildtulpan, 9 krollilja. 10-25 Gräs. 10 (rutan): Blomman (a) har oftast tre ståndare och en pistill med fjäderlika märkesflikar (vindblommor). Hyllet troligen förändrat till två små (kalk)fjäll (b). Blommorna är samlade i småax (c), skyddade av fjäll (agnar etc.). Exempel: 11 kvickrot, 12 vårbrodd, 13 ängskavle, 14 engelskt rajgräs, 15 hundäxing, 16 timotej, 17 vete, 18 råg, 19 korn, 20 havre, 21 majs, 22 hirs, 23 ris, 24 sockerrör, 25 bambu. 26-30 Orkidéer. 26 (rutan): Blomman oregelbunden (ensymmetrisk, a). Det finns endast en ståndare, som är sammanvuxen med pistillens märke (b). Pollenet i varje ståndarknapp är sammanklibbat till en pollenklubba (pollinium, c). Exempel: 27 guckusko, 28 norna, 29 vanilj, 30 Cattleya. Frisen nertill: Schema av blomställningar. A En blomma brukar sitta i vecket av ett stödblad; på blomskaftet sitter förblad. B Enstaka blomma, C klase, D kvast, E flock, F sammansatt flock, G ax, H hänge, I kolv, K huvud, L tvåsidigt knippe, M skruvknippe, N korg (holk). 92