Blåsippa, Hepatica npbilis, tidigare Anempne hepatica, sippart, oftast blå blommor, njurlika blad. Allmän vårväxt i skogsmark i hela Sv. E Blommor V. Biåskatarr, cystit, inflammation i urinblåsans slemhinna. Blåskägg, Riddar B., fransk sagofigur som dödar sina hustrur, själv slutligen dödad av sina svågrar. Blåslampa, tryckbrännare, fungerar som fotogenköket. An v. för lödning m.m. Biåsljud, susande ljud från hjärtat, ibland beroende på sjukliga förändringar. Biåsrör, primitivt jakt- o. krigsvapen med förgiftade pilar, anv. i Ostindien o. Amerika. Biåssten, stenlika bildningar i urinblåsan, bildade av utfällda urinbeståndsdelar. Blåstjärnor, svenska namnet på Scilla. Blåstrumpa (trol. av eng. bluestocking), tidigare om kvinna som sysslar med okvinnliga ting, särsk. kvinnl. förf. Blåstråle, se Blågylta. Blåsuga, Ajuga pyramidalis, läppblommig ört med kransar av blå blommor i axlik ställning med stora stödblad. Oljehaltiga frön. Allmän i hela Sv. E Blommor IV. Blåsyra, cyanväte(syra), HCN, färglös vätska med stark lukt. Ytterst giftig. Biåsört, Utricularia vulgaris, rotlös insektätande sötvattensört bland läppsporreväxterna. Finflikiga blad med små blåsor, i vilka små vattendjur fångas. Upprätt stängel med gula blommor i klase. Blått blod, adligt blod, gammal adel, urspr. om ljushyllta ädlingar i Spanien vilkas blodådror framträdde mer än moremas. Blåvingar. 1. Ett släkte små dagfjärilar. E Fjärilar I. - 2. De yngsta flickscoutema. Bläck, färgämnen lösta i ett lösningsmedel som ger beständig skrift (dokumentariskt bläck) el. obeständig (färgbläck). Bläckfiskar, huvudfotingar, blötdjur som har huvud med stora ögon o. sugskålsförsedda armar. På buksidan en mantelhåla med gälar o. bläcksäckens mynning, ur vilken brunsvart vätska, sepia, utpumpas för att dölja kroppen vid fara. Av nu levande b. har endast pärlbåten 4 gälar, alla övriga 2. De senare indelas i 8- o. 10-armade. Sepia officinalis, vanlig b., 35 cm lång, förekommer vid västkusten. Kalmar en, 20 cm, Medelhavet o. Atlanten, är ätlig. Störst är jättebläckfisken, 18 m långa armar. E, även E Djurriket II, Geologi. Bläcksvamp, Coprinus, en grupp skivlingar BLOMMOR XI 1-13 Nordamerika. 1 Rudbeckia, 2 gullris, 3 kokardblomster (Gaillardia), 4 venusflugfälla, 5 Tradescantia, 6 solbrud (Helenium autumnale), 7 Clarkia, 8 lupin, 9 Philadelphialilja, 10 underblomma (Mirabilis jalapa), 11 fotblad (Podophyllum), 12 mossflox, 13 västindisk arrowrot (Maranta). 14-22 Mexico och Västindien. 14 Solros, 15 rosenböna, 16 dahlia, 17 rosenskära (Cosmos bipinnatus), 18 Monstera, 19 julstjärna, 20 Zinnia, 21 sammetsblomster (Tagetes), 22 nattens drottning. 23-33 Sydamerika. 23 Victoria regia, 24 begonia (grupp-begonia), 25 toffelblomma, 26 Kristikorsblomma, passionsblomma (Passiflora), 27 eldhav (praktsalvia), 28 indiankrasse, 29 amaryllis (Hippeastrum), 30 fuchsia, 31 petunia, 32 heliotrop, 33 Gunnera. Blåsippa - Boasering BLÄCKFISKAR 1-3 Fyrgälade bläckfiskar (med yttre skal). 1 Pärlbåt (a), själva skalet (b). 2 Skal av ortoceratit (utdöd). 3 Skal av ammonit (utdöd). 4-10 Tvågälade bläckfiskar. Tioarmade: 4 Sepia. 5 Sepiola. 6 Kalmar: a. simmande, b. skjutande bakåt i skräck. 7 Djuphavskalmar med lysorgan. 8 Skal av belemnit (vätteljus, utdöd): a. helbild, b. tvärsnitt, c. längdsnitt. Åttaarmade: 9 Octopus (krake). 10 Argonauta (papperssnäcka); själva skalet t.v. vilkas skivor snart flyter sönder o. bildar en svart vätska. Fjällig bläcksvamp, C. comatus, med cylindrisk vitgul hatt är en läcker mats vamp. Bländare, ljusavskärmare i optiska instrument, bl.a. i kamera. E Foto. Bläs, strimma längs huvudets framsida hos häst o. nötkreatur. Bläster, anordning för luftinblåsning i masugn m.m. B läs t ring, metod att rengöra en yta genom att blåsa sand mot den. Blödarsjuka, hemofili, via mödrarna ärftlig benägenhet hos män för svårstillade blödningar. Blötdjur, mollusker, en grupp ryggradslösa djur (snäckor, musslor o. bläckfiskar) med mjuk, slemmig kropp o. mantelhåla med gälar el. lungor. BNP, förk. för bruttonationalprodukt. Bo, en persons tillgångar o. skulder. Boalt, Gunnar, f. 1910, sociolog, prof, i Sthlm 1954-77, popularisator o. läroboksförf. Boaormar, en grupp jätteormar. Saknar gifttänder, krossar bytet genom omslingring. Kungsboa kan bli 6 m. Central- o. Sydamerika. Jfr Anakonda. E Kräldjur. Boasering, brädfoder i tak, på innerväggar. 103