Brask-Breton BRASILIEN Historia i sammandrag 1500 Upptäckt av portugisen P. A. Cabral (1500). Koloniserat av portugiserna (1530-t.). 1600 Fortsatt kolonisation o. strider med engelsmän o. holländare. 1700 Rio de Janeiro huvudstad i det tidigare upprättade vicekungadömet Brasilien 1762. 1800 Portugals kung fördrivs från hemlandet av Napoleon o. slår sig ned i Brasilien (1807-08). Självständig monarki i personalunion med Portugal 1815. Uppror leder till fullständig frigörelse (kejsardöme 1825). 1850 Krig med Argentina 1849-52 o. Paraguay 1865-70. Revolution leder till kejsardömets fall 1889. Republikansk författning 1891. Fortlöpande ekonomiska svårigheter. 1900 ABC-alliansen (Argentina, Brasilien o. Chile) 1915 riktad mot USA:s inflytande. Inträde i l:a världskr. med ententen 1917. 1925 Ekonomisk depression (1930-t.). President G. Vargas diktator 1930. Inträde i 2:a världskr. mot axelmakterna 1942. Vargas störtas 1945. Kommunistpartiet förbjuds 1947. 1950 Vargas åter vid makten (1951-54). Allt snabbare industrialisering. President Kubitschek ruinerade i slutet av 1950-t. B:s ekonomi genom att starta byggandet av ny huvudstad, Brasilia. 1960 Dit överfördes administrationen till stor del 1960-61. President J. Quadros, 1960-61, sökte hejda inflationen o. införa reformer. Han avgick dock o. efterträddes av J. Goulart, som också gjorde liberala reformförsök men störtades 1964 genom en högerrevolt. Därefter växlande högerregimer med stort militärt inflytande på regeringen. Svåra sociala missförhållanden. 1970 Militärdiktatur med bl.a. mord o. tortyr av politiska fångar. Under Joäo Figueiredo, president från 1979, inleddes försiktig demokratisering. Flerpartisystem återupprättas, amnesti för oppositionsmän i exil. 1980 Ökade politiska spänningar i skuggan av växande ekonomisk kris. Stor arbetslöshet. Oppositionen mot militärstyret växer i styrka. Brask, Hans, 1464-1538, biskop i Linköping 1513, smidig politiker (»Brasklappen»: Härtill är jag nödd och tvungen). Braska, knastra (av köld), frysa på (»Anders braskar, jul slaskar»). Braskande, uppseendeväckande, skrytsam. Brass, på segelfartyg: talja fäst i änden av en rå. Brassa, vrida råma genom halning av brassarna. Brassens [-sänns], Georges, 1921-81, fransk vissångare o. förf. Brass-section (av eng. brass, ’bleck’), trumpeterna o. trombonema i en jazzorkester. Brat islava, ty. Pr essbur g, Tjeck: s tredje stad. 381000 inv. Slovakiens kulturcentrum. Livlig industri. Flodhamn vid Donau. Bratt, Bengt, f. 1937, förf., socialt engagerad dramatiker: Sorgen och Ingenting 1964, Nattkafé 1965, Hemmet 1967 (tills, med Kent Andersson), TV-serien Hem till byn 1971. Bratt, Hanna, se Ericastiftelsen. Bratt, Ivan, se Brattsystemet. Bratteli, Trygve, f. 1910, norsk journalist o. politiker, från 1965 arbetarpartiets ledare, statsminister 1971-72 o. 1973-76. Brattsystemet, rusdrycksförordning 1917-55, initiativtagare Ivan Bratt (1878-1956). Innefattade bl.a. motbok o. upphävande av privata el. kommunala vinstintressen vid alkoholförsäljning, von Braun, Wernher, 1912-77, tysk raketforskare, bosatt i USA från 1945. Konstruerade 1942 robotprojektilen V 2, i USA vidareutvecklad till satellitbärande raketer. Braunschweig, stad i n. V-Tyskl. 261000 inv. Hansestad. Pianofabrik, maskin- o. optisk industri. Tekn. högsk. Bravad, bedrift (även ironiskt). Bravera, stoltsera, skryta. Bravur, dristighet; virtuositet. Braxen, karpfisk, allmän i hela Europa (ej på Gotland). Max. 1 m, 10 kg. Leker i maj-juni. E Fiskar VI. Brazil Jack, artistnamn för Carl Rhodin, 1871-1952, cirkusdirektör o. -artist av danskbrasiliansk härkomst, känd för sina Vilda Västem-nummer. Brazzaville, huvudstad i Kongo. 422000 inv. Industricentrum vid Kongofloden. Järnväg till hamnstaden Pointe-Noire. Intemat. flygplats. BRD, förk. för Bundesrepublik Deutschland, Tyska förbundsrepubliken, Västtyskland. Breccia, sten som består av skarpkantade fragment av bergarter o. mineral. Brecht [bre^t], Bert(olt), 1898-1956, tysk vänsterradikal dramatiker o. lyriker, i landsflykt 1933-45; 1949 grundade han Berliner Ensemble i Östberlin. Social o. politisk satir. Tolvskillings-operan 1928 (musik av Kurt Weill), Mutter C our age 1941. von Breda, Carl Fredric, 1759-1818, porträttmålare, prof, vid Konstakad. 1796. Bredd(grad), detsamma som latitud. Brehm, Alfred, 1829-84, tysk zoolog, forskningsresande. Djurens liv 1863-69. Breidablick, ’den vida glänsande’, guden Balders högtbelägna borg. Breitenfeld, by nära Leipzig. Vid B. segrade sv. arméer 1631 o. 1642. Breitschwanz, fmt, svart el. brunt, moarétecknat skinn av karakullamm. Bremen. 1. Delstat i V-Tyskl. nära Wesers mynning. E Västtyskland. - 2. Huvudort i B.l, viktig handels- o. sjöfartsstad. 554000 inv. Hansestad. Domkyrka från 1000-t., rådhus i holl. renässansstil. Bremer, Fredrika, 1801-65, förf., den sv. kvinnorörelsens grundare, pionjär för den realistiska romanen i Sv. Grannarna 1837, Hertha 1856. Blev intemat. känd o. gjorde vidsträckta resor. Livfulla brev o. reseskildringar, bl.a. Hemmen i den nya världen 1853-54 (om Amerika). Brenner, pass i Östalpema (1 370 m ö.h.) mellan Österr. o Italien; järnväg över B. 1867. Brenner, Arvid, pseud. för Helge Heerberger, 1907-75, tyskfödd sv. förf, (systerson til N. Beskow). Psykologiskt säker människoteckning. Vintervägen 1945. Brentano, Clemens, 1778-1842, tysk förf., romantiker. Utgav tills, med A. von Amim folkvisesamlingen Des Knaben Wunderhorn (3 bd, 1806-08). Breslau, se Wroclaw. Brest, hamn- o. industristad i Bretagne, Frankr. 172000 inv. Starkt befäst örlogshamn sedan 1600-t. Skeppsvarv. Fiske. Bretagne [bratannj], halvö, gammalt landskap i v. Frankr., brant kust, goda hamnar, fiskelägen, badorter. Breton (ett keltiskt språk) talas av 0,5 milj. Breton [bratå0], André, 1896-1966, fransk förf., vänsterradikal, utgav 1924 det första surrealistiska manifestet. Lyrik o. prosa. 112