Bält-Böök Bält, da. Bælt, olika sund mellan danska öar. -1. Stora B. mellan Själland o. Fyn, bredd 15-35 km. - 2. Lilla B. mellan Fyn o. Jylland, bredd 0,7-30 km, 1,7 km lång bro. - 3. Langelands B., sydlig forts, på B.l. - Tåget över B., Karl X Gustavs marsch med sv. armén 1658 över de tillfrusna sunden. Bältespännare, enl. sägner från Småland o. Norge deltagare i tvekamp på liv o. död med kniv, fastbundna vid varandra med bälte. Skulptur i Sthlm av J.P. Molin. Bältor, bältdjur, en grupp tandfattiga djur. Syd-o. Centralamerika. Kroppen skyddas av ett ledat benpansar. Nattdjur, grävare, insektätare. Jättebältan kan bli 2 m. E Tandfattiga djur. Bältros, herpes zoster, biåsbildande virussjukdom i huden, vanl. på bålen. Bär, se Frukt, Frukter och bär. Bära, se Bjära. Bä rf is, stinkfly, ca 1 cm lång, rödbrun skinnbagge. Avsöndrar ett illaluktande ämne på bär o. andra frukter. E Insekter I. Bärgning, hjälp till nödställt fartyg; vid b. utgår bärgarlön (regler i sjölagen). Bärighet, se Tonnage. Bäring, vinkeln mellan nordriktningen o. riktningen till ett föremål, räknat medsols. I samband med navigering. Bärnsten, fossilt harts, som avsatts som kåda från preglaciala barrträd. Gult el. (röd)brunt. Fyndplats: s. Östersjösträndema. Anv. till smycken. Bärplansbåt, hydrofoilbåt, motorfartyg med två s.k. bärplan som vid viss hastighet höjer hela skrovet över vattenytan. Bärstol, urspr. orientalisk anordning för persontransport på två stänger, buren av 2 el. flera bärare el. hästar. E Stilar V. Bärsärk, i fomnord. saga en kämpe som i strid greps av våldsamt raseri o. gick bärsärkagång. Bärvin, se Fruktvin. Bärvåg, bärfrekvens, en högfrekvent elektromagnetisk svängning, vars intensitet påverkas av ett lågfrekvent tidsförlopp (inom radio, TV). E Radio. Bäver, gnagare, ca 1 m lång, med gråbrun päls, platt, fjällklädd svans, simhud på bakföttema. Föda: bark, blad o. grenar av asp, björk, sälg. Fäller träd, bygger hyddor o. dammar. Nattdjur. Norge, Sibirien, Nordamerika. Tidigare utrotad i Sv. men åter inplanterad. E Gnagare. Bäverråtta, detsamma som sumpbäver. Böcklin, Amold, 1827-1901, schweiz. målare. Fantasiskapelser, ofta landskap med natursymboliska sagoväsen. Dödens ö. Böckling, rökt strömming. Bödel, se Skarprättare. Böhm, Karl, 1894-1981, österr. dirigent, främst opera (Mozart, R. Strauss). Böhme, Jakob, 1575-1624, tysk protestantisk mystiker, påverkade pietismen o. romantiken. Böhmen, tjeck. dechy [tjächi], landskap i v. Tjeck. Genom valet av en habsburgsk kung förenades B. 1526 med Österr., tillföll 1918 det nybildade Tjeck. Böhmerwald, skogig bergskedja mellan V-Tyskl. o. Tjeck. Högsta punkt Arber, 1 457 m. Böjning, formförändringar hos ett ord, oftast genom tillägg av ändelse el. förändring av stam vokal. Ex: stol-stolar, sitta-satt-suttit. Böld, furunkel (karbunkel om flera), inflammation i underhuden som utgår från hårsäck o. bildar varfylld bulnad. Boll, Heinrich, f. 1917, ty. förf., nobelpris 1972. Satiriska romaner o. noveller om »västtyska undret». Dr Murkes samlade tystnad 1958, Biljard klockan halv tio 1959, Grupporträtt med dam 1971, Katharina Blums förlorade heder 1975, Böndagar, fyra årligen av regeringen förordnade »tacksägelse-, faste-, bot- o. böndagar»: botdagen (mars), reformationsdagen (maj), missionsdagen (juli), tacksägelsedagen (okt.). Firas sedan 1807 alltid på söndagar. Bönematta, den matta på vilken en muslim förrättar sin bön, vänd mot Mecka. Bönhas, förr: hantverkare utanför skrået. Även: fuskare, klåpare. Bönor, Phaseolus, örter bland ärtväxterna, ofta slingrande, 3-fmgrade blad; vita, gula, skära, violetta blommor i klasar; baljor. Trädgårds-bönan, P. vulgaris, indelas i två grupper: kryp-o. störbönor. I Sv. odlas av dessa bl.a. skär-, vax-, brytbönor o. bruna bönor. U Blommor IV, Nyttoväxter II. Bönsyrsa, en max. 5 cm lång, grön el. brun gräshoppliknande insekt bland rätvingama. Brukar i väntan på sitt rov sitta med frambenen lyfta som i bön. Medelhavsområdet o. Afrika. E Insekter I. Bönsöndagen, 5:e söndagen efter påsk. Börjesson, Anette, f. 1954, i badminton EM-silver 1980 i singel o. mixed, 5 singel SM, i fotboll för Jitex BK 4 SM o. seger i Svenska cupen 1981. 47 landskamper. Börlin, Jean, se Svenska baletten. Börs, organiserad marknad för handel med varor (varubörs), värdepapper (fondbörs) samt valutor (valutabörs). Böter, penningstraff; straffsumma, förr till skadelidande, nu till statskassan, vanl. i form av dagsböter, varvid antalet bestäms efter brottets grad o. dagsbotens storlek efter den dömdes inkomst. Böök, Fredrik, 1883-1961, litt.historiker (prof, i Lund 1920-24), kritiker i Sv.D.; Sv. akad. 1922. Ett flertal författarmonografier, romaner, reseskildringar. 122