Dalsland-Da nevirke DANMARK Historia i sammandrag 800 Enat rike under Godfred (d. 810). Vikingatågen i västerled börjar. Tronstrider o. splittring. 900 Åter enat av Harald Blåtand (omkr. 950-985). Landet kristnas. 1000 Vikingarna erövrar Engl. 1013. Knut den store herre över Danm., Engl. o. Norge 1018-35. Engl. förloras 1042. 1150 »Yaldemarstiden» 1150-1241, en stormaktstid. S. Östersjökusten o. Estland erövras av Valdemar Sejr. Saxo Grammaticus’ historieverk. 1300 Riksrådet utvecklas ur »danehofet». Tyskt förtryck bryts av Niels Ebbesen 1340. 1350 Riket restaureras av Valdemar Atterdag 1340-75. Kalmarunionen med Sv. o. Norge under drottning Margareta 1397. Danm. Nordens ledande makt. 1400 Unionsstrider med Sv. Danmarks första riksdag i Kalundborg 1468. 1500 Unionen med Sv. upplöses 1521. Nordiska sjuårskriget 1563-70. Astronomen Tycho Brahe. 1600 Kristian IV (1588-1648). Krig med Sv. 1611-13. Misslyckat deltagande i trettioåriga kriget 1625-29. Nederlag i krig med Sv. 1643-45. Danm. förlorar sin ledande ställning i Norden. 1650 Nya krig med Sv. 1657-58 o. 1659-60 leder till nuv. gränsdragning mellan länderna. Kungl. envälde (Kongeloven 1665). Misslyckat revanschkrig mot Sv. 1675-79. N. Steno, paleontologins grundare. Läkaren Th. Bartholin. 1700 Det stora nordiska kriget 1700-21. Förbindelsen med Grönland återupprättas 1721. Slesvig under danska kronan 1720. Livegenskapen (vornedskabet) upphävs 1702 men stavnsbåndet införs 1733. Ludvig Holberg, Danmarks store klassiker. 1750 Reaktion mot förtyskningen. Holstein under danska kronan 1788. Stavnsbåndet upphävs 1788. Krig med Sv. 1788. Skulptören B. Thorvaldsen. Målaren C. W. Eckersberg. 1800 Eng. angrepp på Köpenhamn 1801 o. 1807. Danm. pa Napoleons sida 1807. Besegras av Sv. o. avträder Norge 1814. Uppror i Slesvig-Holstein 1848. Enväldet avskaffas med »junigrundloven» 1849. Skandinavismen. Grundtvig. Den romantiske diktaren Oehlenschläger. Fysikern Örsted. 1850 Slesvig-holsteinska kriget 1864. Ny grundlag 1866. Jordbrukskris 1880-t., övergång till animalisk prod. H.C. Andersens sagor, religionsfilosofen S. Kierkegaard, kritikern G. Brändes. - Folkhögskolor. 1900 Parlamentarismens genombrott 1901. Neutralitet i l:a världskr. Allmän rösträtt 1915. Island i personalunion med Danm. 1918. Litteratur: J. V. Jensen, M. Andersen Nexö. Musik: Carl Nielsen. 1925 Ekonomisk kris o. jordbrukskris 1930-t. Ockuperat av Tyskl. i 2:a världskr. 1940. Befriat 1945; Island självständigt 1944. Litteratur: Kaj Munk. Vetenskap: Niels Bohr. 1950 Författningsreform 1953 (enkammarriksdag, kvinnl. arvsrätt till kronan). Medl. i EFTA 1959. 1970 Drottning Margarethe bestiger tronen 1972 efter sin far Fredrik IX. Medl. i EG 1973. Ekon, svårigheter, försvagad valuta. »Missnöjespartier» (bl.a. under M. Glistrup) vinner framgång i 1973 års val. Borgerlig regering 1973-75, därefter återkommer soc. dem. regering under A. Jörgensen. Politisk strid om ekon, krisprogram, majoritet i Folketinget för frysning av löner o. priser 1979. 1980 Borgerlig center-högerkoalition bildar regering 1982 med P. Schlüter som statsminister. Dalsland, landskap v. om Vänern. 3 708 km2, 56400 inv. Tillhör Älvsborgs län o. Göteborgs och Bohus län. Skog- och sjörik bygd. Dalslands kanal, kanalled från Vänem över Dalslands sjöar till norska gränsen. 255 km. Anlagd 1864-68, utbyggd 1910-15. Går vid Haverud över en fors i en berömd akvedukt. Dalström, Katarina (Kata), 1858-1923, politiker inom sv. arbetarrörelsen, senare vänstersocialist o. kommunist, aktiv i folkbildnings- o. nykterhetsrörelserna. Dalton [dåltan], John, 1766-1844, eng. fysiker o. kemist, en av grundläggarna av den moderna atomteorin. Uppställde lag för gasblandningars tryck, studerade färgblindhet. Dalupproren, tre uppror i Dalarna mot Gustav I, 1524-25, 1527-28 (lett av daljunkaren), 1531-33 (klockupproret). Dalälven, flod i mell. Sv. med källfloderna Öster-o. Västerdalälven. 520 km (Sv:s tredje i längd). Av vattnar Siljan. Många kraftverk. Damasker, värmande plagg för vrist o. smalben. Damaskus, Syriens huvudstad. 1,0 milj. inv. Urgammal stad (nämnd på 1400-t. f.Kr.). Konsthantverk. Viktig trafikknut. Damast [även -mast], satintyg med blankt mönster på matt botten. Duk- o. möbeltyg. Dame [dejm], eng. kvinnl. hederstitel. Manlig motsv: knight. Damejeanne [dam(e)sjann], stor glasflaska i korg av vide el. järnband. Damm, byggnadsverk för uppdämning av flod el. sjö. Består ofta av betongkärna omgiven av jord el. sten. Byggs som sky dds dammar mot över svämningar el. som spärrdammar för reglering av flod- el. sjövatten; den senare typen konvex mot uppströmssidan, valv damm, el. rät, gravitations-damm. E Dammlunga, sammanfattande beteckning för lungförändringar orsakade av inandning av damm el. mineraliskt stoft. Jfr Silikos. Damoklessvärd, symbol för överhängande fara (hängdes i ett tagel strå över hovmannen Damok-les i Syrakusa, som prisat sin herres lycka). Damspel, dam, sällskapsspel för 2 personer, spelas på schackbräde. Damspelslilja, detsamma som kungsängslilja. Danaè, i grek. myt. en kungadotter, förförd av Zeus i form av ett guldregn. Mor till Perseus. Danaer, greker (hos Homeros). Danaergåva, falsk, olycksbringande gåva. Danagäld, skatt som engelsmännen erlade till vikingarna, 900-1100-t. Danaiderna, i grek. myt. 50 kungadöttrar, som dräpte sina män på bröllopsnatten o. efter döden fick ösa vatten med såll. Danderyd, villasamhälle i n. Stor-Stockholms-regionen. Kyrka från omkr. 1450. - D. kommun se E Sverige. Dandy, snobb, sprätt. Danelagen, danskt område i ö. Engl under vikingatiden, där dansk lag gällde. Danell, Gustaf Adolf, f. 1908, teolog, domprost i Växjö 1957-73, en av de ledande i Arbetsgemenskapen kyrklig förnyelse. Daner, ålderdomlig benämning på danskarna. Danevirke, befästningsvall i Slesvig från 800-t., anv. ännu 1864. 141