DATATEKNIK

1 Persondatorn: a. centralenhet med
skivminnesstationer, b. bildskärm, c. tangentbord.

Det program som skall användas (bokföring, fakturering
e.d.) är lagrat på diskett (d), som datorn kan läsa av när
disketten stoppats in i skivminnesstationen. Enklare s.k.
hemdatorer kan använda vanliga ljudkassetter (e) för
lagring av program och data. Inmatning av kommandon
och nya data görs på tangentbordet, normalt bestående
av ett skrivmaskinstangentbord (f), siffertangenter som
på en räknemaskin (g), funktionstangenter (h) som kan
ges valfri betydelse, samt piltangenter (i) för flyttning av
bildskärmens markör (cursor) (k). Denna visar var på
bildskärmen nästa tecken placeras. Markören kan också
styras med en spak, joystick (l), vanligt för spel etc.
Datorer i butikskassor kan förses med en läspenna (m)
som kan läsa streckkoder på förpackningar. Datorn
identifierar då varan, tar fram dagspriset och slår in det i
kassan. Samtidigt minskas lagerregistret med den sålda
varan.</img>

2–4 Den bearbetade informationen visas på bildskärmen
och kan lagras på en diskett. Därifrån kan den skrivas ut
på en matrisskrivare (2), som bygger upp tecknen med
små punkter i matrisform (3), vanligen 5×9 punkter.
Samma system tillämpas på bildskärmen. Med ett
modem (4) omvandlas datorns signaler till hörbara
signaler som kan överföras via telefon. Då kan datorn
lämna information till och ta emot information från
andra datorer.</img>

5 Binära talsystemet. I datorn representeras alla tecken
och kommandon av »ettor» och »nollor» i grupper om
åtta bitar. Dessa ger 256 olika kombinationer. Bitarna
sänds som serier av korta pulser av »ström» och
»ickeström» i ledningar till skrivare, via telefon etc.</img>