Drivning-Dubcek Drivning. 1. Framställning av kärl genom att bearbeta metallplåt med hammare. - 2. Virkes-transport ur skog. - 3. Tätning med tjärat drev av springor mellan fartygsplankor. - 4. Framdrag-ning av växter under deras normala vilotid. Drog [dråg], huvudsaki. från växtriket erhållen råvara för läkemedelsberedning; även detsamma som narkotiskt medel. Dromedar, se Kameler. Drontfåglar, på 1700-t. utrotad duvfågelfam. på Maskarenema. Klumpig kropp (ca 25 kg) o. utan flygförmåga. E Fåglar IV. Droppsten, istapp- el. pelarliknande formationer i kalkstensgrottor. Bildas av kalk som utfälls ur nedsipprande vatten. Stalaktiter från taket i grottan, stalagmiter, från golvet. Dropptransfusion, intravenöst dropp, blodöverföring från blodflaska till ven. Drots, högste ämbetsmannen i Sv. under medeltiden; senare riks drots, högste rätts vårdare (till 1809). Drott, fomnord. benämning på hövding. Drottning. 1. Konungs gemål; kvinnlig regent. -2. Pjäs i schackspel. - 3. Fullbildad bihona. Drottningholm, kungl. slott på Lovön i Mälaren, uppfört 1662-86 av N. Tessin d.ä. Barockträdgård o. eng. park. Den unikt välbevarade slottsteatem, Drottningholmsteatern, o. det lilla rokokoslottet Kina uppfördes båda på 1760-t. av C.F. Adelcrantz. Drug store, eng., ’drogbutik’, amer. apoteksvara- o. diversehandel med servering av för-friskningar. Druid, keltisk offerpräst. Drus, kristallgytter i hålram i bergart. Druser, arabisktalande biandfolk i Libanon, Syrien o. Israel, känt för sin krigiskhet. Hemlig troslära. Ca 200 000. Druvbörd, blåsmola, missbildning av moderkakan, som förvandlas till vätskefyllda blåsor. Medför vanl. missfall. Druvsocker, annan benämning på glukos. Dry [draj], eng., ’torr’, i fråga om spritdrycker mots. till ’söf. Dryad, i grek. myt. träd- el. skogsnymf. Dryden [drajdsn], John, 1631-1700, eng. förf., litt.kritiker, lyrik o. dramatik. Jämte Pope franskklassicismens främste representant i Engl. Dråp, uppsåtligt dödande när brottet med hänsyn till omständigheterna bedöms som mindre grovt än mord. Dräkt. E Dräktighet. 1. Fartygs volym, se Tonnage. -2. Havandeskap hos djur. E Däggdjur. Dräll, duktyg av linne med geometriska mönster. Dränera, avleda vatten, täckdika. Drätsel, kommuns ekon, förvaltning. Drög, låg arbetskälke med långa medar. Dröglapp, hud veck i bringan på nötkreatur. Drömmilen, löpning 1 eng. mil på mindre än 4 min. D. presterades 1954 av R. Bannister; förste svensk Dan Waem (1957). Drönare, bisamhällets hane. Saknar gadd o. dödas på hösten av arbetsbina. E Bin. Dröppel, annat namn för gonorré. Dualis, tvåtal, mellanform mellan sing. o. plur., nu blott i ett fåtal språk. Dualism, åskådning som räknar med två skilda grundprinciper, t.ex. gott o. ont. Jfr Monism, Pluralism. Dubai, se Förenade arabemiraten. Dubarry [dybarri], Jeanne Bécu, 1743-93, fransk grevinna, Ludvig XV:s älskarinna. Giljotinerades under revolutionen. Dubba. 1. Slå till riddare genom ett lätt slag på axeln med svärdets flatsida. - 2. Nyintala en films dialog på annat språk. Dubbelbrytning, optisk egenskap hos vissa kristaller som består i att en ljusstråle vid passage genom kristallen delas upp i två strålar med olika polarisationsegenskaper. Dubbelfotingar, se Tusenfotingar. Dubbelgrepp, spel på flera strängar samtidigt på stråkinstrument. Dubbelhornfågel, se Näshornsfåglar. Dubbelmonarkin, se Österrike-Ungern. Dubbelstjärnor, stjärnor som vid närmare undersökning visar sig bestå av två stjärnor. Om de är fler än två kallas de multipelstjärnor. Dubbelögonfisk, detsamma som fyrögonfisk. Dubbelörn, heraldisk öm med två huvuden, urspr. de tysk-rom. kejsarnas vapen. Dubblé, doublé. - 1. Träff på två djur med ett skott ur vardera pipan på en dubbelbössa. -2. Metall överdragen med guld el. silver. Dubblera, tvåfaldiga. - 1. Besätta en roll dubbelt. - 2. Segla runt (en udde). Dubblett, duplett. - 1. Extra exemplar. - 2. Tvåramslägenhet. Dubcek [dobbtjek], Alexander, f. 1921, tjeck, politiker. 1968 förste sekr. i Tjeck:s kommunistiska parti. D. inledde den liberaliserings-process som utlöste Sovj:s ockupation av Tjeck. 1968; tvingades 1969 avgå till förmån för G. Husak, uteslöts 1970 ur kommunistpaniet. DRÄKT I 1-12 Klädedräkten genom tiderna 1 Egypten (1400-t. f.Kr.). 2 Grekland (400-t. f.Kr.). 3 Rom (omkr. Kr.f.). 4 Germansk bronsålder. 5 Höggotik (omkr. 1250). 6 Sengotik (1460-t.). 7 Renässans (omkr. 1540). 8 Barock (omkr. 1630). 9 Rokoko (1700-t.). 10 Empire (omkr. 1805). 11 1880-t. 12 1920-t:s slut. 13-21 Modedetaljer 13 Fårbogsärm, 1830. 14 Fårbogsärm, 1895. 15 Rynkad manschett med spetsisättning (engageante), 1706. 16 Ärmgarnering, kopierande 1700-talsmode, 1870. 17 Uppskuren ärm med frampösande linne, spansk hovdräkt, 1500-t:s förra del. 18 Ärmuppslag på herrock, spetsmanschett, 1775. 19 Pocher av linne på rottingställning, 1760. 20 Krinolin av metallskenor, 1856. 21 Turnyr av tageltyg, 1870-75. Rutan i mitten: Huvudbonader a.-f. Kvinnliga: a. Dok av tunt linne, Flandern, ca 1435. b. Morgonmössa av tunt bomullstyg, 1780. c. Schäferhatt av halmfläta, 1778. d. Bahytt, överklädd med rynkat siden, 1840. e. Kapotthatt av sammet, 1873. f. Kvarn-hjulshatt av strå, 1909. g.-q. Manliga: g. Frygisk mössa, 300-t. f.Kr. h. Barett av sammet, 1515. i. Hatt av sammet med veckad kulle, ca 1580. k. Hatt med hög kulle och plym, 1660. I. Hatt med tre kanter, 1700. m. Napoleons hatt, 1812. n. Storm- eller cylinderhatt, 1853. o. Chapeauclaque, uppfälld, hopslagen, ca 1880. p. Cylinderhatt, ca 1930. q. Plommonstop (kubb), 1930. Frisen nedtill: Fotbeklädnader A Grekisk sandal, 300-t. f.Kr. B Medeltida snabelsko, ca 1470. C Broderad herrsko med hög klack, 1600-t:s förra del. D Kragstövel för kavalleriet, 1700. E Broderad damsko med hög klack, ca 1720. F Sidensko utan klack, 1820. G Pumps av läder med tågarnering, 1870-t. H Knäppkänga, ca 1916. 160