Egid — Ehrlich EGYPTEN Historia i sammandrag f.Kr.: 3000 Högtstående kultur i Nillandet. Gamla riket (ca 2740-2270) med Memfis som huvudstad. Pyramiderna o. sfinxen vid Gizeh. Hieroglyfskriften. Feodal splittring (ca 2270-2060). 2000 Landet enat. Mellersta riket (2060-1730) med Tebe som huvudstad. Hög kulturell blomstring. Bronsålder. Klippgravar. Papyrus blir skri vmaterial. Hyksosfolket störtar riket (ca 1730). 1500 Hyksos fördrivs. Nya riket (1580-1085) med Tebe som huvudstad. Egypten Medelhavsområdets stormakt (Thotmes I—III, Ramses II). Dödstempel o. klippgravar i Konungarnas dal (Tutanchamons grav). 600 Egypten blir assyrisk provins 670. Under Perserriket 525. 300 Alexander den store erövrar Egypten 332. Ptoleméernas dynasti 323-31 f.Kr. e.Kr.: 1-600 Romersk provins 31 f.Kr. till 639 e.Kr. Araberna erövrar Egypten 639. 1200 Ludvig den heliges misslyckade korståg mot Egypten 1248-50. 1500 Turkarna erövrar Egypten 1517. 1700 Napoleons egyptiska fälttåg 1798. Västerländskt intresse för egyptisk fornkultur. 1800 Suezkanalen byggs o. öppnas för trafik 1869. Britterna ockuperar Egypten 1882. 1900 Egypten blir britt, protektorat vid l :a världskrigets utbrott 1914. Suverän monarki 1922. 1925 Britt.-egypt. fördrag ger Storbr. rätt till Suezkanalzonen som bas under 20 år 1936. Krigsskådeplats under 2:a världskr. 1950 Monarkin störtas 1952. Republik 1953. Nasser diktator 1954. Britterna utrymmer kanalzonen 1954. Kanalen nationaliseras 1956. Britt.-franskt-israeliskt angrepp 1956 avvecklas efter FN-intervention. Union med Syrien (Förenade arabrepubliken) 1958. Ekon, orientering mot Sovj. 1960 Unionen med Syrien upplöses 1961. Krig med Israel 1967, Sinaihalvön ockuperas. 1970 Nasser dör, efterträds som president av A. Sadat. Opposition bland studenter o. intellektuella för dröjsmål med revanschkrig mot Israel. Nytt stilleståndsavtal 1970. Union (löst pol. samgående) med Syrien o. Libyen 1971. Konflikt med Sovj. leder till utvisning av ryska rådgivare o. militär personal 1972. Nytt krig mot Israel 1973. Truppåtskillnadsavtal med Israel 1974 ger E. kontroll över Suezkanalens ö. strand. Kanalen öppnas åter för trafik 1975. Sadat gör 1977 en »fredsresa» till Jerusalem. Initiativet, som fördöms av många arabstater, leder till fred mellan Egypten o. Israel under USA:s förmedling (1979). 1980 President Sadat mördas 1981 o. efterträds av H. Mubarak. Det goda förhållandet till USA bevaras men landet söker närmande till arabvärlden. Israel återlämnar återstoden av Sinaihalvön 1982. Stark folkökning o. förvärrad ekon, kris. Egid, Zeus’ sköld; även Pallas Athenas mantel. Bildl: skydd, ledning. Egil Skallagrimsson, den norsk-isl. forntidens störste skald, 900-L, vars öden skildras i Egils saga från 1200-1. Egina, ö utanför GrekL, under antiken handelsstat. Afaiatemplet i dorisk stil med berömda gavelskulpturer, ca 490 f.Kr. Egmont, Lamoral, 1522-68, greve av E., nederl. krigare o. frihetshjälte, avrättad av spanjorerna. Hjälte i tragedin E. av Goethe 1788 (scenmusik av Beethoven). Egnahem, bostäder skaffade genom statliga stödåtgärder såsom fördelaktiga lån. Ego, lat., jag. Egocentricitet, självupptagenhet. Adj: egocentrisk. Egoism, själviskhet. Mots: altruism. Egoist, självisk person. Adj: egoistisk. Egotism, förgudning av det egna jaget. Egtvedfyndet, ekkistgrav med lik av klädd kvinna från äldre bronsåldern, funnen i Egtved på Jylland. Egypten, off. Egyptiska arabrepubliken, rep. i Afrika. 1,0 milj, km2, 44 milj. inv. Off. språk är arabiska o. religionen islam. Till 96% består E. av öknar: v. om Nilen Libyska öknen, ö. därom Arabiska öknen med berg upp till 2000 m ö.h. i s. Sahara. 95% av befolkningen bor i Nilens delta och dalgång. Jordbruk sysselsätter mer än halva befolkningen, o. bomullsexporten är betydande. Stor nyodling tack vare Höga dammen vid Assuan (konstbevattning) som även ger elkraft. Textil- o. oljeindustri är på stark frammarsch. Huvudstad Kairo (se d.o.); andra betydelsefulla städer är Alexandria, Port Said, Suez. - E. är enl. 1971 års författning en socialistisk rep.; parlament med en kammare (360 led.). E E Egyptisk religion. Före Egyptens enande ca 3 200 f.Kr. dyrkades en mångfald lokala gudar. I de olika riken som sedan följde blev huvudstädernas lokalgudar högste riksgud: falkguden Horus i Hierakonpolis, solguden Re (Ra) i Memfis, Amon i Tebe; farao framställdes som inkarnationen av Re o. Horus. Av övriga gudar kan nämnas skrivkonstens gud Thot, himmels-guden Ptah, dödsguden Anubis. Bland heliga djur: tjuren Apis. Myten om Isis o. O siris spelade stor roll i den rika dödskulten. Genom att balsamera de döda sökte man tillförsäkra dem evigt liv. På 1300-t. f.Kr. sökte farao Amenhotep IV upphöja solguden Aton till ende gud. En senare form av kulten av Isis o. av Osiris, omskapad till Serapis, fick stor betydelse under hellenismen. - E. fick på 300-t. e.Kr. vika för den koptiska kyrkan. Egyptologi, vetenskapen om forntida egyptisk kultur o. historia. Eho, gammalt pronomen: vem än, var o. en som. Ehrenburg, Ilja, 1891-1967, rysk socialistisk förf. Vårbrytning 1954. Memoarer 1961-64. Ehrenmark, Torsten, f. 1919, journalist, korrespondent (AB o. DN) i London, Paris, New York. Kåseriböcker. Ehrenstrahl, David Klöker, 1628-98, tysk-sv. målare. Allegoriska kompositioner, realistiska djurmålningar. Ehrensvärd, ätt adlad 1717. - 1. Augustin, 1710-72, greve, militär. Anläde Sveaborg. -2. Carl August, 1745-1800, son till E.l, greve, sjöofficer, förf., tecknare. Originella konstfilosofiska arbeten o. reseskildringar. Resa till Italien 1786. - 3. Gösta, 1910-80, prof, i biokemi. Böcker om bl.a. livets uppkomst o. den framtida energiförsöijningen: Före - Efter 1971, En väv av möjligheter 1972. Ehrlich, Paul, 1854-1915, tysk läkare, bakterio-log. Upptäckter rörande immunitet o. serum-behandling. En av upptäckarna av salvarsan (medel mot syfilis). Delat nobelpris i medicin 1908. 170