Elektromagnetisk vågrörelse - Element ELEKTRICITET • Elektro- och radiotekniska symboler ackumulator (batteri) likström växelström impedans induktans; spole resistans; motstånd reglerbart motstånd kapicitans; kondensator vndkondensator transformator trefaskoppling (y-koppling), trefaskoppling (triangel- eller deltakoppling) jordning antenn uttag - mikrofon Elektromagnetisk vågrörelse, beteckn. för olika strålningsfenomen som består av periodiska variationer i elektriska o. magnetiska fält o. som endast åtskils genom olika våglängd. Ex: radiovågor, ljus, röntgenstrålar. E Vågrörelse. Elektromagnetism, läran om den elektriska strömmens magnetiska verkningar. Kring en strömförande ledare uppstår ett magnetiskt fält; den påverkas därför med en viss kraft av ett främmande magnetfält (utnyttjas i elmotorn). Omvänt uppstår en ström i en ledare som rör sig i ett magnetfält, s. k. elektromagnetisk induktion (utnyttjas i elgeneratorn). Elektromotorisk kraft, emk, en i en elektrisk ledare el. vid kontaktytan mellan olika ledare uppkommande potentialskillnad el. spänning, som vid slutna ledarsystem ger upphov till elströmmar. Mäts i volt. Elektromyogram, EMG, upptagning av skelettmuskulaturens elektriska strömmar. Elektron, elementarpartikel med negativ laddning som i olika antal bildar atomernas yttre del. E Atomer, Elektricitet I. Elektronik, läran om verkan o. kontrollen av elektroner o. joner i vakuum el. gas; även tekniken för till v. o. anv. av elektronrör o. halvledarelement. Elektronisk musik, elektrofonisk musik, musik vars klanger alstras på elektrisk väg o. återges över högtalare. Lanserad i Tyskl. i böljan av 1950-t. Jfr Elektrofoni. Elektronmikroskop utnyttjar elektroner i st.f. ljusstrålar o. ger förstoringar på mer än 500000 ggr. Jfr Svepelektronmikroskop. Elektronrör, även radiorör, glödkatodrör, vakuumrör, evakuerat kärl, i vilket en elektronström kan passera mellan elektroder. E. indelas efter antalet elektroder i dioder (med enbart anod o. katod) samt trioder, tetroder och pentoder (med resp, ett, två o. tre galler utöver anod o. katod). Dioder används främst som likriktare, flerelektrodrör bl.a. som förstärkare. E Elektronvolt, eV, atomfysikalisk energienhet. Elektrostatik, läran om elektriska laddningar o. deras inverkan på varandra. Elektrostål, högvärdig stålkvalitet, framställd i elektrisk smältugn. E Jäm. Elektroterapi, användning av elektrisk ström vid behandling av sjukdomar. Element, grundämne; grundbeståndsdel; del av uppvärmningssystem; naturkraft; miljö (där man trivs). - Enl. antik o. medeltida tro bestod materien av fyra element: jord, vatten, luft, eld. Jfr Mängdlära. ELEKTRICITET Sveriges största kraftverk Effekt i MW [-Invigningsår-] {+Invig- ningsår+} Vattenkraftverk Harsprånget (Lule älv) 940 1951-80 Poijus (Lule älv) 520 1914-80 Letsi (Lule älv) 450 1967 Stornorrfors (Ume älv) 410 1959 Juktan (Ume älv) 335 1979 Ligga (Lule älv) 330 1954-82 Trängslet (Dalälven) 330 1960 Vietas (Lule älv) 320 1971 Messaure (Lule älv) 300 1963 Ritsem (Lule älv) 300 1978 Kilforsen (Ångermanälven) 275 1953 Krångede (Indalsälven) 246 1936 Trollhättan (Göta älv) 235 1910 Seitevare (Lule älv) 220 1967 Harrsele (Ume älv) 203 1957 Värmekraftverk Karlshamnsverket (O) 997 1969-73 Ringhals B3 (K) 915 1981 Ringhals B4 (K) 915 1983 Forsmark B1 (K) 900 1980 Forsmark B2 (K) 900 1981 Stenungsundsverket (O) 820 1960-69 Ringhals B2 (K) 800 1975 Ringhals Bl (K) 750 1976 Aroskraft AB, Västerås (O) 572 1963-73 Barsebäck Bl (K) 570 1975 Barsebäck B2 (K) 570 1977 Oskarshamnsverket B2 (K) 570 1974 Öresundsverket, Malmö (O) 494 1953 Oskarshamnsverket Bl (K) 440 1972 Värtaverket, Stockholm (O) 358 1930-76 Hallstavik (gasturbin) (O) 240 1971-75 Norrköping (O) 240 1972 Lahall (gasturbin) (O) 240 1972-75 Hässelbyverket (O) 225 1959-69 Stallbacka (gasturbin) (O) 218 1975-79 Uppsala kraft värmeverk (O) 203 1974 O=oljeeldat K=kärnkraftdrivet 175 likriktare transistor lysdiod lampa säkring hörtelefon högtalare inspelnings-, avspelnings- eller raderhuvud