Fiskartorpet - Fjäder FISKE Världens viktigaste fiskenationer Redovisad fångst i 1000 ton 1981 Japan 10656,5 Sovjetunionen 9545,9 Kina (exkl. Taiwan) 4605,0 USA 3767,4 Chile 3 393,4 Peru 2750,5 Norge (inkl. Svalbard o. Jan Mayen) 2551,5 Indien 2415,4 Sydkorea 2366,0 Danmark med Färöarna (exkl. Grönland) 2055,9 Indonesien 1 862,7 Filippinerna 1 650,9 Thailand 1 650,0 Island 1441,2 Canada 1 362,2 Spanien 1263,7 Brasilien 900,0 Sydafrika (inkl. Namibia) 861,2 Storbritannien 859,5 Frankrike 767,9 Polen 629,6 Nigeria 496,2 Italien 449,3 Nederländerna 434,4 Västtyskland 313,3 Sverige 262,8 Portugal 254,6 Östtyskland 241,2 Ghana 240,4 Hela världen (uppskattat) 74760 Fiskartorpet på n. Djurgården, Sthlms kommuns skidsportcentrum; skidmuseum. Fiske. I många länder är yrkesfisket en väsentlig faktor i landets försöijning o. ekonomi. Viktigast för yrkesfiskarna är överallt havsfisket, som främst bedrivs i n. Atlanten o. n. Stilla havet. -Det sv. saltsjöfiskets centrum är västkusten. Största utbytet ger sill- o. torskfisket. Även makrill-, kolja- o. vitlingfisket är betydande. Stor sjöfiske kallas somrarnas fiske vid Shetlands-o. Orkneyöarna (mest långa). I Östersjön är sill-o. strömmingsfisket dominerande. Det sv. söt-vattensfisket (gädda, abborre m.fl.) drivs som binäring. E Fiskar II, IV-VII. m Fiskebäckskil, fiskeläge o. badort i me 11. Bohuslän. Marinbiologisk station (Kristineberg), biologisk station (Klubban). Fiskeredskap. Vid yrkesmässigt fiske används vanligen nät el. garn, som snäijer fisken. Strömmingsnät kallas också skötar. Näten är i över- o. underkanterna försedda med flöten resp, sänken. - Vadar o. not ar är rörliga instängnings-redskap. Snörpvad, som läggs ut runt fiskstim, o. trål, som släpas efter fartyg, används båda vid havsfiske, liksom snurrevad som liknar snörpvad. Driv garn är stora flytande gam. Modernt havsfiske arbetar även med s.k. elektrofiske: fisk lockas med ljus in i ett elektriskt fält och dras där mot den positiva polen så att den kan pumpas ombord med ett rör. Bubbelridåfiske: ridåer av luftbubblor från perforerade slangar, nedsänkta på botten, håller samman fiskstimmet inom räckhåll för fångstnätet. - Bland fasta redskap märks mjärdar o. ryssjor. Krokredskap används mest av hobbyfiskare, t.ex. långrev (backa), en lina med många tafsade krokar. Se även Sportfiske. E Fiskar II, IV-VI. Fiskeristyrelsen, Gbg, central statsmyndighet under jordbruksdep., gr. 1948. E Departement. Fiskevård innefattar åtgärder för förbättrande av fiskets avkastning, t.ex. vattenvård, fredande under lektiden, inplantering av fisk, bestämmelser om fiskeredskap. Fiskgjuse, dagrovfågel (60 cm) med svartaktig översida o. vit buk. Fångar fisk med klorna. I Sv. vid stora sjöar o. Östersjökusten. Flyttfågel. E Fåglar I, VI. Fiskmås, vår vanligaste mås (45 cm). Gråblå, vit undersida, svarta vingspetsar. Lever av småfisk, insekter, mask. N. Europa o. Asien. Flytt- och stannfågel. E Fåglar X. Fisködlor, Ichthyosauria, en grupp vattenlevande kräldjur med fenor. Dog ut under krita. E Fossil, Geologi. Fission, klyvning av atomkärnan hos vissa tyngre grundämnen, t.ex. torium o. uran, till två medeltunga kämor. E Kärnteknik I. Fissur. 1. Sår i form av smal spricka i huden. -2. Spricka på skelettben orsakad av skada. -3. Fåra mellan hjämvindlingar. Fistel, abnorm rörformig förbindelse mellan hudytan o. en kroppshålighet el. en inre varbildning. Fitzgerald [-dserrald], Ella, f. 1918, amer. jazz-o. populärsångerska. Fiume, ital. namn på Rijeka. Fix, fast, bestämd. Fix idé, tvångsföreställning, sjukligt fasthållen mening. Fixativ, besprutningsmedel varmed färgstoftet i t.ex. en kolteckning binds till papperet. Fixera, fästa, bestämma; se skarpt på; göra ljusbeständig. Fixering. 1. Konserverande process som t.ex. gör en fotografisk plåt ljusbeständig. -2. Besprutning med fixativ på teckning e.d. -3. Fästande av kroppsdel i rätt läge. -4. Överdriven känslomässig bundenhet vid person el. föremål. Fixeringsbild, bild med dold figur som framträder först vid närmare granskning. Fixstjärnor, de till synes orörliga stjärnorna. Mots: planeter. Fjellstedt, Peter, 1802-81, missionär, 1845 föreståndare för Lunds missionssällskaps missionsskola, som 1859 flyttades till Uppsala o. 1862 ombildades till Fjellstedtska skolan, till 1982 internatskola främst för blivande präster, missionärer o. u-landspersonal. Fjol ner, i nord, saga en sveakung av Ynglinga-ätten, som drunknade i ett mjödkar. Fjord, lång, smal o. djup havsvik med branta stränder. Fjäder. 1. Hudbeklädnad hos fåglar. E Fåglar I. - 2. Elastiskt maskinelement som bl.a. används till att mildra stötar. FJÄDERFÄ 1 Vit leghorn (tupp). 2 Rhode Island Red (höna). 3 Barnevelder. 4 Silkeshöns (tupp). 5 Phoenix-tupp. 6 Grårandig Plymouth Rock (tupp). 7 Ljus Sussex (tupp). 8 Svart bantamhöna. 9 New Hampshirehöna. 10 Bronskalkontupp. 11 Vit kalkon. 12 Toulousegås. 13 Pärlhöna. 14 Rouenanka. 15 Skånsk gås. 16 Emdengås. 17 Grågås. 18 Pekinganka. 19 Aylesburyanka. Rutan: De yttre delarna hos en tupp. a. kam, h. näbb, c. öronskiva, d. haklapp, e. halskrage, f. bågfjädrar, g. mindre stjärttäckare, h. yttre flygfjädrar, i. vingspegel, k. bröst, l. kroppsfjädrar, m. underben, n. has, o. tars, p. sporre, q. gump. 220