Franska Indokina-Fräter FRANKRIKE Regenter Pippin den lille 751-768 Karl den store 768-814 Ludvig I den fromme 814-840 Lothar 840-843 Karl II den skallige 843-877 Ludvig II 877-879 Ludvig III o. Karlman 879-884 Karl den tjocke 884-887 Odo 887-898 Karl III den enfaldige 898-923 Raoul 923-936 Ludvig IV 936-954 Lothar 954-986 Ludvig V 986-987 Huset Capet Hugo Capet 987-996 Robert den fromme 996-1031 Henrik I 1031-1060 Filip I 1060-1108 Ludvig VI 1108-1137 Ludvig VII 1137-1180 Filip II August 1180-1223 Ludvig VIII 1223-1226 Ludvig IX den helige 1226-1270 Filip III den djärve 1270-1285 Filip IV den sköne 1285-1314 Ludvig X 1314-1316 Filip V 1316-1322 Karl IV 1322-1328 Grenen Valois Filip VI 1328-1350 Johan II den gode 1350-1364 Karl V den vise 1364-1380 Karl VI 1380-1422 Karl VII 1422-1461 Ludvig XI 1461-1483 Karl VIII 1483-1498 Grenen Valois-Orléans Ludvig XII 1498-1515 Grenen Orléans-Angouléme Frans I 1515-1547 Henrik II 1547-1559 Frans II 1559-1560 Karl IX 1560-1574 Henrik III 1574-1589 Grenen Bourbon Henrik IV 1589-1610 Ludvig XIII 1610-1643 Ludvig XIV 1643-1715 Ludvig XV 1715-1774 Ludvig XVI 1774-1792 Första republiken Konventet 1792-1795 Direktoriet 1795-1799 Konsulatet 1799-1804 Första kejsardömet Napoleon I 1804-1814 (De hundra dagarna) 1815 Grenen Bourbon Ludvig XVIII 1814-1824 Karl X 1824-1830 Grenen Bourbon-Orléans Ludvig Filip 1830-1848 Andra republiken Louis Napoléon (sedermera Napoleon III) 1848-1852 Andra kejsardömet Napoleon III 1852-1870 Tredje republiken 1870-1940 Vichyregimen 1940-1944 Fjärde republiken 1946-1959 Femte republiken Charles de Gaulle 1959-1969 Georges Pompidou 1969-1974 Valéry Giscard d’Estaing 1974-1981 Fran^ois Mitterrand 1981— Franska Indokina, se Indokina. Franska revolutionen, den politiska o. sociala omvälvning som borgerskapet (tredje ståndet) i Frankr. genomförde 1789-99. Med ståndsprivi-legiemas o. den absoluta monarkins avskaffande, med mottot »Frihet, jämlikhet, broderskap» o. proklamationen av de mänskliga rättigheterna blev revolutionen avgörande för de liberala o. demokratiska idéernas genombrott i världen. E Franska samväldet, ersatte 1958 Franska unionen från 1946, efter britt, förebild. Sedan många kolonier blivit självständiga stater 1960 har F. förlorat sin praktiska betydelse o. till stor del ersatts av bilaterala avtal mellan dem o. Frankr. Franska Somaliland, se Djibouti. Franska Sudan, se Mali. Fransk-klassicismen, den förhärskande litterära riktningen i Frankr. på 1600-t., i det övriga Europa på 1700-1. Anknöt till den antika litteraturen o. utbildade stränga regler för diktningen. Fransk lilja. E Symboler. Franskt fönster, dubbelfönster som går ned till golvet som en dörr. Fransk-tyska kriget 1870-71 föranleddes av fransk oro efter Preussens segrar över Österr.-Ungem samt av Bismarcks strävan att ena Tyskl. Den franska armén besegrades bl.a. vid Sedan 1870, varvid Napoleon III tillfångatogs. Paris inneslöts o. gav sig 28 jan. 1871. I freden i Frankfurt am Main 1871 avstod Frankr. bl.a. Elsass o. ö. Lothringen. Fransysk visit, kort besök. Franzén, Frans Michael, 1772-1847, skald av finl. härkomst, prof, i Åbo 1801, biskop i Härnösand 1831; Sv. akad. 1808. Idylldiktning, t.ex. cykeln Selma och Fanny 1824. En av våra främsta psalmdiktare, bl.a. Vad ljus över griften (Sv. ps. 102). Frappant, slående, påfallande. Frappera, slå med häpnad; göra starkt intryck. Fras, språkligt uttryck, talesätt; värdelöst yttrande, artigt tal utan uppriktighet. - Mus: kortare sammanhängande melodiskt avsnitt. Fraseologi, ett språks ordvändningar o. uttryck; exempelsamling med dylika. Fraser, Dawn, f. 1937, austral. simmerska. OS-guld på 100 m fritt 1956, 1960 o. 1964, samt i lagkapp 1956. Frasering, riktigt framförande o. lämplig pause-ring i tal el. musik. Fräter, lat., ’broder’, ordens- el. klosterbroder. Fraternisera, förbrödra sig. 249