Frikadell - Frossört FRIKYRKOR Svenska frikyrkosamfund Samfund (gr. år) Medl. 1982 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (1856) 24405 Fribaptistsamfundet (1872) 1 153 Frälsningsarmén (1882) 33898 Helgel seförbu ndet (1886) 5 997 Pingströrelsen (1913) 99233 Sjundedags-Adventistsamfundet (1880) 3250 Svenska alliansmissionen (1919) 13 195 Svenska baptistsamfundet (1848) 20 9131 Svenska frälsningsarmén (1905) 2 2041 Svenska missionsförbundet (1878) 80003 Orebromissionen (1892) 20188 1 1981 ansats o. måste ta mark med spetsen för godkänt kast. Släggan väger 7257 g o. består av metallkula, metallsträng o. handtag. Efter roterande ansats slungas redskapet i väg. Kastringen omges av skyddsbur. I mångkamp ingår i männens 10-kamp första dagen 100 m, längdhopp, kul-stötning, höjdhopp, 400 m, o. andra dagen 110 m häcklöpning, diskuskastning, stavhopp, spjutkastning o. 1 500 m; i kvinnornas 7-kamp första dagen häcklöpning 100 m, kulstötning, höjdhopp o. 200 m, andra dagen längdhopp, spjutkastning o. 800 m. - F. utgjorde en del av antikens idrott, uppkom på nytt i Engl. på 1800-t.; dominerar nu os. e m Frikadell, kokt bulle av kalv- el. hönsfars. Frikassé, kokt lamm, kalv el. höns i ljus sås (frikassésås). Friktion, motverkande kraft som uppstår i be-röringsytan mellan två kroppar som glider mot varandra, beroende bl.a. på ojämnheter i ytoma; bildl.: slitning. Frikyrkor, protestantiska samfund som är oberoende i förhållande till staten. Flertalet frikyrkliga (ofta kallade frireligiösa) i Sv. kvarstår dock i statskyrkan. De största frikyrkorörelserna i Sv. är Pingströrelsen, Missionsförbundet, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen o. Frälsningsarmén. E Frilans, eng. freelance. - 1. Partilös politiker. -2. Tidningsman e.d. som inte är fast anställd. Frilla, äldre ord för älskarinna. Friluftsmåleri, riktning inom landskapsmåleriet på 1800-t., urspr. i Frankr., som hävdade att tavlan skulle fullbordas utomhus inför motivet. Friml, Rudolf, 1879-1972, amer. operettkomp, av tjeck, härkomst. Rose Marie 1927. Frimureri, verksamheten inom Frimurareorden (av eng. freemason, 'stenhuggare’), ordenssällskap av hemlig natur utvecklat ur det medeltida eng. murarskrået (första storlogen 1717); dess främsta ändamål är att bedriva välgörenhet. Infördes i Sv. 1735. Frimärke, av postverk utgivet märke som säljs som frankeringsmedel. F. började användas i samband med införandet av enhetliga posttaxor. De första frimärkena utkom i Engl. 6 maj 1840, därefter följde Brasilien (1843) o. de schweiz. kantonerna Genève (1843) o. Basel (1845). Den 1 juli 1855 utkom Sv:s första frimärken med valör i 3, 4, 6, 8 o. 24 skilling banco o. avbildande riksvapnet i mittfältet. Särsk. tjänstemärken för myndigheter med tjänstebrevsrätt förekom i Sv. 1874-1920. Fris. 1. Bandlikt väggfält närmast under taket med ornament e.d. E Stilar I. - 2. Ram kring golvbeläggningen i ett rum. Frisbee [-bi], tallriksformat lek- o. sportredskap som genom utnyttjande av luftkuddeprincipen »svävar» mellan kastare o. mottagare. Frisch, Max, f. 1911, schweiz. förf, av romaner o. skådespel, en av landets främsta dramatiker. Romaner bl.a. Homo faber 1957, Jag föreställer mig 1964. Frisch vom Fass [fåmm], ty., ’direkt från fatet’, i friskt, ursprungligt skick. Friser, germ. folk, under antiken bosatt mellan Maas o. Ems, senare bl.a. i nuv. nederl. provinsen Friesland o. på Frisiska öama (Danm., V-Tyskl. o. Nederl.). Storhetstid ca 700 e.Kr. Frisera, kamma o. lägga håret; piffa upp, tillrättalägga (en text). Frisiska öarna, låga sandiga öar utmed Nordsjökusten tillhörande resp. Danm., V-Tyskl. o. Nederl. Frisksportrörelsen, rörelse för folkhälsa o. kroppskultur (friluftsliv o. sund föda). Friskytt. 1. I folktron skytt i förbund med djävulen. - 2. Franktirör. Frist, uppskov, betänketid. Frisyr, sättet att anordna o. klippa håret, hårmode. E Frithiofson, Karl, f. 1919, politiker (s), ämbetsman, sakkunnig i handels- resp, finansdep. 1953— 58, statssekr. i försvarsdep. 1958-67, landshövding i Skaraborgs län från 1967. Ordf, i riks-idrottsförbundet från 1970. Fritidshem ger under skolfria tider tillsyn av skolbarn vars föräldrar förvärvsarbetar. Fritjofs saga, en isl. fomaldarsaga (ca 1300) om Fritjof den djärve. Ämne för Tegnérs diktcykel Frithiofs saga (1825). Frityr, flottyr, smält fett för matlagning. Frityr-kokå, i frityr el. olja koka födoämne, doppat i frityrsmet. Fritänkare, eg. person med i religiösa frågor självständig uppfattning; nu oftast gudsförnekare, ateist. Fri vers, vers obunden av regler om rim, rytm o. strofindelning. Frivol, lättsinnig, vågad, eki vok. Frivolitet, lättsinnighet. Frivoliteter, knuten spets av bomulls-tråd. Frode, namn på danska sagokungar, av vilka särsk. stamfadern representerade en gången tids lycka o. välstånd. Till F. knöts sägnen om Grottekvarnen. Fromage [sv. fråma:sj]. - 1. Det franska ordet för ost. - 2. Ett slags porös efterrätt tillsatt med gelatin o. stelnad i form. From sounds to things, eng., ’från ljud till saker’, från ord till handling (efter A. Pope). Frondera, visa missnöje, opponera. Frondör, oppositionsman, upprorsmakare. Front, framsida; truppförbands mot fienden vända del; stridslinje; krigsskådeplats; gränsyta mellan luftmassor med olika täthet o. temperatur, varmfront el. kallfront. Frontal, sedd framifrån. Frontalitetsprincipen, i fomegypt. o. -grek, skulptur tendens till symmetrisk människoframställning. Frontespis. 1. Gavelformat fasadparti som skjuter upp ovanför taklisten på en byggnad. -2. Titelplansch mittemot titelsidan i en bok. Frossa, anfall av köldrysningar vid t.ex. febersjukdomar. Frossört. E Blommor IV. 254