Fysio--Får FYSIK • Viktiga data ur fysikens och kemins historia 200-t. f.Kr. Archimedes studerar kroppar o. vätskor i jämvikt. 1602 G. Galilei upptäcker accelerationens betydelse o. studerar särsk. det fria fallet o. pendelrörelsen. 1609 J. Kepler uppställer lagarna för planeternas rörelser. 1687 I. Newton publicerar sina arbeten rörande dynamikens huvudprinciper, ljusets uppdelning i spektrum m.m. 1780-t. A. L. Lavoisier kan experimentellt bevisa grundämnesbegreppets riktighet. - C. de Coulomb studerar lagarna för elektrisk o. magnetisk attraktion o. repulsion. 1810 J. Dalton ger de första kvantitativa bevisen för att materien är uppbyggd av atomer. 1820 H. C. Örsted finner att elektriska laddningar i rörelse är omgivna av ett magnetfält. 1820-t. J. Berzelius anger molekyl vikter för över 2 000 föreningar samt inför det kemiska formelsystemet. 1824 F. Wöhler gör den första syntesen av organisk-kemiska ämnen, oxalsyra o. urinämne. 1831 M. Faraday upptäcker att föränderliga magnetfält ger upphov till elektriska strömmar (induktion). 1840-t. H. von Helmholtz o. R. Mayer formulerar satsen om energins oförstörbarhet. - J. von Liebig studerar de levande varelsernas kemi. 1859 G. R. Kirchhoff o. R. Bunsen inför spektral-analysen. 1850-t. W. Kelvin m.fl. lägger grunden till termodynamiken. 1864 Guldberg-Waages lag formulerar villkoret för jämvikt i ett kemiskt system (massverkans lag). -J. C. Maxwell sammanfattar i två ekvationer de elektriska o. magnetiska fenomenens växelverkan. 1869 D. Mendelejev inför grundämnenas periodiska system. 1887 S. Arrhenius behandlar i sin dissociations-teori elektrolyters egenskaper i lösningar. 1895 W. von Röntgen upptäcker röntgenstrålarna. 1896 H. Becquerel upptäcker radioaktiviteten, som han o. makarna Curie senare närmare undersöker. 1897 J. J. Thomson m.fl. finner att den elektriska enhetsladdningen utgörs av elektronens laddning. 1900 M. Planck framlägger sin teori att all strålning utsänds i form av små begränsade belopp, kvanta. 1905 A. Einstein inför fotonbegreppet samt publicerar sin speciella relativitetsteori. 1911 E. Rutherford upptäcker atomkärnan. - F. Soddy föreslår att flera atomslag kan inneha samma plats i periodiska systemet (isotoper). 1913 N. Bohrs atomteori framläggs: elektronerna rör sig i stationära banor runt atomkärnan. 1919 E. Rutherford utför den första konstgjorda kärnom vandlingen. 1926 W. Heisenberg o. E. Schrödinger utarbetar en ny mekanik för behandling av atomära fenomen. 1929 Hypotesen att solens och stjärnornas energi härrör från kärnreaktioner framläggs av R. Atkinson m.fl. 1931 Konstruktionen av de första acceleratorerna möjliggör intensifierat studium av kärn-omvandlingar. 1932 Neutronen o. den positiva elektronen upptäcks (J. Chadwick, C. D. Anderson). 1934 De första konstgjort radioaktiva ämnena framställs med hjälp av cyklotroner. 1936 För första gången iakttas mesoner experimentellt. 1938 O. Hahn o. F. Strassmann upptäcker fissionen, dvs. klyvningen av vissa tunga atomslag. 1940 Det första transurana grundämnet upptäcks av E. McMillan. 1942 E. Fermi lyckas få den första atomreaktorn att fungera (Chicago). 1948 J. Bardeen o. W. H. Brattain upptäcker transistorns princip. 1953 J. D. Watsons o. F. H. C. Cricks modell över DN A-molekylen. 1955 Antiprotonen, o. året därpå antineutronen, framställs i Berkeley. 1956 T. D. Lee o. C. N. Yang visar den begränsade räckvidden av paritetsprincipen. 1960 Upptäckten av elementarpartikel-resonanserna. 1961 Mössbauereffekten. 1964 Laser. 1971 Holografi. Fysi(o)-, natur- (grek, förled). Fysiokraterna, anhängare av en nationalekon, skola o. pol. riktning i Frankr., gr. ca 1750. Näringsfrihet, jordbruket enda mervärdeskapande näringen. Fysiologi, vetenskapen om organismernas livsföreteelser under normala betingelser. Fysiologisk, som hör till f.; även: normal, frisk i mots. till sjuklig. Fysionomi, utseende, ansiktsuttryck, uppsyn. Fysionomik, läran om ansiktsuttryckets o. kroppsbyggnadens samband med karaktär o. psykologiskt tillstånd. Fysisk, som hör till fysiken; kroppslig. Fysisk person, enskild person såsom rättssubjekt till skillnad från juridisk person (t.ex. bolag, förening, dödsbo). Fysisk riksplanering, planering för hushållning med mark o. vatten i Sv. Ombesörjs av enhet inom bostadsdep. Fytotron, växthus för vetenskapligt bruk med reglerade växtförhållanden. Fågel Blå, österländsk folksaga om en prins som förvandlats till ért blå fågel. Fågelbär, se Körsbär. Fågelfri, se Fredlös. Fågel Grip, se Nya Sverige. Fåglar, ryggradsdjur med fjäderklädd hud, de främre extremitetema ombildade till vingar o. anatomin f.ö. väl anpassad för flygning. Skelettbenen är lätta (ihåliga) o. hårda, lungorna har luftsäckar som tränger in i kroppen o. underlättar andningen. Ämnesomsättningen är snabb med stor energiutveckling o. ger en hög o. konstant kroppstemperatur (40-43°), fjäderdräkten är lätt o. värmeisolerande. Ungarna utvecklas ur skal-försedda ägg, som i regel ruvas. Över 10000 arter, varav ca 350 i Sv. E E. E Flyttfåglar. Fåglumbröderna, se Pettersson, Gösta. Fållbänk, säng som kan fallas ihop till en bänk e.d. Vanlig i äldre tider. Fång, jur. term: förvärv, i sht i sammansättningen laga fång, lagligt förvärv genom t.ex. arv, gåva el. köp. Fångvårdsstyrelsen, se Kriminalvård. Får, slidhomsdjur nära besläktade med getterna men utan dessas hakskägg. F. har spiralvridna, tvärveckade hom samt starkt kluven överläpp. Hanen kallas bagge el. gumse, honan tacka o. ungen lamm. - Vildfåren, stamformerna för tamfåren, lever i fjälltrakter, bl.a. mufflon o. qrgalifåret. Av tamfåret finns många raser: merinofåret, den främsta ullrasen, leicester, hampshire, cheviot; karakulfåret, ett fettsvansfår, 259