Fängelse - Förbränningsmotorer FÄKTNING 1-3 Gardställning och korrekt handställning vid fäktning med 1 florett, 2 värja och 3 sabel. 4 Ansiktsmask. Fängelse, se Frihetsstraff. Fänkål, fenkål, Foeniculum vulgäre, flock-blomstrig ört, vars frukter används som brödkrydda. Odlas i Sydeuropa. Bladslidoma av sötfänkål används som grönsak. B Kryddväxter, Medicinalväxter II. Fänrik, lägsta kompanibefälsgraden inom försvarsmakten. B Gradbeteckningar. Färdskrivare, apparat som inmonterad i ett fordon el. flygplan automatiskt registrerar körtid, körhastighet m.m. Färgblindhet, ärftlig, medfödd rubbning av förmågan att urskilja färger. Total f., då alla färger uppfattas som nyanser av svart o. vitt, är sällsynt. Partiell f. gäller olika färgpar, vanl. rött-grönt. B Ärftlighet. Färgkulla, Anthemis tinctpria, 2-5 dm hög korgblommig ört med gula, prästkragelika blommor o. parflikiga blad. Färgämnen, substanser som absorberar en del av det infallande ljuset o. reflekterar en del. Färla, förr straffredskap i skolorna. Färskning, oxidationsprocess varigenom halten av kol, kisel o. mangan i tackjärn minskas så att detta blir smidbart. Färöarna, off. Föroyar, klippig ögrupp i Atlanten mellan Island o. Skottland. Högsta topp 880 m. 1 400 km2, 44000 inv. Huvudstad Torshavn, 14000 inv. Fiske, valfångst, fåravel. Rätt stor litt. på den med västnorskan besläktade färöiskan. -F. tillhör sedan 1380 Danm. o. har från 1948 självstyrelse med egen flagga. Fästingar, en grupp kvalster, som lever av att suga blod från människor o. djur. B Parasiter, Spindeldjur. Fästning. 1. Ort el. plats med permanenta försvarsverk. - 2. Förr: trolovning, förlovning. Fästningskyrka, se Borg. Fäsör, fr. faiseur, förf. el. konstnär med tekn. färdighet men utan originalitet. Födelsekontroll, barnbegränsning, familjeplanering, avsiktliga åtgärder för att förebygga befruktning el. reglera antalet havandeskap. Dels på »naturlig väg» genom avbrytande av samlaget (coitus interruptus) o. genom könsumgänge endast under kvinnans s.k. säkra perioder, dvs. dagarna närmast före o. efter menstruationen, dels med hjälp av preventivmedel (se d.o.). Födelsemärke, medfödd el. tidigt uppträdande brun el. röd fläck i huden. Födelsenummer, se Personnummer. Födelsetal, födelsefrekvens, nativitet, anger antalet födda per år o. 1 000 inv. Fögderi, urspr. fogdes tjänsteområde; nu förvaltningsområde för lokala skatteväsendet m.m. Även: område, anförtrodd uppgift. Föhnvind, varm o. torr fallvind, bl.a. i schweiz. alperna. B Klimat II. Följd, talföljd, en uppräkningsbar mängd tal. Man skiljer mellan ändliga o. oändliga följder. I det senare fallet är följden konvergent om den går mot ett gränsvärde, annars divergent. Följetong, fr. feuilleton, roman e.d., som införs i avsnitt i tidning el. tidskrift. Förargelseväckande beteende, straffbar förseelse, som består i att på allmän plats föra oljud el. på annat sätt väcka allmänhetens förargelse. Förband. 1. Militär enhet, t.ex. kompani. -2. Täckande omslag till skydd o. för behandling av skadade kroppsdelar. - 3. Koppling mellan två el. flera maskinelement e.d. - 4. Vid muming: placering av stenarna så att varje lodrät fog täcks av en ovanpå liggande sten. Förbränning, kemiska reaktioner som sker under utveckling av ljus o. värme, vanl. en oxidation. Förbränningsmotorer, typ av värmemotorer i vilka ett bränsles värmeenergi mer el. mindre fullständigt omvandlas till mekaniskt arbete genom förbränning inuti motorn. Tre huvudtyper finns, kolvmotorer, gasturbiner o. reaktions-motorer. Till kolvmotorerna hör den bensindrivna ottomotorn (»bilmotorn») med eltändning o. olika metoder för bränslets införande, förgasarmotorer resp, insprutningsmotorer, en särskild typ är wankelmotorn med roterande kolv. En annan grupp kolvmotorer är de brännoljedrivna dieselmotorerna med kompressionständning: insugen luft komprimeras i cylindrarna till så hög temperatur att det därefter insprutade bränslet själv-antänder. - Till reaktionsmotorema hör en rad konstruktioner som arbetar enligt reaktions-principen, dvs. farkosten drivs framåt som reaktion på en bakåtriktad gasstråle. Hit hör turbojetmotorn (med specialtypen turbofläkt-motor), där man utnyttjar de expanderande avgaserna från en gasturbin vid utströmningen genom ett munstycke. En variant är den s.k. turbopropmotorn, där turbinaxeln driver både en kompressor o. en propeller. Ramm-motorn saknar roterande delar o. luften komprimeras av motorns höga hastighet genom luften. Raketmotorer medför eget syre (eller annan oxidator) som liksom bränslet pumpas in i brännkammaren; de används bl.a. för att driva rymdfarkoster. -Principiellt avvikande är den s.k. stirlingmotorn, 272