G ate-Gemensam marknad Gate, Simon, 1883-1945, glaskonstnär, från 1916 verksam vid Orrefors. Gathenhielm, Lars, före adlandet 1715 Gathe, 1689-1718, kaparkapten (Lasse i Gatan). Gatlopp, äldre straffmetod, varvid den dömde med blottad rygg fick springa mellan två led av män, som var och en gav honom ett rapp. Gatt, hål el. öppning i fartyg, t.ex. för kätting; trångt farvatten. GATT, förk. för General Agreement on Tariffs and Trade, Genève, allmänna tull- o. handelsavtalet (1947) med regler för hur medlemsländerna (f.n. ett 80-tal, bl.a. Sv.) använder tullar o. importrestriktioner. Jfr Kennedyronden. Gaucho [gaotjå], plur. gauchos, ridande boskapsherde på Argentinas pampas, ofta beväpnad med bola o. klädd i poncho. Gaudeamus, organ för Sthlms univ:s studentkår, gr. 1924. - Gaudeamus igitur, juvenes dum sumus, lat., låt oss glädjas medan vi är unga’, början på en känd studentvisa. Gaudi, Antonio, 1852-1926, spansk arkitekt, verksam i Barcelona, extremt skulpturala verk, t.ex. hyreshuset Casa Milå, kyrkan Sagrada Familia. Gauguin [gågä0], Paul, 1848-1903, fransk målare, jämte van Gogh o. Cézanne banbrytare för den moderna konsten. Uppdelning av bildytan i hela färgplan med kraftiga konturer (syntetism). Motiv bl.a. från Bretagne o. Söderhavsöarna. de Gaulle [gål], Charles, 1890-1970, fransk general (1940). Organiserade efter 1940 det fria Frankrikes fortsatta motstånd mot axelmakterna, regeringschef 1944-46. Efter inrikespolitisk kris konseljpresident 1958, president 1959-69 i den av honom grundade Femte republiken. G. förde en starkt nationellt betonad politik, som skapade konflikter med USA betr. NATO:s försvar o. med Storbr. betr, västeuropeisk ekon, politik. Memoarer. - Gaullister, anhängare till G. Gaur, djungeloxe, oxdjur med hög puckel o. korta ben. Ca 3 m lång, brunsvart. Flockdjur. Främre o. Bortre Indiens skogar. Går inte att tämja. E Klövdjur II. Gauss, enhet för magnetisk fältstyrka i CGS-systemet. 10000 gauss=l weber m2. Gauss, Karl Friedrich, 1777-1855, tysk matematiker o. astronom. Berömda arbeten i algebra, talteori o. fysik. Gavelfält. E Stilar I. Gavial, gangesgavial, en krokodilart i Indiens flodområden, där den anses helig. Max. 6 m lång; utdragen nos. E Kräldjur. Gavott, fr. gavotte, sirlig fransk pardans i 4/4-takt (1600-1700-1.). Gay, John, 1685-1732, eng. skald. Förf, till Tiggaroperan 1728, som ligger till grund för Brechts Tolvskillingsoperan. Gazaområdet, ökenartad, 45 km lång o. 6-10 km bred kustremsa längs s.ö. Medelhavet, med staden Gaza. Omstritt mellan Egypten o. Israel, 1957-67 under FN:s skydd. De flesta inv. är arabiska flyktingar från Palestina. Erövrades av Israel 1967. Gdahsk [gdanjsk], ty. Danzig, polsk hamnstad nära Wislas mynning. 448000 inv. Skeppsvarv. Industrier. Univ. Högskolor. - Tysk hansestad (1300-t.) med ålderdomlig bebyggelse. Fristat under NF 1919, införlivat med Tyskl. 1939. Gdynia, hamnstad i Polen nära Gdahsk. 231000 inv. Fiskehamn. Örlogsbas. Industrier. Ge, se Gaia. Gebit [g-], (ämnes)område, fack. Gedda, Nicolai, f. 1925, operasångare (lyrisk tenor) med intemat. karriär. Gedigen, oblandad, massiv, pålitlig, stadig. Gefion [g^vvjån], Gefjon, ’givarinnan’, i nord, myt. en gudinna som plöjde bort jord från nuv. Mälaren i Sv. o. därav skapade Själland. Gefundenes Fr^ssen, ty., 'hittad mat’, godbit (t.ex. för skvallrande). Geheimeråd [-hej-], förr hög ämbetsmannatitel i Danm., Tyskl. o. Ryssl. Gehenna [j-], av hebr. Ge Hinnom, 'Hinnoms dal’, en dal s.v. om Jerusalem dit avrättades kroppar kastades. Betecknar i NT helvetet (Mark. 9:48). Gehlin, Jan, f. 1922, förf., rådman. Ordf, i Sv:s författarförbund 1965-82. Romaner bl.a. Vackre prinsen 1968, Fadern 1973. Gehäng, axel- el. livrem för sabel m.m. Gehör, tonmedvetande, förmågan att rätt uppfatta o. bedöma tonhöjder. Absolut g.: att utan hjälp avgöra vaije tons absoluta höjd; relativt g.: att avgöra rätta intervaller. Geigerrör [gajg-], Geiger-Müller-rör, GM-rör, räknerör, apparat för att påvisa o. mäta intensiteten hos radioaktiv strålning. Geijer, Ame, 1910-79, fackföreningsmän, politiker (s), riksdagsled. 1955-76, ordf, i LO 1956-73, ordf, i Fria fackföreningsinternationalen 1957-65, ordf, i Statsföretag AB 1971-72. Geijer. 1. Erik Gustaf, 1783-1847, historiker o. skald, prof, i Uppsala 1817-46, Sv. akad. 1824. Deltog i stiftandet av Götiska förbundet 1811. Dikter: Vikingen, Odalbonden. Tonsatte egna dikter, t.ex. Ensam i bräcklig farkost. Folkvisesamling (tills, med Afzelius). Svenska folkets historia 1832—36. Minnen 1834. Berömt är G:s »avfall» 1838 från konservatismen till en liberal, reformvänlig linje. - 2. Lennart, f. 1909, jurist, politiker (s), TCO:s jurist 1957-66, riksdagsled. (FK) från 1962, konsult 1966-69, justitieminister 1969-76. af Geijerstam, Gustaf, 1858-1909, förf., viktig företrädare för 80-talsnaturalismen. Bl.a. novellen Gråkalit 1882. Geisha [gejsja], jap. danserska el. sångerska på tehus e.d. Geist [gajst, sv. gejst], ty., ’ande’; hänförelse, liv, »flykt». Gejd [g-], skena, list e.d. för styrning av en rörlig maskindel i en viss bana. Gejser [g-], geysir, het källa, som slungar ut vattenmassor. Bl.a. på Island. Gelatin [sj-], ett rent, färglöst lim som erhålls vid kokning av hudar el. ben. Består huvudsaki. av äggviteliknande ämnen, albuminoider. Gelb, se Gälbgjutare. Gelé [sjele], elastisk, ofta genomskinlig massa av stelnad fruktsaft, av köttspad e.d. Gellée, Claude, se Lorrain, Claude. Gem [g-], pappersklämma. Gem [jemm el. g-], plur. gemmer, (halv-)ädel-sten med ingraverade bilder e.d., ofta avsedd som sigill. Gemena, »små bokstäver». Mots: versaler. Gemensam marknad, marknad omfattande två el. flera stater o. där varor, tjänster etc. kan ut- 285