Grant, Cary, f. 1904, amer. filmskådesp. Komediroller. Arsenik och gamla spetsar 1944, I sista minuten 1959, Charade 1963. Grant, Ulysses S., 1822-85, amer. general, nordstaternas överbefälhavare i inbördeskriget. USA:s president 1869-77. Granulationsvävnad, se Dödkött. Granulerad, komig. Grapefrukt [grejp-], Citrus paradisi, ett odlat citrusträd med vita blommor i klase. Frukten (ca 15 cm) har syrligt besk, läskande saft. Florida, Västindien, Sydafrika, Israel. B Frukter. Graptoliter, en utdöd grupp marina, kolonibyggande djur. Kambrium t.o.m. karbon. Grass, Günther, f. 1927, ty. förf. Fränt satiriska romaner. Blecktrumman 1959, Lokalbedövad 1969, Flundran 1977. Grassera, häija, fara fram, rasa. Grate, Eric, f. 1896, skulptör, prof, vid Konst-högsk. 1941-51. Harmonisk klassisk, senare abstrakt o. surrealistisk formgivning. Gratia Dei, lat., ’Guds nåd’, stiftelse bildad 1950, med uppgift att bl.a. driva ett hem för pensionerade präster o. lekmän. Gratie [-tsie], grace, behag. Jfr Grace. Gratifikation, penninggåva utöver lönen, t.ex. för långvarig tjänst. Gratäng, fr. gratin, maträtt som gratineras, dvs. täcks med stuvning el. ost o. upphettas i ugn. Grav, allvarlig, tungt vägande. Jfr Accent. Grava, lägga rå fisk i varv med en kryddblandning mellan lagren. Ex: grav lax. Gravand, en gåsliknande and (60 cm), svart o. vit med ett rödbrunt band runt framkroppen; röd näbb. Bo i markhålor e.d. Sällsynt runt Sv:s s. kuster. B Fåglar X. Gravat io n sbevis, intyg av inskrivningsdomare med förteckning över de inteckningar som belastar (graverar) en fastighet el. annan egendom. Grave, ital., ’tung’; musikterm: långsamt tempo. Grave, Elsa, f. 1918, förf. Egenartad poesi kring kvinnans samhällsroller. Slutförbannelser 1977. 's-Gravenhage, se Haag. Gravera. 1. Belasta, t.ex. en fastighet med inteckningar. - 2. Inrista. - Graverande, allvarlig, besvärande, försvårande. Graves, se Bordeaux viner. Graves, Robert, f. 1895, eng. förf. Krigsromanen Farväl till alltihop 1929, romaner med antika o. mytologiska motiv, t.ex. Jag Claudius 1934. Gravid, havande. Graviditet, havandeskap. Gravitation, en egenskap hos alla materiella kroppar att utöva inbördes dragningskraft, gravitationskraft. Gravitera, vara underkastad gravitation. Gr av i t ?t i sk, stel, högtidlig, överdrivet värdig. Gravkor, gravkapell. - 1. Byggnad uppförd som praktfull familjegrav. - 2. Kapell för bisättning el. jordfästning. Gravplundring, stöld av värdeföremål ur en grav, var i äldre rätt ett svårt fridsbrott. Skadegörelse av grav, kista e.d. straffas nu som brott mot griftefrid. Gravskick, sättet för gravläggning av de döda. Har växlat med religionen o. föreställningarna om ett liv efter döden. Kroppen har än jordats obränd (skelettgrav), än bränd (brandgrav). Från nordisk forntid finns dösar, gånggrifter, häll-kistor, gravhögar o. skeppssättningar. Med kristendomen blev kyrkogården vanliga begravnings- Grant-Grekisk religion platsen. I modem tid har likbränningen återupptagits (eldbegängelse). B Egypten, Forn-lämningar. Gravsättning, se Begravning. Gravyr kallas dels en utförd gravering, dels grafiska blad i djuptryck (kopparstick o. torrnål). Gravör, utövare av gravering. Gray, Thomas, 1716-71, eng. skald. Dikten Elegi skriven på en lantkyrkogård 1751 varslade om den kommande romantiken. Graz, industristad i s.ö. Österr., landets näst största stad. 243000 inv. Turist- o. kurorter i dess närhet. Greco, se El Greco. Gréco [grekå], Juliette, f. 1927, fransk vissångerska o. filmskådesp. Grede, Kjell, f. 1936, förf., regissör. Filmer: Hugo och Josefin 1967, Harry Munter 1969, Klara Lust 1971. Green, se Golf. Greene, Graham, f. 1904, eng. förf. Religiösa problem i ofta thrillerbetonade romaner, B rig hton Rock 1938, Hjärtpunkten 1948, Vår man i Havanna 1958, Den mänskliga faktorn 1978. Greenwich [grinnids], stadsdel i s.ö. London. Genom observatoriet i G., gr. 1675, går noll-meridianen, vars medelsoltid, greenwichtid, G. Mean Time, GMT, betraktas som världstid. Gregorianska kalendern, även nya stilen, den förbättrade julianska kalender som påbjöds i katolska länder av påven Gregorius XIII 1582 o. infördes i Sv. 1753. Gregoriansk sång, rom.-katolska kyrkans liturgiska sång, utförd rytmiskt fri o. enstämmigt, byggd på kyrkotonartema. Gregorius, namn på 16 påvar. - 1. G. I, G. den store, ca 504-604, påve 59. Utvidgade påvestolens makt. Befrämjade munkväsendet o. missionen. Verkade för normerandet av liturgin. -2. G. VII, ca 1020-1085, påve 1073. Hävdade kyrkans självständighet gentemot den världsliga makten o. kom därvid i långvarig strid med kejsar Henrik IV av Tyskl. (investiturstriden). Greifswald, industristad i n.ö. Ö-Tyskl. 55000 inv. Kurort. Univ. (1456). Berömda gotiska kyrkor. 1648-1815 sv. besittning. Grekiska, indoeurop. språk, talat på s. Balkanhalvön. Den viktigaste av de fomgrek. dialekterna, attiska, låg till grund för det allmängrek, språk, koiné, som utvecklades från 300-t. f.Kr. o. dominerade hela den hellenistiska världen. G. har starkt påverkat alla moderna kulturspråk, o. en mängd av våra vetenskapliga o. tekniska termer är bildade av grek, ordstammar. Från koiné utgår nygrekiskan (räknas från 1453). E Grekisk-ortodoxa kyrkan, grekisk-katolska el. ortodoxa (»renläriga») kyrkan, utbildade en särsk. östromersk tradition o. skilde sig från den romersk-katolska 1054. Båda har i det väsentliga samma lära men skiljer sig betr, kult, kyrko-organisation e.d. Enhetligt kyrkospråk saknas, o. celibat krävs endast av munkar o. det högre prästerskapet. E Kristendomen. E Religion. Grekisk religion präglades av spänningen mellan måttfullhetens o. lagbundenhetens livsideal (t.ex. i kulten av Apollon) o. en extatisk livsberusning (t.ex. i Dionysoskulten). För utformandet av den klassiska tidens gudaföreställningar spelade Homeros o. Hesiodos stor roll. Kring Zeus, världshärskaren, grupperade sig en mångfald 299