Grini-Grodman GREKLAND Historia i sammandrag f.Kr.: 3000 Den egeiska kulturen ca 3000-1100. Den minoiska kulturen på Kreta ca 2600-1400. Palatset i Knossos. 2000 Mykene på fastlandet tar ledningen ca 1400. Trojanska kriget ca 1200. Den mykenska fursteborgen med lejonporten. 1000 De första olympiska spelen 776. Den arkaiska tiden 750-500. Den stora grekiska kolonisationen 700-500-t. Stadsstaternas uppkomst. Homeros’ epos (Iliaden, Odysséen), lärodiktaren Hesiodos, skaldinnan Sapfo, filosofen Thales. 500 Den klassiska tiden 500-338. Kriget mot perserna 490-ca 450. Segrarna vid Marathon 490 o. vid Salamis 480. Pindaros’ oden. Matematikern Pythagoras. 450 Athen till ledningen under Perikles ca 460-429. Sparta besegrar Athen i peloponnesiska kriget 431-405. De stora tragöderna Aischylos, Sofokles, Euripides, komediförfattaren Aristofanes. Herodotos’ o. Thukydides’ historiska verk. Filosofen Sokrates. Skulptörerna Fidias, Myron, Polykleitos. Templen på Athens Akropolis. 400 Fullständig splittring i svaga småstater. Persiskt inflytande. Talaren Demosthenes. Filosofen Platon. Bildhuggaren Praxiteles. 350 Den hellenistiska tiden 338-31. Makedonien tar ledningen efter segem vid Chaironeia 338. Alexander den store 336-323 bygger ett världsvälde, som delas i hellenistiska stater ca 300. Filosofen Aristoteles, fysikern Archimedes, matematikern Euklides. Menandros’ komedier, skulptören Lysippos. 150 Grekl. införlivas med Rom 146. e.Kr.: 300 Grekl. till Östrom vid romarrikets delning 395. Anfall av slaver, araber o. normander 500-1100-t. 1200 Landet uppdelas i frankiska feodalstater efter korsfaramas erövring av Konstantinopel 1204. Restauration av Östrom 1261. 1400 Grekl. införlivat med turkväldet 1458. Turkisk provins 1458-1830. 1800 Grekiska frihetskriget 1821-30. Monarki 1832. Kamp för inre enhet o. nationella gränser. 1900 Balkankrigen 1912-13 framgångsrika för Grekl. Neutralitet under l:a världskrigets böljan. Ententen tvingar landet in i kriget 1917. Misslyckat krig mot Turkiet 1920-23. 1925 Republik 1924-35. Indrages i 2:a världskr. genom Italiens angrepp 1940. Besatt av italienare o. tyskar 1941-44. Inbördeskrig mellan kommunister o. nationalister 1944-49. 1950 Nationell enighet återställd efter valen 1950. Svår inrikespolitisk kris i mitten av 1960-t. leder till att en militäijunta med G. Papadopoulos i spetsen tar makten 1967 o. sätter demokratin ur spel. Kung Konstantin går i landsflykt s.å. efter misslyckat kuppförsök. Grekl. lämnar Europarådet 1969. 1970 Kungadömet avskaffas, republik införs 1973. 1 :e president militärjuntans ledare G. Papadopoulos, som störtas 1973. Demokratin återupprättas 1974; K. Karamanlis premiärminister. G. återinträder i Europarådet 1974. 1980 K. Karamanlis blir president 1980. Grekl. blir medl. i EG 1981. Socialistisk valseger 1981, A. Papandreou premiärminister. Grini, norskt fängelse, n.v. om Oslo, 1941-45 anv. som koncentrationsläger. Grinzing, förstad till Wien med stora vinodlingar o. många värdshus. Grip, fabeldjur framställt som blandning av öm o. lejon. El Symboler. Gripe, Maria, f. 1923, förf, av barn- o. ungdomsböcker. Hugo och Jose fin 1962, Pappa Pellerins dotter 1963, Nattpappan 1968, Elvis! Elvis! 1973. Gripenberg, Bertel, 1878-1947, frih., finl. skald, svenskspr. Sensuell skönhetsdyrkan, senare fosterländsk pliktförkunnelse. Gripsholm, kungl. slott vid Mariefred o. Mälaren, byggt av Bo Jonsson Grip ca 1380, ombyggt på 1500-1700-t. Teater från Gustav III:s tid. Nu historiskt museum. Inrymmer sv. statens porträttsamling. Gris [griss], Juan, 1887-1927, spansk målare, verksam i Paris. En av kubismens pionjärer. Grisaille [grizaj], fr., målning grått i grått, valörmålning i olika grå toner. Grisett, fr. grisette, förr: Parisflicka ur arbetarklassen med kärleksförbindelser med studenter o. konstnärer. Grisslehamn, fiskeläge o. badort i ö. Uppland, ca 300 inv. Kustpostering. Albert Engström-museum. Grisslor, en grupp alkfåglar. Ishavet, n. Atlanten. Stilla havet. I Sv. sillgrisslan (45 cm), mest på Karlsöama, o. tobisgrisslan (35 cm) på öst- o. västkusten. (B Fåglar X. Grizzlybjörn, grisslybjörn, gråbjörn, stor gråbrun björn (2,5 m, vikt 450 kg) med långa klör. Anfaller ofta människan. Nordamerika. El Rovdjur I. Grobian, tölp, ohyfsad människa. Groblad, Plantago, växtsläkte, i allm. örter med bladrosett o. oansenliga blommor i ax. Vanligt g., P. major, har brunaktigt ax. Se även Kämpar. El Blommor VIII. Grodd växt embryo den nya plantans rot-, stam-o. bladanlag i ett frö. Uppstår ur den befruktade äggcellen. Groddblad, de tre cellskikt hos embryot ur vilka organen utvecklas: ett yttre ektoderm (bildar bl.a. huden), ett inre entoderm (den blivande tarmen) o. mellan dem ett mesoderm (bildar bl.a. muskulatur, könsorgan o. blodkärl). Groddjur, amfibier, en grupp ryggradsdjur som lever såväl på land som i vatten. Agg-, foster- o. larvutveckling sker i vatten. Vattenformer andas med gälar, landformer både med den alltid fuktiga, tunna huden o. med lungor. Luften sväljs, då mellangärde o. bröstkorg saknas. G. är växel varma. De indelas i stjärtlösa groddjur (grodor, paddor), stjärtgroddjur (salamandrar, olmar) o. maskgroddjur. De stjärtlösa groddjuren har kort bred kropp. Bakbenen är kraftiga hoppben med simhud mellan tåma. Tungan är fast framtill i munnen o. slungas framåt. I Sv. finns flera arter grodor, bl.a. vanlig groda (7 cm) o. lövgroda (3-4 cm); den senare finns sällsynt i Skåne o. Blekinge o. klättrar med hjälp av häftskivor på tårna. Paddor (se d.o.) har i motsats till grodor vårtig hud. Båda har ofta giftkörtlar i huden. - Stjärtgroddjuren har ödlelik kropp med lång stjärt. - Maskgroddjur har lång, extremitetlös kropp. Tropikerna. El Grodman, undervattenssimmare med smidig dykardräkt, ansiktsmask o. syrgasbehållare. El Dykning. 302