Grundlag - Gråsparv GROTTA • Intressanta grottor Adelsberggrottan (Postojnska jama), Jugosl., nära Trieste. - En av Europas största, 22 km, vackra stalaktiter, flod genom större delen av grottan. Aggtelek, n. Ungern. - 8 km, stalaktiter. Altamira, Spanien, nära Santander. - Märkliga målningar från stenåldern. Antiparas, Grekl., på ön Antiparas. - Upp till 7 m långa stalaktiter med stor färg- o. formrikedom. Balsbergsgrottan, Sv., n. om Kristianstad. - Sv.s största naturliga grottbildning; två stora, 5 m höga, 20 resp. 35 m långa salar i kritkalken. Carlsbadgrottan, USA, s.ö. New Mexico. -Underjordiska labyrinter i tre plan, 250, 300 resp. 440 m under markytan, de största som hittills upptäckts. Fingalsgrottan, en ö utanför s. Skottl. - Längd ca 100 m, höga basaltpelare. Grotta azzurra (Blå grottan), Italien, på ön Capri. - Kalkstensgrotta med en blå dager som kommer av att dagsljuset passerar en stor öppning under vattenytan; halvfylld med vatten. Isgrottan, Tjeck., nära Dobsinå. - Vackra kristallformationer. Jenolangrottan, Austral., Blue Mountainplatån. -Vackra stalaktitformationer. Kents grotta, Storbr., nära Torquay. - Människo-fynd från äldre stenåldern. Lascauxgrottan, s. Frankr., v. Centralmassivet. -Märkliga målningar från stenåldern. Lummelundagrottan, Sv., n.ö. om Visby. - En serie grottor i vilka den underjordiska Lummelundaån mynnar. Luraygrottan, USA, Virginia. - Mångfärgade stora stalaktit- o. stalagmitpelare. Mammutgrottan, USA, Kentucky. - En av världens största grottor, kalkstensgrotta, diameter 16 km, gångarnas längd 24 mil, huvudgrottans 4,8 km. Konstant temp. 9°C. Nerjagrottorna, Spanien, ö. om Malaga. -Mycket välutbildade stalaktit- o. stalagmit-formationer. Djurmålningar. Sammanlagd längd ca 800 m. Peakgrottan, Storbr., Derbyshire. - Längd 750 m, lägsta punkt 200 m under markytan. Stora Förvar, Sv., Stora Karlsö. - Strandgrotta med ca 4 m mäktiga kulturlager från yngre stenåldern. Surtshellir, Island. - Lavagrotta med en längd av 1,5 km. Wyandottegrottan, USA, Indiana. - En av Nordamerikas största kalkstensgrottor, gångar i fem plan, 35 m högt underjordiskt berg. Grundlag, författning innehållande grundläggande bestämmelser om ett lands styrelse. Sv:s grundlagar är regeringsformen 1974 (tidigare av 1809), successionsordningen (1810) o. tryckfrihetsförordningen (1949); tidigare var även riksdagsordningen g. Grundskola, den 9-åriga obligatoriska skola som ersatt folkskolan, fortsättnings skolan, realskolan o. flickskolan. G:s utformning fastställdes 1962. G. infördes successivt i kommunerna o. var helt genomförd läsåret 1972/73. Skolplikten inträder det år barnet fyller 7 år o. upphör med vårterminen det år bamet fyller 16 år. Undervisningen regleras av 1980 års Läroplan för grundskolan (Lgr 80). I läroplanens allmänna del anges mål o. riktlinjer för skolans verksamhet. Där ingår också tim- o. kursplaner. Som stöd för det lokala utvecklingsarbetet ingår i läroplanen också ett omfattande kommentarmaterial, som utges, förnyas och aktualiseras fortlöpande. På g:s lågstadium (årskurs 1-3) o. mellanstadium (årskurs 4-6) undervisar klasslärare, på högstadiet tillämpas ämneslärarsystemet med sär 304 skilda lärare för varje ämne. På högstadiet har alla eleverna samma ämnen under flertalet veckotimmar, men de har dessutom att under vissa timmar göra ett tillval. De vanligast förekommande tillvalsämnena är tyska o. franska. Grundtvig, Nicolai Frederik Severin, 1783-1872, dansk präst o. kyrkoreformator, förf. Grundt-vigianismen, »den glada kristendomen», vill förena äkta kristet o. sunt världsligt liv. G. grundade folkhögskolerörelsen. 6 psalmer i Sv. ps. Grundvatten, vatten som trängt in i jordlagren o. berggrunden. Där g. rinner fram i dagen uppstår en källa. Gr undvatt ens nivån, grundvattnets övre yta. Grundvux, se Vuxenutbildning. Grundämne el. element, ämne som består av samma slags atomer, dvs. kämoma har samma antal protoner; deras antal utgör ämnets atomnummer. De i kärnan ingående neutronerna kan däremot variera; grundämnet sägs då ha olika isotoper. Se även Periodiska systemet. E Atomer. E Grupp. Mat: mängd med en associativ (men inte nödvändigtvis kommutativ) räkneoperation, ofta betecknad multiplikation, sådan att vaije element har en invers. Grupp 8, socialistisk kvinnorörelse, gr. 1970. G. arbetar med konkreta aktioner i lokalgrupper. Grus, se Kornstorlek. Gruva, plats för malm-, mineral- el. kolbrytning, i öppna brott, dagbrott, el. underjorden. Ett schakt är en lodrät gruvöppning. En ort är en vågrät gruvgång, fältort, el. ett schakt, stigort, som förbinder en transportort med ovanför-liggande fältorter. En dagort el. stoll är en vågrät gång som mynnar i det fria. Gruvdriften är numera starkt mekaniserad med tryckluftdrivna borrmaskiner, transporttåg m.m. Gruvgas, se Metan. Gruzien, se Georgien. Grybe, Stig, f. 1928, skådesp. främst i revyfacket, bl.a. vid Knäppupp. Grymtoxe, detsamma som jak. Grünewald, Isaac, 1889-1946, målare, prof, vid Konsthögsk. 1932-42. Elev till Matisse, expres-sionist. Teaterdekorationer. Grünewald [-t], Matthias, ca 1460-1528, tysk målare, unik i sin extatiskt uttrycksfulla, djärvt personliga konst. Isenheimaltaret 1512-16, nu i museet i Colmar. Grynna, mindre undervattensgrund. Gryt, jordhåla som tjänar som bo el. tillflyktsort för vissa mindre rovdjur. Gråbjörn, detsamma som grizzlybjöm. Gråbo, Artemisia vulgaris, max. 1,5 m hög korgblommig ört med finflikiga, undertill gråludna blad. Små rödbruna blommor i klasar. Hela landet. E Blommor VIII. Grå eminensen, père Joseph, benämningar på Frangois du Tremblay (1577-1638), fransk munk o. diplomat. Richelieus förtrogne. Därav »grå eminens» för person med mäktigt inflytande bakom kulisserna. Gråmunkar, gråbröder, medl. av franciskan-orden. Gråsej, sej, torskfisk, max. 1 m. Bereds bl.a. till lutfisk. Saluförs även som havslax. Nordatlanten, Sv:s västkust. IB Fiskar IV. Gråsparv, en gråbrun, 17 cm lång tätting, som vanl. håller sig nära bebyggelse. Hanen har svart