Gustav-Gyllene snittet förvaltning o. framstår som den sv. nationalstatens grundare. Han främjade riksenheten genom att slå ned flera uppror (dalupproren, Dackefejden) o. bryta Lübecks handelsvälde. Reformationen genomdrevs (Västerås riksdag 1527). Arvrike infördes 1544. Gift 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg, 1536-51 med Margareta Leijonhufvud o. från 1552 med Katarina Stenbock. Far till Erik XIV, Johan III o. Karl IX. - 2. Gustav II Adolf, 1594-1632, kung 1611, son till Karl IX. Avslutade genom frederna med Danm. i Knäred 1613 o. med Ryssl. i Stolbova 1617 två av sina »ärvda» krig, medan kriget mot Polen fortsatte o. ledde till Livlands erövring. 1630 ingrep G. definitivt i 30-åriga kriget för att fördriva de kejserliga från Östersjön o. hjälpa Tysklands protestanter. Hans seger vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i kriget. Genom sin utrikespolitik grundläde han Sv:s stormaktsvälde. Inom landet igångsattes omfattande nydaningsarbete på de flesta områden. G. stupade i slaget vid Lützen 6 nov. 1632. Gift 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg. Far till Kristina. - 3. Gustav III, 1746-92, kung 1771, son till Adolf Fredrik. Sedan G. misslyckats med att försona hattar o. mössor genomförde han en oblodig statsvälvning 1772, som gav kungen det avgörande inflytandet. Han inledde ett framgångsrikt reformarbete, men på grund av vissa missgrepp o. ett slösaktigt hovliv växte oppositionen o. kom till öppet uttryck under kriget mot Ryssl. 1788-90. Med de ofrälses bistånd genomdrev G. 1789 Förenings- o. säkerhetsakten, varigenom han blev nästan enväldig. En adelssammansväijning ledde till Anckarströms attentat på operamaskeraden 16 mars 1792. G. dog av skadorna 29 mars. Den rikt begåvade G. stod i centrum för tidens helt franskorienterade kulturliv. Han skapade Kungl. teatern (operan) o. inrättade Sv. akad. o. Mus. akad. God dramatisk förf. Gift 1766 med Sofia Magdalena av Danm. -4. Gustav IV Adolf, 1778-1837, kung 1792, regent 1796-1809, son till Gustav III. G. var arbetsam o. plikttrogen o. tog del i de första åtta årens reformarbete. Hans kulturpolitik var dock trångsynt, o. rädsla för tidens revolutionära strömningar ledde till sträng censur. Den pietistiskt religiöse o. vidskeplige G. såg i Napoleon Bibelns stora vilddjur, o. därav bestämdes hans utrikespolitik. Ämbetsmannaoppositionen, motgångarna i Finska kriget samt ökade penningsvårigheter bragte honom själsligt ur balans. Den 13 febr. 1809 tillfångatogs han vid en statsvälvning o. avsattes. G. skildes 1812 från Fredrika av Baden o. förde därefter under namnet överste Gustafsson ett kringirrande liv. Han dog i Schweiz. -5. Gustav V, 1858-1950, kung 1907, son till Oskar II. G. ingrep vid flera tillfallen i politiska avgöranden. Under l:a världskr. förde han en personlig, tyskvänlig utrikespolitik. Under 2:a världskr. var G:s auktoritet av betydelse som stöd för regeringens utrikespolitik. Aktiv tennisspelare (»Mr G.»). Gift 1881 med Viktoria av Baden. Far till G. VI Adolf, Wilhelm o. Erik. -6. Gustav VI Adolf, 1882-1973, kung 1950, son till Gustav V. G. var en energisk arbetsmänniska med många intressen. Inom klassisk arkeologi o. östasiatisk konst ansågs han tillhöra den inter-nat. expertisen. Hed.dr vid in- o. utländska univ. Gift 1905-20 med Margareta av Storbri tannien (bam: Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid, Bertil, Carl Johan), 1923-65 med lady Louise Mountbatten. Gustav, Gustaf, svenska prinsar. - 1. Gustaf, 1827-52, son till Oskar I, komp, med pseud. G*****. Studentvisan Sjungom studentens lyckliga dag. - 2. Gustaf Adolf, 1906-47, hertig av Västerbotten, äldste son till Gustav VI Adolf. Framstående idrottsman. Omkom vid flygolycka på Kastrup. 1932 g.m. Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Döttrar: Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina. Son: Carl XVI Gustaf. Gustavianer. 1. De ledande författarna o. konstnärerna på Gustav III:s tid. - 2. De som efter Gustav III:s död bekämpade Reuterholm o. förmyndarregeringen . Gustavianska tiden, tiden mellan Gustav III:s statsvälvning 1772 o. Gustav IV Adolfs avsättning 1809. Gustaviansk stil, den under Gustav III:s tid förhärskande nyklassicistiska stilen inom arkitektur, rumsinredning, konsthantverk. Motsv. närmast den franska Louis-seize-stilen. Gustavianum, Uppsalas första egentliga universitetsbyggnad (1620-t.) med Olof Rudbecks anatomiska teater från 1662. Gustavsberg, AB, gr. 1825, tillverkar konsumentnära artiklar i porslin o. plast samt produkter för byggmaterielbranschen (sanitets-porslin, tegel m.m.) Ägs av KF. Gustavsson, Rune, f. 1920, politiker (c), riks-dagsled. sedan 1958. Socialminister 1976-78. Gute, gammalt namn på gotlänning. Gutenberg, Johann, ca 1400-1468, tysk adelsman från Mainz, ansedd som boktryckarkonstens uppfinnare. Äldsta G.-tryck 1444. Guterad, annan stavning av gouterad. Guthrie [gapn], Woody, 1912-67, amer. folksångare o. poet. Guttural, om ljud som frambringas i strupen el. bakre delen av munnen. Guvernant, kvinnlig lärare i elevens hem. Guvernem^nt, förvaltningsområde, styrt av guvernör el. generalguvernör. Guvernör. 1. Styresman för större förvaltningsområde. - 2. Regeringschef i en amer. delstat. Guyana, rep. (1966) i n. Sydamerika, självstyr, medl. av Britt, samväldet. 210000 km2, 865000 inv. Bauxit o. socker. Huvudstad Georgetown, 183000 inv. E Sydamerika. Gyllenborg, sv. släkt, adlad 1680, utslocknad 1863. - 1. Carl, 1679-1746, greve, statsman (hattpartiet), förf. Komedin Swenska sprätthöken (uppförd ffg. 1737). - 2. Gustaf Fredric, 1731-1808, brorson till G.l, greve, ämbetsman, skald. Sv. akad. 1786. Stoisk livssyn. Människans elände 1762, Ode över själens styrka 1766. Gyllene horden, benämning på det mongolvälde som ca 1250-1450 behärskade stora delar av Ryssl. E E Mongolerna. Gyllene hornet, se Istanbul. Gyllene skinnet. 1. En gyllene vädurshud, som Jason o. argonautema med Medeas hjälp återhämtade från Kolchis. - 2. Hög ordensutmär-kelse, instiftad 1430, utdelad i Spanien o. Österr. av huset Habsburg fram till dessa länder blev republiker (1931 resp. 1918). E Ordnar. Gyllene snittet, delning av en sträcka så att förhållandet mellan delarna är detsamma som förhållandet mellan hela sträckan o. den större delen 310