Hagiografi-Hajar Hagiografi, hagiologi, helgonbiografi. Hagliden, Sten, 1905-79, förf. Koncentrerad, kärv lyrik, Tvärträ 1958, Livs geråd 1967, Stickspår 1970, Rop 1975. Haglund, Linda, f. 1956, sprinter. EM-silver på 100 m 1978, inne-EM-guld på 60 m 1976 o. -silver 1978, 1980-81. 7 SM på 100 m o. 5 SM på 200 m. Rekordhållare på 100 m (11,16) o. 200 m (22,82). Hagman, Gerd, f. 1919, skådesp. vid bl.a. Sthlms stadsteater. Vissångerska. Hagnell, Hans, f. 1919, politiker (s), civilekonom, riksdagsled. (AK) 1956-73, landshövding i Gävleborgs län från 1971. Hagtorn, Crataegus, ett släkte rosväxter. I s. o. mell. Sv. tömbärande, vildväxande buskar el. små träd med vita (hos odlade former även röda) blommor. E Träd I. Hahn, Otto, 1879-1968, tysk kemist o. atomforskare, nobelpris 1944. Klarlade 1938 atom-kämeklyvningens förlopp. Haifa, stad i n. Israel. 557000 inv. Landets förnämsta hamnstad. Oljeraffinaderier. Haiku, jap. treradig versform med 17 stavelser, fördelade enl. schemat 5-7-5. Haile Selassie I, urspr. Ras Taffari Makonnen, 1892-1975, regent 1916, kejsare av Etiopien 1930; i landsflykt 1936-41. Halvhjärtad modemiserings- HABSBURG Karl V:s besittningar, de s.k. habsburgska arvländerna, delades 1555 i de österrikiska (svart) och spanska (grått). Den streckade linjen utmärker det tysk-romerska rikets gräns. I övre vänstra hörnet H:s vapen. politik; strävade att ge Etiopien ledande roll i det fria Afrika. Störtad 1974. Haiti. 1. Hispaniola, ö i Västindien, den näst största av Antillerna. 77000 km2, 11,2 milj. inv. Bergig ö med tropisk regnskog o. savann. Politiskt delad mellan Dominikanska republiken o. republiken Haiti. - 2. Rep. på v. Haiti. 28000 km2, ca 6 milj. inv. Off. språk är franska, religionen katolsk. Kaffe, socker kakao. Huvudstad Port-au-Prince, 459000 inv. - Ön H. upptäcktes av Columbus 1492. Fransk koloni 1697. Rep. utropades 1804, stod under USA:s beskydd 1915-34. H styrs sedan 1957 som diktatur, från 1971 under president J.-C. Duvalier. Ekonomin starkt underutvecklad samt beroende av USA. Hajar, en grupp broskfiskar med långsträckt, spolformig kropp, vanl. glupska rovdjur, allmännast i de varmare haven. En av de vanligaste arterna är blåhajen el. människohajen\ störst är valhajen, max. 20 m. Vanlig vid sv. västkusten är 315