Iran-Irländska sjön IRLAND - Historia i sammandrag 300 f.Kr. Kulturell blomstring (keltisk La Tène-kultur). 300 e.Kr. Kristendomen införs vid slutet av 300-t. Stam- o. klansplittring i småkungadömen. Hög kristen kultur (klosterväsen o. missionsverksamhet). Handskriftsmåleri med fantasifull ornamentik, ca 500-1000 e.Kr. 800 Vikingatågen river upp den kristna kulturen. Flera vikingariken grundas. 1000 Kung Brian krossar vikingaväldet. Försök till nationell samling upphör med hans död 1014. 1100 Englands kung gör sig till herre över Irland 1172. Den irländska kyrkan inlemmas slutgiltigt med den katolska. 1200 Irländskt parlament med begränsad kompetens 1295. Kampen mot engelskt välde inleds. 1400 De irländska storvasallerna nästan självständiga. 1500 Den anglikanska kyrkan införs o. kampen skärps. 1600 Svåra engelska övergrepp 1603. Engelsmännen böijar kolonisera Ulster med skotska protestanter. Katolskt uppror kuvas hårdhänt av Cromwell 1649. Massdeportationer. Jorden konfiskeras av engelsmän. 1650 Irländskt uppror till förmån för den katolske Jakob II kuvas av Vilhelm III 1690-91. 1700 Undantagslagar berövar irländarna medborgerliga rättigheter. Ett uppror 1798 kuvas snabbt. 1800 Union med Storbr. berövar Irland dess parlament 1800. Svår missväxt 1845-46 leder till svältdöd, oroligheter o. omfattande emigration. 1850 Gladstone avskaffar anglikanska kyrkan 1869, genomför jordreform 1870. Försök att avhjälpa missförhållandena på Irland genom »home rule» misslyckas. 1900 Misslyckat uppror (påskupproret) 1916. Sinn Fein-rörelsen. Irland utom Ulster blir dominion. Irländska fristaten, 1921. Irish revi val, nationellt irländsk lyrik o. dramatik (Yeats, Synge). James Joyce. 1925 Författningsändring gör Irländska fristaten till republiken Eire 1937. Neutralitet under 2:a världskriget. Helt självständig stat utanför Britt, samväldet 1948-49. S. O’Caseys dramer. 1950 Resultatlösa krav på Nordirlands införlivande med republiken. Folkhjälten o. nationelle ledaren E. De Valera president 1959. 1960 Irlands förbindelser med Storbr. försämras genom att oroligheter bryter ut i Nordirland 1968. 1970 Undantagslagar för att vinna kontroll över IRA 1972. Medl. i EG (EEC) 1973. De Valera avgår 1973, avlider 1975. Republikanska partiet (Fianna Fäil) till makten 1977, kräver datum för britt, militär reträtt från Nordirland. 1980 Förenade irländska partiet (Fine Gael) återtar regeringsmakten 1982 i koalition med labour. men I. har sedan tvingats till reträtt bakom den egna gränsen. Kriget kostar stora offer i liv o. pressar ekonomin hårt; bl.a. har oljeexporten drabbats svårt. Iran, Persien, kejsardöme (konstitutionell monarki) i Främre Asien. 1,6 milj, km2, 40,6 milj, inv. Huvudstad Teheran (se d.o.). Högland med öken o.stäpp, omgivet av randberg. Torrt fastlandsklimat. Befolkningen, till ca 2/3 islamiska tadzjiker, är koncentrerad till städerna o. kringliggande oaser. Off. språk persiska. Huvudnäring jordbruk med odling av säd, frukt, vin o. bomull. Världsberömd till v. av mattor. Väldiga tillgångar av petroleum. - Irans tidigare historia se Persien. I. var krigsskådeplats under l:a världskr. o. besattes av britt, o. ryska styrkor under 2:a världskr. Landet styrdes 1925-79 av dynastin Pahlevi. Tronen bestegs 1941 av shah Muhammed Riza (1919-80), som förde en väst vänlig politik o. som 1955 anslöt landet till Bagdadpakten (senare CENTO). Från 1960-t. sökte shahen genomföra reformer efter västerländska förebilder. Regimen mötte växande opposition o. svarade med brutalt förtryck samtidigt som USA:s inflytande växte. En folklig revolt buren av religiös fanatism o. ledd av prästerskapet tvingade 1979 shahen att fly. Makten övertogs av den religiöse ledaren ayatollah Khomeini, som utropade en »islamsk republik». Regimens fientlighet mot USA fick ett dramatiskt uttryck i ockupationen av USA:s ambassad i Teheran (nov. 1979-jan. 1981). Sedan revolutionen har I. präglats av maktstrider inom regimen, oro bland etniska minoriteter o. pol. våld. Regimen har bedrivit hård förföljelse av oppositionella med talrika avrättningar. I. utkämpar sedan 1980 ett blodigt krig mot Irak. Irer, gaeler, Irlands keltiska befolkning. Iridium, Ir, en platinametall med stor hårdhet samt härdighet mot kemisk påverkan. 368 Iris. L I grek. myt. personifikation av regnbågen. - 2. Ögats regnbågshinna. - 3. se Svärdsliljor. Iriska, keltiskt språk, (jämte engelska) off. språk i Irländska rep., hemspråk för ca 30000. Irkutsk, stad i ö. Sibirien nära Bajkalsjön, Sovj. 568000 inv. Östsibiriens kulturella centrum o. viktigaste handelsstad. Irland, ö v. om Storbr., uppdelat i Irländska republiken o. den britt, riksdelen Nordirland. 82460 km2, 4,9 milj. inv. Övervägande lågland med sjöar, mossar o. hedar, genomkorsat av floden Shannon, i norr o. söder höjdområden upp till 1000 m ö.h. Största sjö Lough Neagh i Nordirland. Regnrikt kustklimat. I:s keltiska inv., gaelema invaderade trol. på 300-t. f.Kr. 1172 blev den eng. kungen I:s härskare, o. senare upprorsförsök nedslogs hänsynslöst. 1800 förenades Eng. o. I. i en realunion. 1920 blev Ulster (Nordirland) självstyr. 1948 proklamerades Irl. rep. E Irländska republiken, rep. på ön Irland. 70000 km2, 3,4 milj. inv. Huvudstad Dublin (se d.o.). Om landets natur se Irland. Stor emigration. Obligatorisk undervisning i iriska men högst 6% talar språket någorlunda; i stället används engelska. Romersk-katolsk religion. Landet är fattigt på råvaror o. energitillgångar, o. industrin, som under 1960-t. blev främsta näringsgrenen, är inriktad på förädling av jordbruksprodukter i mejerier, bryggerier o. textilfabriker. Rotfrukter o. foderväxter är dominerande grödor. Boskapsskötseln är betydelsefull. - Presidenten väljs på 7 år och leder landet tills, med parlamentet med senat (60 medl. utsedda dels av premiärministern, dels av olika organisationer) o. deputeradekammare (144 medl. valda på 5 år). Flerpartisystem med Fianna Fäil, Fine Gael o. arbetarpartiet som viktigaste. Utrikespolitiskt neutralt. E Irland. Irländska sjön, del av Atlanten mellan Irland o. Storbr.