Italiker— ITT musikhistoria har gjort den vokalrika, sångbara italienskan till musikens intemat. språk. Italiker, italer, italiska folk, det forntida Italiens invånare före Romerska rikets uppkomst. Item, lat., förk. it., likaså, på samma sätt, vidare, jter., förk. av lat. iteratur 'upprepas’ på läkar-recept: får expedieras ännu en gång. Bis it er., får expedieras tre gånger. Iteration, upprepande återfall (i brott). Iterera, förnya, upprepa. Ithaka, Ithake, en av Joniska öama v. om Grekl., bekant som Odysseus’ hemort. ITP, förk. för industritjänstepension, komplettering av folkpension och ATP för tjänstemän o. arbetsledare inom den privata sektom. ITT, förk. för International Telephone and Telegraph Corp., New York, gr. 1920 ett av världens största företag på det elektroniska o. teletekn. området. Fabriker även i Sv. (Standard Radio och Telefon AB, IKO Kabelfabrik AB). Sedan 1968 äger ITT hotellkedjan Sheraton. ISTIDEN 1 De kvartära nedisningarna täckte stora delar av n. halvklotet. Pilarna på bilden anger landisarnas utbredningsriktningar. 2 Den skandinaviska isens tjocklek har uppskattats till ca 3 km. Den flöt ut från ett centrum strax ö. om fjällkedjan. a. nuvarande Norge, b. Sverige, c. Finland. 3 Spår av den sista nedisningen. Allteftersom landisen smälte, drog sig iskanten tillbaka. Isälvarna (a) under isen stod under högt tryck o. förde med sig block, grus o. annat bergartsmaterial, som rundades av under transporten o. avlagrades utanför älvmynningarna som rullstensåsar (b); dessa fick kullar under det intensivare sommarflödet. Ändmoräner (c) bildades årligen av hopskrapat löst material under isens tillfälliga, kortare fram-ryckning under vintern. Vidare avsattes varvig lera (d). Från iskanten lossnade stycken (kalvning, e) o. drev i väg på den smältvattensjö (/) som bildats. Vissa isberg tog med sig väldiga flyttblock (g), som lossnade när isberget smälte. Många rundhällar (h) har repats av block i isen o. visar en jämn stötsida o. en kantig »läsida». 4 Den senaste istiden omfattar en serie om fyra nedisningar, som inträffade under vår egen geologiska period, kvartär. Nedisningarna, som kallas Günz, Mindel, Riss o. Würm, skils åt av tidsskeden med mildare klimat, interglacialer. Siffrorna i tidsschemat avser år. 374