Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jorddelning ...
- Jorden
- Jordens Vänner
- Jordfräs
- Jordfästning
- Jordstörtning
- Jordförstöring
- Jordgubbar
- Jordloppor
- Jordlöpare
- Jordmagnetism
- Jordmån
- Jordning
- Jordnöt
- Jordregistret
- Jordskalv
- Jordskred
- Jordstjärnor
- Jordsvin
- Jordärtskocka
- Josef
- Josefina
- Josefson
- Joséphine
- Josephson, 1. Ernst
- Josephson, 2. Ragnar
- Josephson, 3. Erland
- Jostedalesbreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorddelning - Jostedalsbreen
JORDBÄVNINGAR
1755 Lissabon, Portugal - 32000 döda
1783 Kalabrien, Italien - 30000 döda
1891 Mino-Owari, Japan - 7000 döda, 42000 hus
förstörda
1906 San Francisco, USA - 500 döda, skador
för 350 milj, dollar.
1908 Messina, Italien - 83000 döda i Messina,
20000 i Reggio
1920 Kansu, Kina - 200000 döda
1923 Tokyo, Japan - Tokyo o. Yokohama
förstörda. 143000 döda
1935 Quetta, Indien - 26000 döda i Quetta,
12000 i Kalat o. 15000 i Mastung
1939 Erzincan, Turkiet - 23000 döda
1953 Joniska öarna, Grekland - 600 döda,
100000 hemlösa
1960 Agadir, Marocko - 12000 döda
1960 Lar, Persien - 3 000 döda, 40000 hemlösa
1960 Valdivia o. s. Chile - 2000 döda, 200000
hemlösa
1962 Nära Teheran, Persien - 12000 döda,
25 000 hemlösa
1963 Skopje, Jugoslavien - 1 500 döda
1964 Anchorage, Alaska - 114 döda, 4500
hemlösa
1966 Evzerum, Turkiet - 3000 döda, 1 milj,
hemlösa
1968 N.ö. Iran - 1000O-12000 döda
1970 Peru - 70000 döda
1972 Managua, Nicaragua - 5 000-7 000 döda
1976 Guatemala - 22000 döda; Kina - 655000
döda; n. Italien - 1000 döda; ö. Turkiet
-5 000 döda
1978 N.ö. Iran-25 000 döda
1980 Al Asnam, Algeriet - 3000 döda, 300000
hemlösa; s. Italien - 4000 döda, 300000
hemlösa
Jorddelning, skifte, uppdelning av jorden i
fastigheter genom lantmäteriförrättningar. J.
regleras i lag av 1926 o. kan utföras som laga
skifte (även sammanläggning) el. av styckning.
Äldre skiftesformer: sol- el. tegskifte (redan i
landskapslagarna), storskifte (1700-t.) o. enskifte
(böljan av 1800-t.).
Jordekorrar, två släkten ekorrdjur med korta ben
o. kort svans. I n. Asien o. Sovj. burunduken, i
Nordamerika chipmunken.
Jordemoder, jorde gumma, gammalt ord för
barnmorska.
Jorden, Tellus, är den tredje planeten inifrån
räknat i vårt solsystem o. rör sig i en nästan
cirkulär bana kring solen på ett medelavstånd av
149,5 milj. km. Omloppstiden är 365,2564 dygn,
medelhastigheten 29,7 km/s, banans längd 931
milj. km. J. roterar ett varv kring sin axel på 23
tim. 56 min. 4 s. (stjämdygn). Jordaxeln lutar
drygt 66° mot jordbanans plan, vilket orsakar
årstidsväxlingama. Ekvatorns längd är drygt
40000 km, ekvatorradien ca 6380 km o.
polradien 6358 km. Av jordytan är 29,2% land
o. resten hav. E Förmörkelse, Istiden.
Jordens Vänner, Sthlm, gr. 1972, organisation
tillhörande den intemat. miljörörelsen Friends of
the Earth.
Jordfräs, motorredskap för jordbearbetning.
Består av en roterande trumma med fjäderpinnar.
Jordfästning, se Begravning.
Jordförstöring, bortföring av de övre,
produktivajordlagren genom vindar el. vattenflöde bl.a.
som följd av olämplig odlingsteknik.
Jordgubbar, odlade former av smultronsläktet,
oftast hybrider mellan amer. arter. E Frukter.
Jordloppor, en grupp bladbaggar med kullrig
kropp o. hoppben. 1-4 mm. Skadegörare bl.a. på
kålväxter. E Insekter II.
Jordlöpare, en grupp skalbaggar med långsträckt
kropp o. löpben. Lever bl.a. av insekter. Ca 300
arter i Sv. E Insekter II.
Jordmagnetism, jordklotets magnetiska
egenskaper. Jorden uppträder som en magnet,
vars sydända, den s. k. magnetiska nordpolen,
ligger norr om Canada, o. nordända, den
magnetiska sydpolen, ligger i Antarktis s. om
Austral. De magnetiska polerna sammanfaller
alltså ej med de geografiska o. förändrar
dessutom läge så att de med jämna mellanrum
måste ombestämmas. Se även Magnetism.
Jordmån, det övre lagret av jordarten, vilket
omvandlats genom påverkan av djur, växtlighet
o. klimat.
Jordning, elektrisk ledares förbindning med jord.
Jordnöt, Arachis hypogaea, 5 dm hög ärtväxt.
Gula blommor. De gulvita, oftast tvåfröiga
baljorna borras av växten ned i jorden. Odlas i
varma länder. Fröna avpressas jordnötsolja,
återstoden ger ett kraftfoder, jordnötskakor. E
Nyttoväxter III.
Jordregistret, sedan 1908 off. förteckning över
fastigheter på landsbygden. Förs av varje läns
lantmäterikontor.
Jordskalv, annat ord för jordbävning.
Jordskred, utglidning till en lägre nivå av
jordmassor vilkas jämvikt rubbats, vanl. genom
inverkan av vatten.
Jordstjärnor, Geqster (Geqstrum), en grupp
buksvampar. När fruktkropparna når jordytan
brister deras hölje stjämformigt. Vanligast är
fyrflikig jordstjärna, G. quadrifidus, icke ätlig.
Jordsvin, afrikanskt däggdjur som lever av
myror o. termiter, som det gräver fram med sina
kraftiga klor. Max. 2 m långt.
Jordärtskocka, Helipnthus tuberpsus, solrosart
med näringsrika, ätliga jordstamknölar. 2 m.
E Nyttoväxter II.
Josef, bibliska gestalter. - 1. Jakobs o. Rakels
son, Faraos rådgivare. - 2. Make till Jesu mor
Maria, timmerman i Nasaret. - 3. J. från
Arimatea, rådsherre som upplät sin grav åt Jesu
kropp.
Josefina, se Oskar.
Josefson, Ruben, 1907-72, teolog, direktor för
Fjellstedtska skolan 1945-58, biskop i Härnösand
1958-67, ärkebiskop från 1967.
Joséphine feåzefmn], 1763-1814, fransk
kejsarinna, g.m. Napoleon I 1796-1809.
Josephson, sv. kultursläkt. - 1. Emst,
1851-1906, målare. Ledare för »opponenterna»
mot Konstakademien. Näcken 1882, Strömkarlen
1884; porträtt. Även skald (Svarta rosor 1888).
Sinnessjuk 1888; verken från hans sjukdomstid
har spelat stor roll för den moderna konstens
bildsyn. - 2. Ragnar, 1891-1966, konsthistoriker,
förf., prof, i Lund 1929-57, Dramatenchef
1948-51; Sv. akad. 1960. Skådespelet Kanske en
diktare 1932. - 3. Erland, f. 1923, brorson till J.2,
skådesp., förf. Prosa o. dramatik. Komedin
Sällskapslek 1955. Ordf, i Sv. teaterförb.
1963-66, Dramatenchef 1966-75.
Jpstedalsbreen, glaciär i s. Norge, europeiska
fastlandets största jökelområde, 1150 km2, högsta
punkt 2038 m ö.h.
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0416.html