- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Femte upplagan /
384

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorddelning ... - Jorden - Jordens Vänner - Jordfräs - Jordfästning - Jordstörtning - Jordförstöring - Jordgubbar - Jordloppor - Jordlöpare - Jordmagnetism - Jordmån - Jordning - Jordnöt - Jordregistret - Jordskalv - Jordskred - Jordstjärnor - Jordsvin - Jordärtskocka - Josef - Josefina - Josefson - Joséphine - Josephson, 1. Ernst - Josephson, 2. Ragnar - Josephson, 3. Erland - Jostedalesbreen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jorddelning - Jostedalsbreen JORDBÄVNINGAR 1755 Lissabon, Portugal - 32000 döda 1783 Kalabrien, Italien - 30000 döda 1891 Mino-Owari, Japan - 7000 döda, 42000 hus förstörda 1906 San Francisco, USA - 500 döda, skador för 350 milj, dollar. 1908 Messina, Italien - 83000 döda i Messina, 20000 i Reggio 1920 Kansu, Kina - 200000 döda 1923 Tokyo, Japan - Tokyo o. Yokohama förstörda. 143000 döda 1935 Quetta, Indien - 26000 döda i Quetta, 12000 i Kalat o. 15000 i Mastung 1939 Erzincan, Turkiet - 23000 döda 1953 Joniska öarna, Grekland - 600 döda, 100000 hemlösa 1960 Agadir, Marocko - 12000 döda 1960 Lar, Persien - 3 000 döda, 40000 hemlösa 1960 Valdivia o. s. Chile - 2000 döda, 200000 hemlösa 1962 Nära Teheran, Persien - 12000 döda, 25 000 hemlösa 1963 Skopje, Jugoslavien - 1 500 döda 1964 Anchorage, Alaska - 114 döda, 4500 hemlösa 1966 Evzerum, Turkiet - 3000 döda, 1 milj, hemlösa 1968 N.ö. Iran - 1000O-12000 döda 1970 Peru - 70000 döda 1972 Managua, Nicaragua - 5 000-7 000 döda 1976 Guatemala - 22000 döda; Kina - 655000 döda; n. Italien - 1000 döda; ö. Turkiet -5 000 döda 1978 N.ö. Iran-25 000 döda 1980 Al Asnam, Algeriet - 3000 döda, 300000 hemlösa; s. Italien - 4000 döda, 300000 hemlösa Jorddelning, skifte, uppdelning av jorden i fastigheter genom lantmäteriförrättningar. J. regleras i lag av 1926 o. kan utföras som laga skifte (även sammanläggning) el. av styckning. Äldre skiftesformer: sol- el. tegskifte (redan i landskapslagarna), storskifte (1700-t.) o. enskifte (böljan av 1800-t.). Jordekorrar, två släkten ekorrdjur med korta ben o. kort svans. I n. Asien o. Sovj. burunduken, i Nordamerika chipmunken. Jordemoder, jorde gumma, gammalt ord för barnmorska. Jorden, Tellus, är den tredje planeten inifrån räknat i vårt solsystem o. rör sig i en nästan cirkulär bana kring solen på ett medelavstånd av 149,5 milj. km. Omloppstiden är 365,2564 dygn, medelhastigheten 29,7 km/s, banans längd 931 milj. km. J. roterar ett varv kring sin axel på 23 tim. 56 min. 4 s. (stjämdygn). Jordaxeln lutar drygt 66° mot jordbanans plan, vilket orsakar årstidsväxlingama. Ekvatorns längd är drygt 40000 km, ekvatorradien ca 6380 km o. polradien 6358 km. Av jordytan är 29,2% land o. resten hav. E Förmörkelse, Istiden. Jordens Vänner, Sthlm, gr. 1972, organisation tillhörande den intemat. miljörörelsen Friends of the Earth. Jordfräs, motorredskap för jordbearbetning. Består av en roterande trumma med fjäderpinnar. Jordfästning, se Begravning. Jordförstöring, bortföring av de övre, produktivajordlagren genom vindar el. vattenflöde bl.a. som följd av olämplig odlingsteknik. Jordgubbar, odlade former av smultronsläktet, oftast hybrider mellan amer. arter. E Frukter. Jordloppor, en grupp bladbaggar med kullrig kropp o. hoppben. 1-4 mm. Skadegörare bl.a. på kålväxter. E Insekter II. Jordlöpare, en grupp skalbaggar med långsträckt kropp o. löpben. Lever bl.a. av insekter. Ca 300 arter i Sv. E Insekter II. Jordmagnetism, jordklotets magnetiska egenskaper. Jorden uppträder som en magnet, vars sydända, den s. k. magnetiska nordpolen, ligger norr om Canada, o. nordända, den magnetiska sydpolen, ligger i Antarktis s. om Austral. De magnetiska polerna sammanfaller alltså ej med de geografiska o. förändrar dessutom läge så att de med jämna mellanrum måste ombestämmas. Se även Magnetism. Jordmån, det övre lagret av jordarten, vilket omvandlats genom påverkan av djur, växtlighet o. klimat. Jordning, elektrisk ledares förbindning med jord. Jordnöt, Arachis hypogaea, 5 dm hög ärtväxt. Gula blommor. De gulvita, oftast tvåfröiga baljorna borras av växten ned i jorden. Odlas i varma länder. Fröna avpressas jordnötsolja, återstoden ger ett kraftfoder, jordnötskakor. E Nyttoväxter III. Jordregistret, sedan 1908 off. förteckning över fastigheter på landsbygden. Förs av varje läns lantmäterikontor. Jordskalv, annat ord för jordbävning. Jordskred, utglidning till en lägre nivå av jordmassor vilkas jämvikt rubbats, vanl. genom inverkan av vatten. Jordstjärnor, Geqster (Geqstrum), en grupp buksvampar. När fruktkropparna når jordytan brister deras hölje stjämformigt. Vanligast är fyrflikig jordstjärna, G. quadrifidus, icke ätlig. Jordsvin, afrikanskt däggdjur som lever av myror o. termiter, som det gräver fram med sina kraftiga klor. Max. 2 m långt. Jordärtskocka, Helipnthus tuberpsus, solrosart med näringsrika, ätliga jordstamknölar. 2 m. E Nyttoväxter II. Josef, bibliska gestalter. - 1. Jakobs o. Rakels son, Faraos rådgivare. - 2. Make till Jesu mor Maria, timmerman i Nasaret. - 3. J. från Arimatea, rådsherre som upplät sin grav åt Jesu kropp. Josefina, se Oskar. Josefson, Ruben, 1907-72, teolog, direktor för Fjellstedtska skolan 1945-58, biskop i Härnösand 1958-67, ärkebiskop från 1967. Joséphine feåzefmn], 1763-1814, fransk kejsarinna, g.m. Napoleon I 1796-1809. Josephson, sv. kultursläkt. - 1. Emst, 1851-1906, målare. Ledare för »opponenterna» mot Konstakademien. Näcken 1882, Strömkarlen 1884; porträtt. Även skald (Svarta rosor 1888). Sinnessjuk 1888; verken från hans sjukdomstid har spelat stor roll för den moderna konstens bildsyn. - 2. Ragnar, 1891-1966, konsthistoriker, förf., prof, i Lund 1929-57, Dramatenchef 1948-51; Sv. akad. 1960. Skådespelet Kanske en diktare 1932. - 3. Erland, f. 1923, brorson till J.2, skådesp., förf. Prosa o. dramatik. Komedin Sällskapslek 1955. Ordf, i Sv. teaterförb. 1963-66, Dramatenchef 1966-75. Jpstedalsbreen, glaciär i s. Norge, europeiska fastlandets största jökelområde, 1150 km2, högsta punkt 2038 m ö.h. 384

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 19 00:38:12 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/5/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free