JORDEN 4 ATMOSFÄREN Jorden rör sig inom den zon av solsystemet där temperaturen gynnar uppkomsten av liv (överst), i motsats till bl. a. planeten Merkurius där det är för hett. Vidare är vår planet lagom stor för att kunna hålla kvar en atmosfär av lämplig tjocklek. Strålning. Lufthöljet utgör ett effektivt skydd bl.a. mot olika slags skadlig strålning. Från solen kommer en partikelstrålning i form av elektriskt laddade atomfragment (a), vilka tvingas in i skruvformiga banor längs jordens magnetfält och koncentreras kring polerna. När partiklarna kolliderar med luftmolekylerna övergår rörelseenergin i ljus — polarsken. Även partiklar från yttre rymden (kosmisk strålning) hejdas i atmosfären. Solen sänder vidare ut olika typer av elektromagnetisk strålning, av vilken huvudparten stannar i lufthavet: b långa radiovågor (reflekteras), c radiovågor, 1 cm-30 m (passerar), d infraröd strålning (absorberas), e synligt ljus (passerar), f ultraviolett strålning (absorberas), g röntgenstrålning (absorberas). Meteorer är stoftkorn som slungas in i atmosfären från rymden. De förgasas på vägen ner genom friktionen mot luftpartiklarna. Lufthöljet i tvärsnitt (t.h ). Atmosfärens tätare skikt har en tjocklek svarande mot ca 1/6 av jordradien. På bilden är vissa objekt placerade på de höjder där de vanligen uppträder. Närmast jorden befinner sig väderprocessernas region, troposfären.